Hur blir det grönt för finansiering av grönt?

I morse var jag på ett frukostseminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum. Temat var finansiering av gröna innovationer och både forskare, riskkapitalister och företagare medverkade i seminariet.

För 5-6 år sedan var det lätt att få finansiering till företag inom cleantech-området i Sverige. Numera är det betydligt svårare, vilket beror på olika faktorer. Men enligt både Per Strömberg, Marie Reinius och Magnus Rehn kan orsakerna exempelvis vara att den här typen av företag har höga kostnader initialt och de tar lång tid att bygga upp. Venture capital-fonder har i allmänhet en investeringsperiod om 5-10 år, sedan vill fonderna ha tillbaka sina investerade pengar.

Under seminariet fick vi veta att många svenska företag med innovationer inom solenergi har lagt ner sin verksamhet. På senare tid har dock Kina etablerat sig på den marknaden och lanserat billiga produkter. Detta har i sin tur har skapat nya marknader för svenska innovationer, vi är duktiga på att utveckla kringprodukter för solenergi.

Det skulle vara bra med några riktiga success-stories bland cleantech-företagen, då ökar viljan att investera, menade talarna. Finansiärerna måste se att det går att tjäna pengar på den här typen av företag. En sådan utveckling är ingen omöjlighet heller, enligt Magnus Rehn har det skett en utgallring bland företagen inom cleantech. De som finns kvar har absolut potential att växa och bli framgångsrika.

Miljöproblemen i världen växer och det är nödvändigt att lösa dem. Genom att söka finansiering utomlands kan företag etablera sig globalt – snabbt. Biogasteknik är stort, liksom avfallshantering och reningsanläggningar.

MyFC nämndes som exempel på att en bra affärsidé säljer med rätt förutsättningar och mycket hårt arbete. Företaget startade 2005 och tillverkar portabla bränslecellsladdare som används exempelvis till datorer och smartphones. Den enda restprodukten är vatten och sand. Transporterna orsakar ju såklart utsläpp med produkterna är i alla fall gröna. Priset är anpassat till marknader i tredje världen, där elförsörjningen ofta är ett problem. MyFC:s produkter säljs numera i över 40 länder. Företaget har varit i kontakt med 250 internationella investerare, som gärna investerar i företag som kan lösa problem i utvecklingsländerna.

Det ska bli spännande att se hur företagandet inom gröna innovationer utvecklas i Sverige. Staten kan fylla en viktig funktion som köpare av produkterna. I stället för att ge bidrag eller subventioner bistår de med ”riktiga” affärer. Företagen bör i sin tur fokusera på affärsidén som naturligtvis ska vara bra, paketerad på rätt sätt och inriktad på en bra marknad. Att innovationen/produkten dessutom är grön blir en bonus.

För några år sedan arrangerade vi en Estradföreläsning om gröna innovationer som fortfarande är aktuell, den finns att se via kostnadsfri webb-tv. Vill du hellre läsa om den hittar du ett referat från föreläsningen här.

/Helene

Konstbefruktad konferens

Den avslutande panelen, från vänster till höger: Klas Rabe, Ulrika Holmgaard, Marita Ljung, Lars Lindkvist, Berit Högman, Bo-Erik Gyberg, Catalina Langborn och Magnus Aronsson.

Hur kan vi förbereda studenter som går konstnärliga utbildningar på den hårda tillvaron efter plugget? Var finns mötesplatserna där konstnärer får lära sig business, och näringslivet blir ”konstbefruktat”? Och hur kreativt är det att allt är ”kreativt” i dessa dagar?

Detta var bara några av de många intressanta frågeställningar som ventilerades under gårdagens ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag”. Konferensen arrangerades gemensamt av ESBRI och Tillväxtverket. Vi hade närmare 200 deltagare på plats i Stockholm, ett hundratal tittare på Bambusersändningen och ett ganska livligt Twitterflöde (se #kknkon).

Under dagen hann vi med såväl panelsamtal som parallella seminarier, och ett gäng korta pitchar. Keynotetalare var Gerald Lidstone från Goldsmiths, University of London. Han har utvecklat flera olika masterutbildningar i skärningspunkten konst/entreprenörskap och även exporterat utbildningar till länder som Ryssland, Egypten, Rumänien, Korea, Vietnam, Frankrike, Hongkong och Indien – för att bara nämna några. Ändå tyckte han att det nog varit svårast att implementera tänket i hemlandet Storbritannien…

Lidstone menar att entreprenörskap handlar om att skapa värde. Ett starkt entreprenörskap stödjer sig på tre ben: det sociala, det estetiska och det ekonomiska.

- Estetik är jätteviktigt. En snygg affärsplan funkar alltid bättre än en ful, sa han.

Enligt Lidstone besitter studenter en massa kunskap och potential – men de vet inte alltid hur mycket de kan. Eller vad de kan åstadkomma med kunskapen.

- Vi hjälper dem att förstå vad de har att erbjuda, oavsett om de vill ha en anställning eller starta ett företag, sa Gerald Lidstone.

Men det gäller att ställa rätt frågor, och fokusera på entreprenöriellt tänkande i stället för på start av företag. Frågar man en historiker om hen är entreprenör, får man förmodligen ett nekande svar. Frågar man i stället: ”Vad skulle du vilja förändra i världen?” får man ta del av en massa spännande idéer.

- Fint, då är han eller hon entreprenör, konstaterade Lidstone.

Konferensen avslutades med en bred paneldebatt, med bland annat politiker, konstutövare och akademiker. Några highlights:

Catalina Langborn, barockviolinist och grundare av Operabyrån: ”På konsthögskolorna får man en enorm konstnärlig kompetens. Det måste vi värdesätta, den är också vår marknadsföring.”

Ulrika Holmgaard, vd svensk Scenkonst: ”Jag ser en stagnation i de offentliga anslagen till KKN-projekt. Den kultur vi har i dag har inte skapats i går, den har formats under många år. Vad kommer vi ha för kultur år 2030?”

Lars Lindkvist, Linnéuniversitetet: ”Ju mer du äter, desto hungrigare blir du när det gäller kultur. Det är en stor skillnad mot till exempel Ben&Jerry’s-glass...”

Berit Högman, riksdagsledamot (S): ”Kulturen är ett mått på samhällets värdighet.”

Bo-Erik Gyberg, rektor för Stockholms dramatiska högskola: ”Vi får inte tappa sikte på det konstnärliga. Konsten är utgångspunkten, medan entreprenörskap är en väg för att nå ut med konsten.”

Vill du ta del av hela debatten? Hela konferensen, förutom de parallella seminarierna, filmades och finns inom kort som webb-tv.

Med anledning av kulturtemat i Entré nr 1-2013 har vi också samlat ihop en mängd artiklar, boktips, filmer och länktips i ämnet på en egen webbsida. Enjoy!

/Åse

Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag (del 2)

Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag (del 1)

KKN för hela slanten i dag

I dag står kultur, kreativitet och entreprenörskap på schemat. Vi arrangerar heldagskonferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” tillsammans med Tillväxtverket. Under dagen kommer vi att diskutera vilka verktyg och kunskaper som studenterna på våra konstnärliga högskoleutbildningar behöver för att kunna överleva på sin konst efter examen.

Bland talarna finns Gerald Lidstone, University of London, Emma Stenström, Handelshögskolan i Stockholm, och Lars Lindkvist, Linnéuniversitetet.

Vi livesänder hela konferensen via Bambuser och twittrar under hashtaggen #kknkon  Följ oss och ställ gärna frågor!

I dagarna når också Entré nr 1-2013 sina mottagare. Även tidningen har KKN som tema. Det handlar bland annat om kreativitet, konstens värde, spänningar mellan konstnärskap och kommersialism samt om konsten att försörja sig på sin konst. Hör av dig om du saknar en egen prenumeration!

/Åse

Se möjligheterna och gör det bästa av dem!

Forskaren och företagaren: Caroline Wigren-Kristoferson intervjuade Frida Jönsson om hur det är att verka som företagare i Brantevik på Österlen.

I går arrangerade ESBRI tillsammans med Jordbruksverket en Estradföreläsning om företagande på landsbygden. Forskarna Martin Andersson, Caroline Wigren-Kristoferson, företagaren Frida Jönsson och landsbygdsstrategen Christel Gustafsson gav oss nya insikter om vad den här typen av företagande innebär.

I Sverige har vi 164 landsbygdskommuner och 33 kommuner med gles landsbygd. Det finns ca 51 000 företag på landsbygden, många är soloföretag eller familjeföretag, och det är ungefär samma fördelning på företagsstorlek som i landet totalt sett. De vanligaste branscherna är jordbruk, turism och företagstjänster. En tredjedel av landets sysselsättning finns på landsbygden.

Vad kännetecknar då företag som lyckas etablera sig utanför tätorterna? Caroline Wigren-Kristoferson konstaterade att företagarna utgår från de resurser de har och ser möjligheterna. De identifierar en lucka på marknaden och gör affärer av den. Man kan se det här som ett möjlighetsbaserat entreprenörskap. Lerbäcks teater utanför Örebro är ett exempel på en lyckad satsning. De har utvecklat en av Sveriges få privatägda teatrar, och har i dag 20 000 besökare per år. De erbjuder ett helhetskoncept med pensionat, café, restaurang och teater – i en lugn och trevlig miljö. De har utvecklat konceptet allt eftersom och har numera inkomster året runt.

Caroline har djupstuderat – och jobbat i – tre landsbygdsföretag. Läs gärna om hennes erfarenheter i den populärvetenskapliga rapporten ”Vad kan Ullbaggevinnarna lära oss?”

Vi livesänder alltid Estrad och i går hade vi stor publik på distans: hela 299 views! Sändningen ligger kvar på vår Bambusersida men finns också inom kort som webb-tv (där är kvaliteten ännu bättre). I Kunskapsbanken finns mer forskningsbaserad kunskap inom temat landsbygdsföretagande.

Jordbruksverkets Christel Gustafsson har också bloggat om gårdagen, läs gärna hennes inlägg.

Har du fler tips? Kommentera gärna!

/Helene

Företagande på landsbygden – mer än en livsstil (del 2)

Företagande på landsbygden – mer än en livsstil (del 1)

Kvinnors innovationer riskerar stanna i idéstadiet

I dag är det Internationella kvinnodagen. Dagens gästbloggare är riksdagsledamoten Margareta Cederfeldt (M). Hon skriver om kvinnors innovationskraft, och efterfrågar en breddning av synen på innovationer. Genom att enbart fokusera på traditionellt manliga områden riskerar vi att missa viktiga innovationer. Vad tycker du? Läs och kommentera gärna hennes blogginlägg. /Åse

Idérika individer som driver samhället framåt med innovativa lösningar är centralt för Sveriges framtida välstånd. I dag finns en bredare syn på innovationer, men fortfarande ses kvinnor sällan som ett naturligt inslag inom teknik och innovation. Trenden pekar på att kvinnor i mindre omfattning får genomslag för sina idéer, och deras innovationer når också mer sällan ut till marknaden. Endast fem procent av alla svenska patent tas av kvinnor. Att kvinnor på så sätt inte är med och formar teknik och samhälle i lika hög grad som män är problematiskt.

Män och kvinnor har ofta olika behov och därför behövs ett varierat produktutbud. Det förutsätter att kvinnor och män på lika villkor kan etablera sig som företagare och kommersialisera sina innovationer. När det gäller kvinnors innovationer saknas många gånger ett erkännande för deras uppfinningar eller verksamhet. Forskning har pekat på att detta i stor omfattning beror på att kvinnors innovationer sällan betraktas som tillräckligt tekniskt sofistikerade. Innovationer som antingen är gjorda av kvinnor, eller tillhör ett område som traditionellt sett betraktas som mer kvinnligt, får mer sällan gehör.

Innovationer förknippas vanligen med högteknologiska framsteg inom industrierna. Det är en alltför snäv syn om vi på ett tillfredställande sätt ska kunna förstå hela innovationskedjan. Faktum är att år 2007, före finanskrisen, uppgick den högteknologiska tillverkningsindustrin produktionsandel i privat sektor till endast 3,5 procent. I dag återfinns drygt 60 procent av Sveriges företag i stället inom tjänstenäringen. För tjänsteföretagen är effektivare processer inom företaget, nya produktvariationer eller nya arbetsmetoder också exempel på innovationer. Kvinnor är dessutom särskilt verksamma inom tjänstenäringarna där många av morgondagens innovationer kommer att framställas. Inom till exempel vård- och omsorgsyrket, där kvinnor dominerar, har innovationer potential att förbättra vårdkvaliteten betydligt. Att kvinnor uppmuntras att vara innovativa, både genom egen företagsamhet och i sin direkta arbetsmiljö är därför centralt för att möta framtidens behov.

Kvinnor har vanligtvis också sämre nätverk för att förverkliga och nå ut med sina idéer. Kvinnliga innovatörer har bland annat berättat hur de använt så kallade ”trojanska hästar” i form av en make eller annan manlig bekant för att sälja in sin idé hos entreprenörer och investerare. Det skapas på så sätt trösklar för kvinnliga innovatörer. I längden riskerar deras produkter att inte nå ut till marknaden. På så sätt kan innovationer och kompetens gå till spillo.

Detta kräver att synen på innovationer breddas ytterligare och inkluderar uppfinningar utöver traditionellt sett manliga innovationsområden. Regeringen satsar 100 miljoner varje år på kvinnors företagande, där en särskild del avsätts för kvinnors innovationer. Det har lett till flera initiativ av kvinnor som tagit steget och förverkligat sina idéer, även om utmaningar kvarstår. Till exempel bör ytterligare satsningar på att inkludera kvinnor i befintliga klustermiljöer för innovation göras. Det stimulerar både tillgången till nätverk i form av entreprenörer och mentorskap samt inkluderar kvinnor i innovationsprocessen i ett tidigt stadium.

/Margareta Cederfelt (M)

(Ny)tryckt stämning

I går eftermiddags lämnade vi äntligen Entré nr 1-2013 till tryck, efter flera timmars trixande för att få till rätt nyans av guld på omslaget. I natt kom de som ett brev på posten: Mardrömmarna. Om tomma sidor, stavfel och bilder som lagt sig på fel ställe. Efter en intensiv tidningsjobbarperiod drömmer jag alltid om att jag bläddrar i den nytryckta tidningen och hittar fel på fel på fel… nån slags yrkesskada, antar jag.

Nåväl, vi får hoppas att det inte blir så illa i verkligheten. Temat för det aktuella numret är Kultur. Jonas har skrivit den långa tematexten som bland annat handlar om kreativitet, konstens värde samt spänningar mellan konstnärskap och kommersialism. Emma Stenström, Dominic Power, Niclas Adler och Ulla Johansson Sköldberg bidrar med sina respektive forskningsperspektiv på frågan.

Jag har intervjuat två forskare med Circle-anknytning: Ron Boschma som är ny föreståndare från och med i år (och som dessutom fyller 50 om några dagar – grattis i förskott!) och Monica Plechero som har lagt fram en avhandling om den nya, globala innovationskartan.

Dessutom kan du läsa artiklar om bland annat stallet som entreprenörsskola, effekter av konkurser och trollen som blockerar utvecklingen genom att köpa upp patent. Och mycket mycket mer!

Kolla efter Entré i din brevlåda nästa vecka. Har du missat att prenumerera är det enkelt ordnat på vår webbplats – tidningen är dessutom kostnadsfri.

/Åse

Innovation högt på agendan för nordiskt samarbete

Från vänster: Henrik Skovby, ordförande Dalberg Group, Fredrik Karlström, näringsminister Åland, David Mothander, nordic policy council Google, Petra Lundström, vice vd Fortum Oyj, Annie Lööf, näringsminister Sverige och Trond Giske, näringsminister Norge.

2013 är Sverige ordförande för nordiska ministerrådet och en rad olika events genomförs. I går började konferensen ”What will the Nordic business environment look like in the future?” i Stockholm. Under två dagar diskuteras frågor som ska fungera som inspel till arbetet med att utforma ett nordiskt samarbetsprogram för innovations- och företagspolitik.

En rad bra talare och intressanta diskussioner runt borden gjorde det till en givande eftermiddag och kväll. Några saker som jag vill lyfta fram är att det, enligt Andrew Wyckoff, chef för Directorate for Science, Technology and Industry vid OECD, har blivit svårare att mäta var värdet skapas i de globala, alltmer komplexa, värdekedjorna. OECD har skapat en sajt där man kan lära sig mer. Wyckoff betonade även att tjänster får allt större betydelse för att även addera värde i produkter.

Professor Ivo Zander, Uppsala universitet, konstaterade att Norden står inför större utmaningar än vi tror. I dag är våra huvudmarknader den gamla världen, d v s Europa och Nordamerika, och inte de nya snabbväxande marknaderna i t ex Afrika och Asien. Han lyfte även fram att vi bör tänka mer på vad som är ”good enough” vad gäller innovation och utveckling av produkter. Det är där den stora marknaden oftast finns. Zander illustrerade med den kinesiska tv-marknaden där ”good enough”-delen är 62 procent. Premiummärken står för 13 procent och ”low end” för 25 procent. Frågan är om ingenjörerna på de nordiska företagen kan tänka sig att jobba med ”good enough” eller ”low end”? Liknande tankar lyfte han fram under sin Estradföreläsning i september 2012.

Dagen avslutades med en paneldiskussion med tre ministrar och tre representanter från näringslivet. Några axplock från den diskussionen:

Näringsminister Annie Lööf betonade hur de nordiska länderna i allt större utsträckning utmanas av bl a BRIK-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Samtidigt skulle Norden vara den 10:e största ekonomin i världen om det var ett land.

Just tanken med Norden som ett land fördes fram på olika sätt av Henrik Skovby, ordförande för Dalberg Group. Han vill se gemensamma nordiska ambassader runt om i världen, och att varumärket Norden ska marknadsföras mer.

Vikten av en nordisk nivå lyftes även fram av Petra Lundström, vice vd på Fortum Oyj. Finansiering av innovativa utvecklingsprojekt finns på nationell basis, typ genom TEKES och VINNOVA. Men det saknas nordiska fonder och det är ett hinder för tillkomsten av gemensamma utvecklingsprojekt över gränserna, menade Lundström.

Inte helt oväntat pläderade David Mothander, Nordic policy council på Google, för ett större fokus på digital innovation i de nordiska länderna. Och här kommer konkurrensen, enligt honom, inte från Indien och Kina utan från närmare håll: Irland, Nederländerna och Storbritannien.

Fredrik Karlström, näringsminister på Åland, ansåg att det viktigaste för det nordiska ekosystemet för företagande är att fokusera på vinst. Jag tolkar det som att han menade lönsamhet.

Norges näringsminister, Trond Giske, som tidigare även varit kulturminister, lyfte fram de kulturella och kreativa näringarna. Det gjorde även flera av de andra paneldeltagarna, inklusive Annie Lööf. Giske poängterade att all kultur inte kan vara kommersiell: En del måste stödjas på annat sätt än på marknaden. Men de som ska vara företagare inom KKN-branschen måste lära sig att utveckla sin produkt/tjänst, utveckla sin affärsplan o s v. Precis som vilken annan företagare som helst.

Alla presentationer finns för nedladdning.

/Magnus

Med företagandet som livsstil – och lite till

Företagande på landsbygden kallas ofta för livsstilsentreprenörskap. Alltså, man tänker sig att andra drivkrafter än ekonomisk vinst står i fokus. Till exempel att få ihop privatliv och företagande. Fast riktigt så enkelt är det inte. Det har bland annat Caroline Wigren-Kristoferson visat i sina studier av landsbygdsföretagare. Att satsa på att få ihop privatliv och företagande behöver inte stå i konflikt med ekonomiska drivkrafter, menar hon.

Under Småföretagsdagarna i Örebro 5-6 februari arrangerade Jordbruksverket en workshop om landsbygdsföretagande med bland andra just Caroline Wigren-Kristoferson. Här deltog även landsbygdsföretagaren Jenny Gille som driver Lerbäcks teater tillsammans med sin man. Deras företag har växt och utvecklats mycket de senaste åren, och de har i dag runt 20 000 besökare per år. Jenny poängterade vikten av att hitta andningshål och tid för reflektion.

Geografiskt avstånd till kunderna, dåliga kommunikationer, svårigheter att rekrytera rätt arbetskraft och höga investeringskostnader brukar lyftas fram som utmaningar för landsbygdsföretagare. Jenny kände igen sig i åtminstone kommunikationsbristen, och önskade bättre turer med länstrafiken. Eller en speciell kulturbuss.

För er som missade workshopen i Örebro, finns en ny chans att stifta bekantskap med Caroline Wigren-Kristofersons forskning i Stockholm 11 mars. Tillsammans med professor Martin Andersson medverkar hon då i Estradföreläsningen ”Företagande på landsbygden – mer än en livsstil” som vi på ESBRI samarrangerar med Jordbruksverket.

Frida Jönsson, som driver en design- och kommunikationsbyrå i Brantevik på Österlen, kommenterar forskarnas resultat. Ska bli spännande att se om hon känner igen sig…

Även Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson medverkar 11 mars. Tillsammans kommer forskarna och praktikerna att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som karaktäriserar entreprenörskap utanför städerna, och vilka strategiska val som är viktiga för verksamhetens utveckling.

Hoppas vi ses 11 mars!

/Jonas

PS. Har du inte möjlighet att delta? Föreläsningen livesänds via Bambuser, och läggs upp som webb-tv efter några dagar. På Twitter använder vi hashtaggen #estrad

Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag

I renässansens Florens valde många konstnärer att anpassa sin konst till förmån för betalande kunder. Kunderna dominerade bildindustrins utveckling och konstnärerna arbetade mot deras specifikationer (läs vidare i ”Företagsminnen. Magasinet om näringslivets historia”, nr 5, 2012).

Men vari ligger egentligen konstens värde? I försäljningspriset eller i skapelseprocessen? Är lokala konstkluster, som möjliggör innovativ produktutveckling och intensiv konkurrens mellan konstnärer, att se som en positiv utveckling?

Inom kulturella och konstnärliga utbildningar brottas man med många olika frågeställningar. Inte minst kring hur man överlever på sin konst eller sin kreativa drivkraft.

Hur kan studenter på dessa högskoleutbildningar få verktyg, kunskaper och bra förutsättningar för den fortsatta yrkesverksamheten?

På uppdrag av Tillväxtverket är ESBRI sedan en tid tillbaka koordinator för NEKKU - Nätverket för entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Nätverket riktar sig mot lärare och utbildningsansvariga på kulturella och konstnärliga högre utbildningar i Sverige. Deltagarna har bland annat uttryckt behovet av att, i större omfattning, diskutera och lyfta dessa frågor.

Det resulterade i konferensen Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag – Om entreprenörskap på kulturella och kreativa högskoleutbildningar som vi arrangerar 13 mars. Kom gärna dit om du är intresserad av entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. Mer info och anmälan.

Även nästa nummer av Entré kommer att handla om konsten att leva på sin konst. Att prenumerera är kostnadsfritt.

/Christina

Läs mer:

Tillväxtverkets uppdrag

Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar