Vårtecken: Årets första Entré!

Foto: Danist/Unsplash.

Efter några om och många men är nu årets första nummer av Entré skickat på tryck. Framsidan pryds av en skinande skyskrapa – en symbol för det etablerade, strukturerade, och ibland onödigt inrutade storföretaget. Hur gör man för att få igång ett innovationsarbete i äldre bolag?

Nyckeln ligger i ledningens engagemang och förmåga att involvera medarbetarna, menar Johanna Pregmark och Izabelle Bäckström som jag har intervjuat i en lång temaartikel. Jätteintressant forskning med solklar relevans för etablerade företag – eller företag på god väg att bli det.

I Entré nr 1, 2020 kommer du också att kunna läsa om möjligheter och utmaningar med biogasproduktion, entreprenöriella hjältar på landsbygden, och om hur ett slitsamt liv som egenföretagare ofta går i arv i invandrargrupper.

Vi är måna om att ha en bred bevakning av den nya svenska och nordiska forskningen inom fälten entreprenörskap, innovation och småföretagande. I tidningen som just nu trycks räknar jag till att minst tio av landets lärosäten finns representerade. Över ett år tror jag faktiskt att vi täcker in samtliga svenska universitet och högskolor som bedriver forskning inom våra bevakningsområden.

Har du tips om doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser, forskningsbaserade böcker, rapporter eller journalartiklar som vi bör uppmärksamma? Släng iväg ett mejl och tipsa mig!

Och om du är nyfiken på Entré men saknar en egen prenumeration är det enkelt ordnat här.

/Åse

Framtiden går i femtio nyanser av grönt

Jag har precis läst ”Sverige ser inte ut som du tror” skriven av Helena Jonsson och Anna Lundell (Volante, 2017). Det är en nyanserad och faktaspäckad bok som belyser olika aspekter av lantbruk och kopplingen mellan stad och land. Författarna menar att de flesta i dag ser lantbruk som något föråldrat och omodernt, men inget kan vara mer fel. Det är ytterst viktigt att både stad och landsbygd utvecklas för ett hållbart samhälle.

En biobaserad samhällsekonomi bygger på de tre viktiga delarna av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social. Vi är beroende av ett fungerande ekosystem, bibehållen bördighet i jorden, rent vatten, pollinerande insekter, biologisk mångfald och inte minst ett någorlunda förutsägbart klimat. Men de som arbetar inom gröna näringar måste också kunna ta betalt för sina produkter och sitt arbete. Det är nödvändigt att ha konkurrenskraftiga priser på en global marknad. Det här medför en balansgång för att tillgodose olika aspekter av hållbarhet och ekonomi.

Författarna menar att vårt samhälle står inför stora utmaningar och att det krävs strukturella förändringar och ett helt nytt sätt att tänka. Vi behöver förstå att allt hänger ihop i ett slags ekosystem och att det är våra val som styr utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I stället för att fortsätta slösa med fossil olja och gas med svarta kolatomer ska vi byta ut dem mot gröna, förnyelsebara. På det sättet blir inte framtiden svart eller vit, den går istället i femtio nyanser av grönt!

Jag tycker att framtiden känns lite ljusare efter att ha läst boken, och kommer definitivt att bli ännu mer medveten om hur mina val påverkar miljön.

/Helene

Fredagsmys på kontoret

Dagens fredagsmys firas på kontoret med slutkorrande av Entré nr 2-2017. Äntligen dags för ett trevligt djur på omslaget igen, det var ett tag sedan sist. Kon, som egentligen är en tjur, kommer sig av att flera artiklar på olika sätt handlar om landsbygden.

Mikaela Backman skriver under vinjetten Åsikten om hur viktiga de lokala bankkontoren är för små företag. Natasha Webster har forskat om thailändska kvinnor som driver företag på den svenska landsbygden, och Hanna Martins avhandling handlar om miljöinnovationer.

Dessutom, som kuriosa, Colette Henry som är på porträttet har arbetat på en veterinärhögskola. Och, om ni ursäktar, hon heter ju faktiskt COlette…

Om allt går som det ska når tidningen er prenumeranter innan midsommar.

/Jonas

Lansering: Attraktion och innovation

Hur hänger attraktionskraft ihop med generering av kunskap, ny teknologi, innovationer och tillväxt? Vad finns det för storstadsfördelar, och har de mindre regionerna någon chans att hävda sig i konkurrensen?

De här frågorna kommer att stötas och blötas på tisdag 3 november då vi lanserar rapporten ”Det innovativa Sverige 2 – Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”.

På morgonen kör vi ett mindre policyseminarium och på eftermiddagen öppnar vi upp för alla intresserade som vill komma och diskutera svensk innovationskraft. Tre av författarna, professorerna Martin Andersson, Hans Lööf och Håkan Ylinenpää, kommer att presentera rapportens huvudresultat. Därefter kommenteras rapporten av Göran Marklund (VINNOVA), Jennie Nilsson (S), och Hans Rothenberg (M). Vi hoppas också på många frågor och regionala infallsvinklar från publiken.

Vill du delta? Läs mer, ladda ner rapporten och anmäl dig snarast! Om du inte kan vara med finns det möjlighet att följa livesändningen från seminariet på webben, eller se allt som webb-tv i efterhand.

/Åse

Se möjligheterna och gör det bästa av dem!

Forskaren och företagaren: Caroline Wigren-Kristoferson intervjuade Frida Jönsson om hur det är att verka som företagare i Brantevik på Österlen.

I går arrangerade ESBRI tillsammans med Jordbruksverket en Estradföreläsning om företagande på landsbygden. Forskarna Martin Andersson, Caroline Wigren-Kristoferson, företagaren Frida Jönsson och landsbygdsstrategen Christel Gustafsson gav oss nya insikter om vad den här typen av företagande innebär.

I Sverige har vi 164 landsbygdskommuner och 33 kommuner med gles landsbygd. Det finns ca 51 000 företag på landsbygden, många är soloföretag eller familjeföretag, och det är ungefär samma fördelning på företagsstorlek som i landet totalt sett. De vanligaste branscherna är jordbruk, turism och företagstjänster. En tredjedel av landets sysselsättning finns på landsbygden.

Vad kännetecknar då företag som lyckas etablera sig utanför tätorterna? Caroline Wigren-Kristoferson konstaterade att företagarna utgår från de resurser de har och ser möjligheterna. De identifierar en lucka på marknaden och gör affärer av den. Man kan se det här som ett möjlighetsbaserat entreprenörskap. Lerbäcks teater utanför Örebro är ett exempel på en lyckad satsning. De har utvecklat en av Sveriges få privatägda teatrar, och har i dag 20 000 besökare per år. De erbjuder ett helhetskoncept med pensionat, café, restaurang och teater – i en lugn och trevlig miljö. De har utvecklat konceptet allt eftersom och har numera inkomster året runt.

Caroline har djupstuderat – och jobbat i – tre landsbygdsföretag. Läs gärna om hennes erfarenheter i den populärvetenskapliga rapporten ”Vad kan Ullbaggevinnarna lära oss?”

Vi livesänder alltid Estrad och i går hade vi stor publik på distans: hela 299 views! Sändningen ligger kvar på vår Bambusersida men finns också inom kort som webb-tv (där är kvaliteten ännu bättre). I Kunskapsbanken finns mer forskningsbaserad kunskap inom temat landsbygdsföretagande.

Jordbruksverkets Christel Gustafsson har också bloggat om gårdagen, läs gärna hennes inlägg.

Har du fler tips? Kommentera gärna!

/Helene

Företagande på landsbygden – mer än en livsstil (del 2)

Företagande på landsbygden – mer än en livsstil (del 1)

Med företagandet som livsstil – och lite till

Företagande på landsbygden kallas ofta för livsstilsentreprenörskap. Alltså, man tänker sig att andra drivkrafter än ekonomisk vinst står i fokus. Till exempel att få ihop privatliv och företagande. Fast riktigt så enkelt är det inte. Det har bland annat Caroline Wigren-Kristoferson visat i sina studier av landsbygdsföretagare. Att satsa på att få ihop privatliv och företagande behöver inte stå i konflikt med ekonomiska drivkrafter, menar hon.

Under Småföretagsdagarna i Örebro 5-6 februari arrangerade Jordbruksverket en workshop om landsbygdsföretagande med bland andra just Caroline Wigren-Kristoferson. Här deltog även landsbygdsföretagaren Jenny Gille som driver Lerbäcks teater tillsammans med sin man. Deras företag har växt och utvecklats mycket de senaste åren, och de har i dag runt 20 000 besökare per år. Jenny poängterade vikten av att hitta andningshål och tid för reflektion.

Geografiskt avstånd till kunderna, dåliga kommunikationer, svårigheter att rekrytera rätt arbetskraft och höga investeringskostnader brukar lyftas fram som utmaningar för landsbygdsföretagare. Jenny kände igen sig i åtminstone kommunikationsbristen, och önskade bättre turer med länstrafiken. Eller en speciell kulturbuss.

För er som missade workshopen i Örebro, finns en ny chans att stifta bekantskap med Caroline Wigren-Kristofersons forskning i Stockholm 11 mars. Tillsammans med professor Martin Andersson medverkar hon då i Estradföreläsningen ”Företagande på landsbygden – mer än en livsstil” som vi på ESBRI samarrangerar med Jordbruksverket.

Frida Jönsson, som driver en design- och kommunikationsbyrå i Brantevik på Österlen, kommenterar forskarnas resultat. Ska bli spännande att se om hon känner igen sig…

Även Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson medverkar 11 mars. Tillsammans kommer forskarna och praktikerna att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som karaktäriserar entreprenörskap utanför städerna, och vilka strategiska val som är viktiga för verksamhetens utveckling.

Hoppas vi ses 11 mars!

/Jonas

PS. Har du inte möjlighet att delta? Föreläsningen livesänds via Bambuser, och läggs upp som webb-tv efter några dagar. På Twitter använder vi hashtaggen #estrad