Grundförutsättningarna viktigast för att stärka entreprenörskapet

I går arrangerade vi höstens första Estradföreläsning, det skedde i samarbete med mässan Ekonomi & Företag. Vi befann oss mitt i ett myller av utställningar och seminarier, och deltagarna bestod av både mässbesökare och vår vanliga Estradpublik. Det var jätteroligt och annorlunda!

Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade resultat och reformförslag utifrån en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society). Studien har resulterat i boken ”The Entreprenurial Society: A Reform Agenda for the European Union”(Springer 2019). Läs mer om boken och ladda ner den kostnadsfritt.

Så hur är läget när det gäller entreprenörskap och innovation inom EU? Enligt Elerts och Henreksons forskning är det inget vidare, även om vi i de nordiska länderna ligger bättre till än många andra länder. Det har flera orsaker enligt talarna: Tillgång till finansiering är en viktig faktor. Entreprenörer har sällan tillräckligt med eget kapital så därför behövs kompletterande finansiering från exempelvis familj, vänner eller i vissa fall riskkapitalister. Sparandet kanaliseras i dag till stora institutionella aktörer, exempelvis pensionsbolag. Att istället slussa detta kapital (eller i alla fall delar av det) till små, innovativa företag skulle underlätta kapitalförsörjningen, menar de.

Kultur och attityder är också viktiga. Men det fungerar inte att åka iväg någonstans – till exempel till Silicon Valley – och få inspiration för att sedan åka hem och göra likadant. Inte heller att jämföra med företag som har lyckats. Åtgärder uppifrån brukar sällan vara lyckosamma.

I stället bör myndigheterna underlätta för entreprenöriella individer som vill förverkliga sina idéer, enligt Elert och Henrekson. Och då behövs reformer. Grundförutsättningarna måste ordnas, annars är det inte så stor vits att göra enskilda insatser. Socialförsäkringssystem och alla andra komponenter hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte att isolera en faktor för att öka innovation och entreprenörskap.

Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och konkurslagstiftningen måste anpassas. Det finns i dag ett stigma runt misslyckanden. Det ska vara lätt att ge sig in på en ny marknad – men man ska också kunna misslyckas.

Även utbildningssystemet bör ses över – alla ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna men det måste också finnas plats för nytänkare. Alla elever ska inte tryckas in alla i samma mall.

Det här var ett litet axplock av de förändringsförslag som Niklas Elert och Magnus Henrekson lyfte fram. Läs också IFN:s artikel om föreläsningstillfället, och se gärna hela föreläsningen som webb-tv. Då kan du också ta del av den avslutande frågestunden som var mycket spännande.

/Helene

LIVE 15.00-16.30 | Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?

Äntligen! I dag drar vi igång Estradhösten, och det sker under mässan Ekonomi & Företag i Kista. Den ena talaren är en gammal räv i Estradsammanhang, nämligen Magnus Henrekson. Den andra talaren, Niklas Elert, gör i dag sin premiär på ESBRIs Estrad. Varmt välkomna båda två!

Magnus och Niklas forskar på IFN, Institutet för näringslivsforskning, och temat för deras föreläsning är ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”. De kommer att prata utifrån boken ”The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union” (Springer, 2019) som de har skrivit tillsammans med Mark Sanders vid Utrecht University. Boken kan laddas ner kostnadsfritt.

Enjoy!
/Åse

Hur kan vi främja ett entreprenöriellt och hållbart Europa?

För närvarande sveper en populistisk nationalistisk våg över Europa. Vi behöver vända den utvecklingen, och möjliggöra en socialt och ekologiskt hållbar och innovationsdriven tillväxt. Hur kan det göras?

IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson har nyligen gett ut en bok där de presenterar ett antal reformer för att främja ett entreprenöriellt samhälle. De kommer att medverka i vår första Estradföreläsning för hösten som genomförs under mässan Ekonomi & Företag 25 september. Den ser jag verkligen fram emot!

Då kommer de att presentera en företagarvänlig reformstrategi med konkreta åtgärder inom följande områden: rättsstaten och skydd av äganderätt, beskattning, finans- och kapitalmarknader, arbetsmarknader och socialförsäkringssystem, öppna produktmarknader samt mobilisering av humankapital för entreprenörskap.

Kombinera gärna Estrad med ett besök på mässan. På programmet finns spännande utställare och seminarier. Vad sägs om att lära dig psykologiska trix för att nå resultat du inte trodde var möjliga, eller få veta hur AI kan förbättra affärsprocesser?

Registrera dig till mässan (kostnadsfritt!) och anmäl dig till Estrad (också kostnadsfritt!) så ses vi i Kista.

/Helene

Utbilda i entreprenörskap, till vilken nytta?

Rasmus Rahm försvarade sin avhandling 2 september 2019. Foto: Ola Gustafsson.

Först av allt ett stort grattis till Rasmus Rahm, som i går la fram doktorsavhandlingen ”Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomes” vid Handelshögskolan i Stockholm. Jag deltog i disputationen, det var mycket intressant.

Rasmus Rahm, vd för Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), har i sin avhandling använt data från SSES verksamhet för en longitudinell studie över effekterna av entreprenörskapsutbildningar. Han har följt studenter som har gått SSES-utbildningar, i vissa fall så långt tillbaka som 18 år.

Rasmus Rahm. Foto: Ola Gustafsson.

Många sätter stort hopp till entreprenörskap. Det har en positiv klang och förhoppningar finns om att det ska lösa all världens problem, från att lyfta människor i fattigdom till att bidra till klirr i skattkistan, med nya Spotify och Klarna.

Konsekvensen är att stater, organisationer och förmögna privatpersoner eller stiftelser spenderar stora pengar på att uppmuntra entreprenörskap, till exempel via entreprenörskapsutbildningar. Men innan Rasmus Rahms avhandling fanns, enligt opponenten Benson Honig, professor vid McMaster University i Kanada, mycket få studier som visar vilka effekter entreprenörskapsutbildningar faktiskt har – och hur de bör utformas för att ge det resultat man är ute efter.

Det är också oklart vilka resultat av entreprenörskapsutbildningarna som faktiskt efterfrågas. Ofta hoppas man på fler och mer framgångsrika företag, men kanske leder utbildningarna även till mer kreativa anställda, eller större yrkesmässigt välbefinnande? Ingen vet riktigt.

Avhandlingens resultat diskuterades dock sparsamt under disputationen, i stället tog opponenten fasta på de utbildningsfilosofiska perspektiv som avhandlingen vilar på. Merparten av diskussionen kom därför att handla om realistiska eller antirealistiska förhållningssätt till utbildningars utformningar och möjligheter.

Benson Honig. Foto: Åse Karlén.

I korthet: Enligt det realistiska förhållningssättet värderas traditionellt lärande – teoretisk inlärning – högre än praktisk. Antirealisterna anser i stället att experimentellt lärande leder till större framgång. Realisterna menar att affärsmöjligheter finns i omgivningen och det är upp till mig som entreprenör att exploatera dem, medan antirealisterna menar att det är entreprenören själv som skapar affärsmöjligheter.

Rahm berättade att han själv har haft en realistisk utgångspunkt för sitt skrivande, men svängt under arbetet. Han konstaterade att resultaten av de mer experimentella utbildningarna är bättre – om målet är just fler och mer framgångsrika entreprenörer. Det spekulerades i om en orsak till detta är att de experimentella utbildningarna påminner mer om de verkliga arbetsförhållanden som många företagare verkar under.

Benson Honig reflekterade över om det är rimligt att dela in utbildningar i de här två boxarna och saknade diskussioner kring social konstruktion och pedagogisk konstruktivism i relation till realism/antirealism.

Slutligen ansåg Honig att Rahms doktorsavhandling hade revolutionerat forskningsfältet, att det behövs betydligt mer av den här sortens randomiserade studier, och att avhandlingen hade fått honom själv att fördjupa sig i ämnet.

Som vd för SSES driver Rasmus Rahm en mycket spännande verksamhet, där resultaten av hans avhandling sannolikt är till stor nytta. Jag har ju privilegiet att få se honom och medarbetarna på SSES ”in action” varje dag, eftersom vi på ESBRI delar lokaler med SSES, och ser mycket fram emot att få följa deras arbete.

En längre artikel om avhandlingen, med fokus på slutsatser och implikationer, kommer i Entré framöver. Håll utkik!

/Anna-Karin