Framtidstro i Västra Götaland

I går var jag och två kollegor i Göteborg då vi genomförde seminariet Västra Götalands framtid står på spel – vad ska det satsas på?

Bland panellisterna fanns Pam Fredman, rektor, Göteborgs universitet, Jöran Hägglund, statssekreterare, näringsdepartementet, Karin Markides, rektor, Chalmers och Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen. Även representanter för kommunen och VINNOVA fanns på plats.

Det senaste året har Sverige upplevt en av de värsta ekonomiska kriserna sedan 1930-talet. En av de hårdast drabbade regionerna är Västra Götalandsregionen. Trots detta såg deltagarna ganska positivt på framtiden. Diskussionen fördes kring hur framtidens arbetsmarknad ser ut och hur goda förutsättningar för innovation och tillväxt kan skapas.

Seminariet arrangerades av Business Region Göteborg, Chalmers, ESBRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, VINNOVA och Västra Götalandsregionen.

Ett referat från seminariet kommer att publiceras i ESBRIs Kunskapsbank.

/Christina

Kabelknas

Om du undrar varför ESBRIs webbplats är nere, eller varför vi inte svarar på mejl, så kan jag berätta att det beror på att någon har grävt av en kabel i Helsingborg. Tidpunkter för när felet ska vara åtgärdat flyttas fram hela tiden, men har vi tur är vi up and running igen ikväll... Tills dess går det bra att kontakta oss på 08-458 78 00. Eller skicka en brevduva.

/Åse

Tre tips för ett sunt familjeföretag

I förmiddags var jag på Transfer of Ownership in Private Business igen (se blogginlägget nedan). Konferensens andra dag inleddes med ett pass om framgångfaktorer för ägarskiften i familjeföretag. Joseph Astrachan, professor vid Kennesaw State University i USA, inledde. 1983 ville han kicka igång sin forskarkarriär genom att visa att en lyckad planering ger framgångsrika generationsskiften. Tyvärr hittade han inga bevis för denna hypotes i sin första undersökning. Övertygad om att sambandet ändå borde finnas bytte han metod, och studerade frågan på nytt. Resultatet uteblev fortfarande.

I dag, efter att ha ägnat närmare 30 år åt att studera ungefär 18 000 familjeföretag, slog Astrachan fast: ”Det finns inget som helst samband mellan lyckosam planering och lyckosamma generationsskiften”. I och med detta uttalande positionerade han sig lite gentemot många av konferensens andra talare som framhöll vikten av planering.

Däremot finns det andra faktorer som korrelerar positivt med lyckosamma generationsskiften. Alla vet att det är bra (om än tråkigt) att äta nyttigt, träna och inte röka. Joseph Astrachan konstaterade att det finns tre motsvarande råd för familjeföretaget. Enkla och självklara, men ändå fuskas det med dem… Råden är:
- Skaffa en styrelse bestående av familjemedlemmar och externa. Styrelsen bör träffas 3-6 gånger per år – varken mer eller mindre.
- Planera strategiskt, och dokumentera detta. Om alla vet vart företaget är på väg är det lättare att fatta beslut när en kris seglar upp.
- Håll familjemöten. Ventilera vad familjen vill med företaget.

Nästa talare var Marcela Ramírez-Pasillas från Instituto Technologico y de Estudios Superiores de Monterray i Mexiko. Hennes huvudbudskap var att det inte finns ett sätt att skifta ägare som funkar för alla. Varje familj måste hitta sin egen väg.

Ramírez-Pasillas presenterade en studie av hur avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten har mottagits av svenska familjeföretagare. Den visar att de slopade skatterna har motiverat familjeföretagare att arbeta mer fokuserat med skiftet. Särskilt de företagare som hade börjat diskutera generationsskiftet medan skatterna fortfarande fanns kvar.

Under konferensen talade flera forskare om familjeföretagens överlevnadsgrad: att den sjunker drastiskt för varje generation. Astrachan menade till exempel att färre än 3 procent av familjeföretagen överlever den fjärde generationen. Bonnier är ett av undantagen som bekräftar regeln. I dag är en mix av sjätte och sjunde generationen Bonnier verksam inom koncernen.

Hans-Jacob Bonnier berättade om familjeföretagets kärnvärden, som hängt med över generationsskiftena:
- Passion för medier: ”Organisationen existerar inte för organisationens skull, utan för människorna som utgör den”
- Engagemang: ”Vi planerar för generationer – inte för kvartal”
- Yttrandefrihet: ”Det är grunden i alla demokratier”
- Individens makt: ”Inom vårt företag måste man vara innovativ”

Han delade också med sig av en hel del råd, bland annat: ”Att börsnotera företaget är farligt. Då kan man förlora pengar.”

Artiklar som presenterades på konferensen kan laddas ner här

Trevlig helg!
/Åse

Planera generationsskiftet i tid

Tillsammans med kollegan Åse har jag spenderat merparten av dagen på konferensen Transfer of Ownership in Private Business. Det handlar om olika perspektiv på generationsskiften, med kunskap såväl från forskning, som från policy och praktik.

En av inledningstalarna var professor Leif Melin från forskningscentrumet CeFEO och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han gav en kort bakgrund till familjeföretagandet som fenomen, och berättade bland annat att det är den klart dominerande företagsformen världen över. I Sverige är 41 procent av den totala företagsstocken renodlade familjeföretag. Till denna siffra kan man lägga att drygt hälften av alla enmansägda företag i själva verket är familjedrivna. Familjeföretagen står för mellan 50 och 90 procent av BNP på alla fria marknader i världen.

Melin tog också upp några av de problem som drabbar vissa familjeföretag, som konflikter inom familjen, trassliga ägandeförhållanden och dramer i samband med generationsskiften. Men det finns också en annan bild, som kanske inte lyfts fram lika ofta: de framgångsrika, ofta entreprenöriellt styrda familjeföretagen. Till exempel överlever de dubbelt så länge som andra företag, och de som slutar vara i familjens ägo, gör det ofta för att de har sålts – på grund av att de gick bra.

För att genomföra ett smidigt skifte är förberedelse a och o, enligt Leif Melin. Visst skatter, regler och annat påverkar givetvis, men en förståelse för att ett skifte tar tid och måste planeras är ändå det viktigaste för att allt ska fungera bra.

Ett av eftermiddagens seminarier handlade bland annat om den emotionella biten i ägandet av familjeföretag. Åsa Björnberg, doktorand från London School of Economics, menade att det emotionella ägandet både kan hjälpa och stjälpa ett familjeföretag. Hon har mätt den emotionella kopplingen till familjeföretaget på olika håll i världen, och nämnde ”den latinska faktorn” – att den emotionella kopplingen är stor i Spanien, ganska liten i Sverige och medel i Indien.

Konferensen fortsätter i morgon. Läs mer på denna blogg då!

/ Jonas

Seminarium om minoritetsföretagande på amerikanska ambassaden

I fredags arrangerade ESBRI tillsammans med amerikanska ambassaden ett seminarium kring invandrarföretagande. Det var det första i en serie entreprenörskapsevents som vi kommer att hålla tillsammans med ambassaden. Bland deltagarna fanns ambassadör Matthew Barzun och ESBRIs vd Magnus Aronsson som modererade det hela.

Just det här seminariet anordnades med anledning av president Obamas toppmöte om entreprenörskap som hålls i Washington D.C. i april. Amerikanska ambassaden i Sverige har valt ut en svensk representant som kommer närvara vid mötet: Ashar Saeed – som även han deltog i seminariet i fredags.

Seminariet hölls i rundabordsformat, med ett antal olika diskussionsämnen. Bland annat diskuterades vilka hinder företagare möter i Sverige, och speciellt då företagare med utländsk bakgrund. Ett hinder som kom upp var svårigheten att få lån och bra försäkringar. En annan diskussionspunkt var unika fördelar som entreprenörer med utländsk bakgrund har. Bland dessa nämndes bra kontaktnätet i ursprungslandet.

Mer information om samarbetet mellan ESBRI och amerikanska ambassaden kommer i våra olika kanaler framöver.

/ Jonas

På ambassaden i dag

I dag arrangerar Esbri och amerikanska ambassaden ett seminarium om invandrares entreprenörskap. Bakgrunden är Barack Obamas initiativ till en Summit on Entrepreneurship som ska köras i april. Till detta möte har en svensk entreprenör – Ashar Saeed – utsetts som representant. Under seminariet kommer vi att ha ett antal rundabordssamtal med en salig blandning av forskare, företagare, policyfolk, intresseorganisationer etc. Förhoppningen är att en mängd intressanta frågor och svar ska ventileras, och att Ashar Saeed ska få en massa inspiration att ta med till diskussionerna i Washington DC.

/Åse

Mullins och Bonde charmar föreläsningspublik

Just nu har ESBRI celebert besök av professor John Mullins från London Business School.

I går föreläste han för en mer än fullsatt Estradpublik. Med utgångspunkt i sin nya bok ”Getting to plan B” berättade han om framgångrikt, men också om misslyckat, företagande. I boken beskriver han flera olika typer av företagsprocesser, och med exempel från några av världens mest kända varumärken charmade han publiken till både skratt och diskussion.

Det mest centrala Mullins budskap är att en entreprenör måste vara öppen för att affärsplan nummer ett omarbetas, och kanske rent av skrotas – för att i stället ta sikte mot plan B. Föreläsningen kommenterades av entreprenören och affärsängeln Katarina Bonde, som verkligen kände igen sig i Mullins beskrivning av den föränderliga företagsprocessen. Hela föreläsningen finns inom kort att se gratis på vår webb-tv.

I dag träffar John Mullins deltagarna i ESBRIs och VINNOVAs doktorandkurs From Research to Business. Syftet med kursen är att hjälpa doktorander att kommersialisera sin forskning. Mullins kommer att berätta om sin bok, men också ge studenterna handfasta tips och feedback på deras affärsidéer. Framför allt kommer han hjälpa studenterna att basera sin affärsidé på konkreta siffror, snarare än på antaganden. Det kommer de att behöva imorgon när de träffar ett gäng hungriga entreprenörer.

/ Christina

Entreprenörer måste ha en plan B

De flesta affärsplaner attraherar varken kunder eller finansiärer. Då gäller det för entreprenören att våga släppa taget om sin ursprungsidé, och ta till plan B.

Först när entreprenören lyfter blicken och börjar experimentera kan de verkliga affärsmöjligheterna födas. Så var det till exempel i succéföretag som Google och Starbucks, och deras tillvägagångssätt kan tillämpas även i andra företag.

Det menar John Mullins, som skrivit boken ”Getting to Plan B: Breaking Through to a Better Business Model” (tillsammans med Randy Komisar). Boken har bland annat rankats som nr 1 på amerikanska Inc. Magazines lista över ”Best Books for Business Owners”.

11 mars kommer John Mullins till Sverige och Estrad för att dela med sig av sin mångåriga erfarenhet av att utveckla nya affärsmöjligheter. OBS: Föreläsningen är för närvarande fullsatt. Men det kommer gå att se den i sin helhet som webb-tv i efterhand. För er som är otåliga, här är ett klipp med Mullins redan nu:



/ Jonas

Mannen fortfarande norm för företagaren

I dag, på Internationella kvinnodagen, passar vi på att ställa några frågor om kvinnors företagande till Helene Ahl. Hon är, sedan 1 januari, professor i företagsekonomi med inriktning mot lärande och genus vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon är även chef och forskningsledare för Encell, Nationellt centrum för livslångt lärande, vid samma lärosäte.

Helene disputerade 2002 med ”The making of the female entrepreneur – A discourse analysis of research texts on women’s entrepreneurship”. Avhandlingen undersöker hur kön konstrueras i forskningsartiklar om entreprenörskap. Den visar bland annat att artiklarna ser kvinnor som en betydelsefull resurs, men på ett sätt som befäster kvinnors underordning i samhället. Artikelförfattarna utgår ofta från givna antaganden om att om det finns skillnader mellan män och kvinnor. 

Är det någon skillnad på hur kvinnor som är företagare presenteras i forskningstexter i dag, åtta år efter din avhandling? 

– Karin Berglund gjorde ju en uppdatering av min översikt för något år sedan, och hon fann att mönstret i det stora hela var detsamma. Fokus var på jämförelser med män. Kvinnorna och deras företag antas vara en "annan sort" och det här med att kvinnor kan föda barn verkar särskilt bekymmersamt. Mannen som norm för företagaren är tämligen ohotad. Men alternativ forskning börjar faktiskt så smått dyka upp, inte minst i den nystartade tidskriften "International Journal of Gender and Entrepreneurship". Det kommande aprilnumret innehåller fem artiklar som använder institutionell teori, och två handlar om Sverige. Ansedda "Academy of Management Review" hade förra året en bra och kritisk artikel av Calas, Smircich och Bourne. Jag är också övertygad om att Vinnovas pågående forskningsprogram kommer att sätta avtryck även i den internationella forskningslitteraturen. 

Hur tycker du att kvinnors företagande lyfts fram i andra medier? Har det förändrats under de senaste 10 åren? 

– I svensk dagspress skrivs det inte särskilt mycket om kvinnor som företagare, det är än så länge en icke-fråga. Däremot är det vanligare med artiklar om kvinnor som ledare, och där tycker jag faktiskt att man överlag har skärpt sig. De riktiga grodorna är inte så vanliga längre. Jag minns när Birgitta Johansson-Hedberg presenterades som ny bank-vd i Dagens Industri, då var rubriken "Bländad av kvinnlig fägring". Något sådant förefaller svårare att skriva i dag. I övrigt tycker jag att kvoteringsmotståndarna är beundransvärt uthålliga i sitt framhärdande av att kompetens måste gå före kön, som om inte motsatsen gällt alltför länge. 

Hur ser könsfördelningen ut inom entreprenörskapsforskningsfältet? 

– Även i forskningsfältet har vi "forskning om entreprenörskap" och så ett sidoordnat "forskning om kvinnors företagande", som om bara kvinnor hade ett kön. Under årens lopp har jag varit deltagare eller arrangör på ganska många internationella konferenser eller konferensspår om kvinnors företagande, och där är männen fortfarande tämligen sällsynta. Samma sak gäller inom det genusteoretiska fältet överhuvudtaget. De män som väljer att anlägga ett genusteoretiskt perspektiv brukar vara väldigt välkomna och uppskattade och även citeras flitigt, så här finns utmärkta möjligheter för manliga kolleger att göra sig ett namn. "Opportunity recognition" är med andra ord redan fixad – nu gäller det bara att göra något av det! 

Behövs särskilt stöd till kvinnors företagande, och i så fall vilket? Är till exempel Tillväxtverkets/Maud Olofssons satsning på 880 ambassadörer för kvinnors företagande en god idé? 

– Eftersom jag forskar i frågan för tillfället ber jag att få återkomma med svar vid ett senare tillfälle. Om ambassadörerna kan man säga att tanken är god – förebilder behövs definitivt! Om man skall fundera på en karriär måste man ju först få veta att den överhuvudtaget existerar, och att andra, som är åtminstone lite lika mig själv, har gjort det tidigare. Själv började jag träna simhopp när Ulrika Knape vann OS 1972. Förebilder funkar. Däremot undrar jag hur stort genomslaget blir. Om jag är rätt informerad får de inte betalt för sitt arbete, och hur mycket tid kan de då lägga ner på det? Det kanske skulle vara effektivare att satsa på en tv-sänd reality-såpa? Å andra sidan är kanske inte företagarens vardag särskilt tv-mässig... Men visst vore det roligt att få se vad det blev av alla de företagsidéer som investerarna i Draknästet valde att satsa på. Tjejen som uppfann den nya knappen, till exempel – har hon startat sitt företag? Hur gick det till? Hur ordnade hon lokal, tillverkning, marknadsföring, försäljning? Vilka svårigheter stötte hon på? Det tycker jag skulle vara jätteroligt att få ta del av. 

Vad tycker du? Varför är det mest kvinnor som vill forska om kvinnors entreprenörskap? Stöter företagsamma kvinnor på särskilda hinder? Och är det överhuvudtaget vettigt att prata om ”företagande” respektive ”kvinnors företagande”, som om det vore två väsensskilda aktiviteter? Lämna gärna dina kommentarer nedan.

Läs även Helenes blogginlägg på nyttforetag.com

Uppdatering: Dagens ledare i DN handlar om detta.

/Åse

Entreprenörskap i Underlandet?

Läste SvDs Jan Söderqvists recension av Tim Burtons “Alice i Underlandet”. Söderqvist skriver bland annat att “Alice återvänder till verkligheten med stärkt självförtroende, redo att möta tillvarons utmaningar som orädd entreprenör.” Jag har inte sett filmen, så jag blir ju nyfiken på vad han menar. Jag utgår ifrån att det är något som Alice funnit i Underlandet som hon senare lyckas introducera på sin hemmamarknad. Kan det vara nån nyskapande hatt som Hattmakaren uppfunnit? Eller de magiska kakorna som man växer respektive krymper av? Med en liten fine-tuning av dem så att de kan riktas mot enstaka kroppsdelar blir de ju en innovation som kan slå undan benen på plastikindustrin. Eller bygger entreprenörskapet på nåt som Alice kokat ihop med Vita kaninen och Cheshirekatten? Medlemmarna i team ska ju gärna ha kompletterande kompetenser. Åh, denna ovisshet... Finns det någon entreprenörd där ute som sett filmen, och som kan upplysa mig?

/Åse

Stort tryck på Estrad

Det är full rulle på ESBRI nu, anmälningarna till vår nästa Estradföreläsning har strömmat in så till den milda grad att vi fått flytta till en större lokal. Vi skulle ha hållit till i Bankettsalen på IVAs konferenscenter, nu blir det istället Wallenbergssalen. Vill du också lära dig mer om hur man kan utveckla sin affärsidé, och gå från plan A till något mycket mer livskraftigt? Skynda att anmäla dig medan det finns platser kvar.

Föreläsare är professor John Mullins från London Business School. Han kommer att prata utifrån sin senaste bok: ”Getting to Plan B: Breaking Through to a Better Business Model”. Vi har fått ett antal ex direkt från förlaget, och de kommer att säljas till ett lågt pris efter föreläsningen.

Till denna Estrad har vi också bjudit in en mycket kunnig och erfaren praktiker som kommentator: Katarina Bonde. Hon är både entreprenör och affärsängel, och vd för Kubicorp.

Först till kvarn…

Uppdatering: Här finns ett pressmeddelande om föreläsningen.

/Åse