Hög ambition och informell styrning ger bäst förutsättningar för intraprenörskap

Ivo Zander och Katarina Blomkvist gästade Estrad 23 januari

Vi välkomnar en ny medarbetare till ESBRI: Anna-Karin Florén! Eller ny och ny, nygammal kan man kanske säga? Anna-Karin har frilansat för tidningen Entré under många år och bidragit med en massa kul och smarta artiklar, till exempel porträtten på Malin Tillmar, Robin Teigland, Sidney Winter, Mariana Mazzucato och Edmund Phelps. Nu arbetar hon deltid hos oss, och det är vi mycket glada för. Anna-Karin är kommunikationskonsult och vd för Helgalundens Kommunikationsbyrå. Här kommer hennes första blogginlägg, det handlar om vårens Estradpremiär. /Åse

Intraprenörskap är avgörande för svenska företags förmåga att växa och möta internationell konkurrens. Ändå förekommer begreppet sparsamt i media och näringslivsdebatt, till skillnad från ”startup” och ”entreprenörskap”. Professor Ivo Zander och docent Katarina Blomkvist från Uppsala universitet drog igång vårens Estradserie med en välbesökt föreläsning om hur företag kan rigga sin organisation för att både ta vara på och utveckla idéer.

Intraprenörskap är entreprenörskap som utövas inom ramen för en befintlig och redan etablerad företagsstruktur. Det handlar alltså om att utveckla och kommersialisera nya produkter eller tjänster.

– Vi kan se att det går in investeringar och pengar i forskning och utveckling, och vi kan se resultatet. Vissa företag presenterar många nya produkter och tjänster, men hur det ser ut däremellan, processen, vet vi inte så mycket om. Hur går det till och vem är intraprenören? Det ville vi ta reda på, sa Katarina Blomkvist som är en av författarna till ”Intraprenörskapskompassen”.

Rapporten är den första i en serie som ska komma ut en gång om året. Bakom rapporten ligger två års forskning som bygger på litteraturstudier, enkätstudier med 4 000 medarbetare på små, medelstora och stora företag, samt semikvalitativa intervjuer med 100 chefer på mellanstora och stora företag. Forskargruppen vill få en tydligare bild av vem som är intraprenör och har ställt frågor om hur idéer uppkommer, väljs ut och utvecklas.

I självskattningsenkäter uppskattar företagen att 12 procent (varav 36 procent är kvinnor) av medarbetarna aktivt leder och driver intraprenöriella projekt, medan 26 procent deltar i någon form av intraprenöriell verksamhet. Hur det ser i ut i andra länder vet inte forskarna.

Det kanske minst överraskande resultatet är att den typiske intraprenören är en 42-årig högutbildad man bosatt i en storstad. Men Blomkvist och Zander redovisade också en del mer oväntade resultat.

– Det har funnits en bild av att intraprenören finns bland gräsrötterna och, kanske lite mot alla odds, tar sina idéer genom organisationen. Den bilden kommer framför allt från amerikansk litteratur och bygger på anekdoter, förklarade Ivo Zander.

I Sverige brukar vi tala om våra företag som platta organisationer. Men i själva verket visar det sig att 42 procent av intraprenörena är höga chefer, 26 procent är mellanchefer och bara 6 procent finns bland medarbetarna.

Hur ska då en organisation se ut för att ge goda förutsättningar för intraprenörskap? Det visar sig att anställda som har gott om tid är mindre intraprenöriella.

Likaså är ett omfamnande ledarskap, där cheferna är tillåtande och kompis med sina anställda, korrelerad med låg grad av intraprenörskap. En hög grad av formell styrning, med tydliga belöningar kopplade till prestation, har inte heller någon betydelse för intraprenörskapet.

I stället är det företag med hög ambitionsnivå och informell styrning, med ledningsstöd, finansiering och möjlighet att tänja på regelverk, som är framgångsrika. Företagskulturen ska vara ambitiös och ha som målsättning att tänka framåt och ligga före konkurrenterna.

- Se till att anställda är stressade, var inte kompis med dem och ge heller inga bonusar, skojade Katarina Blomkvist.

De flesta nya produkter och tjänster kommer inifrån företagen själva. Andra metoder för att få in idéer i en befintlig verksamhet är förvärv eller investeringar med riskkapital i nya företag. Också rekrytering av personer med intraprenöriell kompetens skulle kunna ha betydelse. Generellt sett är det mest stora företag som arbetar med det sistnämnda.

– Riskviljan är låg hos svenska företag, trots att vi befinner oss mitt i en högkonjunktur. Om man inte vill ta risker nu – när ska man göra det, undrade Ivo Zander.

Sammanfattningsvis behövs, menar Blomkvist och Zander, en högre grad av risktagande, ökad digitalisering och en ökad andel kvinnor som är delaktiga och driver projektet. De tror också på en större öppenhet för att ta in idéer utifrån, genom exempelvis förvärv och rekrytering.

– Vi tror på kombinationer av faktorerna risktagande, ledningsstöd och systemtänk, sa Katarina Blomkvist.

Om du vill ta del av föreläsarnas powerpointpresentation, eller se hela föreläsningen som webb-tv, hittar du dem på vår webbplats.  Nästa Estrad genomförs 7 februari, på temat ”Understanding the innovation genome”. Missa inte!

/Anna-Karin

Säljaren och forskningsfrämjaren Kamprad

I går nåddes vi alla av nyheten att Ingvar Kamprad har gått bort. Under en lång stund lyssnade jag på Ekots extrasändning om Ingvar Kamprads gärning som entreprenör och affärsman.

Den resa han har gjort med Ikea, från en blygsam start till ett globalt företag med runt 190 000 anställda, är förstås oerhört imponerande. Denna långsiktighet och uthållighet är något som kännetecknar många familjeägda företag.

Något som jag tycker saknas i många av porträtten av Kamprad är hans skicklighet som säljare. I en intervju som spelades upp berättade han om hur han tog ett paket med 10 tändsticksaskar, och sedan sålde varje ask för sig. Givetvis såg han till att varje enskild ask då kostade några ören mer än vad han hade betalat.

Och vi har väl alla zick-zackat oss fram i Ikeabutiken och bland soffor, skrivbord, bokhyllor och sängar plockat med oss en och annan pryl som vi "behöver" på vägen, för att sedan avsluta med att lägga ytterligare några oumbärliga servetter och ljus i den gula kassen på upploppet fram till kassorna. Detta ser jag som en del i den säljande kultur som Ingvar Kamprad, med sin förmåga att tänka strategiskt utan att tappa känslan för detaljer, har implementerat i Ikea. Och att kunna sälja är oerhört viktigt för alla entreprenörer, oavsett bransch.

En annan aspekt av Kamprads gärning som inte heller har fått så mycket uppmärksamhet är att han, via Familjen Kamprads stiftelse, har stöttat forskning om entreprenörskap och närliggande områden med över 100 miljoner kronor sedan 2011.

Så, ett tack till Ingvar Kamprad som inte "bara" har möblerat Sverige, utan även har bidragit till att öka kunskapen om vad entreprenörskap innebär för samhället.

/Magnus

Webbsändning: Intraprenörskap - en dold potential i svenska bolag

Säsongspremiär för Estrad! Dagens talare är Katarina Blomkvist och Ivo Zander från Uppsala universitet. Föreläsningen pågår 15.00-17.00.

Om frilansares (o)frihet

Foto: Steinar Engeland

Frihet framhålls ofta som en drivkraft för att starta och driva eget. Men vad händer när en person mer eller mindre tvingas till egenföretagande för att fortsätta arbeta med det hen kan? När blir friheten en ofrihet?

Maria Norbäck är medieforskare på Handelshögskolan i Göteborg. I ett inlägg på Gri-bloggen skriver hon om hur omstöpningen av medielandskapet gör att antalet fast anställda journalister minskar, medan frilansarna blir allt fler.

Norbäck har i sin forskning intervjuat ett 50-tal frilansande journalister och fotografer om hur de upplever sin tillvaro. Hon konstaterar att det är de mest ”ofria” frilansarna som klarar sig bäst ekonomiskt, och som även är mest nöjda med sin arbetssituation.

Hon skriver: ”De som alltså mår bäst som frilans är således de som har lyckats skapa långsiktighet i sitt arbete genom att ha återkommande jobb, långa relationer med uppdragsgivare, ett fåtal stadiga uppdragsgivare snarare än många, som jobbar i journalistkontorskollektiv där de ofta samarbetar med andra frilansjournalistkollegor, och som får jobb utlagda på sig istället för att lägga ner mycket tid (som inte går att fakturera) på att komma på och sälja in olika jobb.”

Ju mer anställningslik tillvaro, desto nöjdare frilansare alltså. Paradoxalt!

Maria Norbäck skriver på flera vetenskapliga artiklar i ämnet, det ska bli intressant att ta del av dem framöver.

/Åse

De vackraste blommorna växer i dikeskanten

Vi lever i en tid med mycket osäkerhet, både när det gäller ekonomi, miljö, politik och konflikter. Jag har precis läst ”Ledarskap i osäkra tider – Exempel från Lützen, Poltava, Austerlitz och egna erfarenheter av entreprenörskap”, en bok skriven av Nils Bildt.

Boken vänder sig till entreprenörer och ledare som vill bli bättre på att hantera osäkerhet utifrån statistiska bedömningar, prognoser och militära metoder, men också till militärer som vill lära sig mer om företagares ledningsvillkor.

Författaren lyfter fram ett antal faktorer som extra viktiga för framgångsrikt företagande. Först och främst gäller det att företagen är snabba med att följa efter när kundernas behov förändras. Kundteamen måste direkt svara upp mot kundernas behov och agera så självständigt som möjligt. Ledningen bör sätta gränser och mål samt se till att koordinera verksamheten.

Vidare krävs öppenhet samt snabb och tydlig kommunikation för att nå framgång. Om alla på företaget vet hur situationen är ökar sannolikheten för att alla gör sitt bästa för företagets bästa. Ledaren är föredömet och ska vara tydlig med information om läget och ingjuta förtroende och förhoppningar.

I företagande är det ofta viktigare hur man gör något än vad man gör, menar Nils Bildt. En halvbra plan som utförs kraftfullt resulterar vanligen i större fördelar än en detaljerad plan som tar lång tid att skapa och därför riskerar att vara inaktuell när den genomförs. Men förmågan att sålla och säga nej till sådant som kan inverka negativt på den övriga verksamheten ökar självklart chansen till framgång.

Författaren lyfter även fram betydelsen av träning som en framgångsfaktor. Ett lysande exempel på att mycket träning lönar sig är tennislegenden Björn Borg som övade mot garageporten varje kväll och nådde en makalös framgång.

Avslutningsvis poängterar Bildt att inga blommor växer i asfalten på raksträckorna: De vackraste buketterna plockas i dikeskanten. Om man klarar av att hantera kurvor och dikeskörningar stannar man mycket längre på vägen.

/Helene

Intraprenörskap i bok och föreläsning

Vissa företag är mer innovativa och framgångsrika än sina konkurrenter. Vad beror det på? Kan man se några gemensamma drag mellan vinnarna? Och vad kan vi andra lära oss av dessa företag?

Birgitte Stjärne ställer frågor och ger oss många svar i boken ”Intraprenören – Nyckeln till innovation”. Hon beskriver hur man stärker möjligheterna till innovation. Framgångsrika företag är bra på att ta tillvara resurserna hos sina mest kreativa medarbetare. De här så kallade intraprenörerna har ofta speciella egenskaper och mycket stark drivkraft. Det krävs särskilda förutsättningar för att de ska lyckas på bästa sätt, och kunna skapa framgångsrika innovationer.

För att intraprenörer ska hitta sin fulla potential behövs ett positivt och stödjande arbetsklimat. Öppenhet och tillit är viktigt, medarbetarna måste känna att det är tillåtet att ta risker och göra misstag. Stödet behövs framför allt från ledningen, men även från övriga medarbetare – vilket är ledningens roll att understödja. Om företaget kan erbjuda utmaningar och stimulerande arbetsuppgifter ökar chanserna för ett innovativt tänk hos medarbetarna.

Tidsbrist och för lite ekonomiska resurser är vanliga hinder för att idéer ska komma fram. Är företagsledningen alltför fokuserad på vardagliga frågeställningar, kortsiktiga mål och operativa frågor finns sällan utrymme för innovationstänk. Och om det läggs för mycket resurser på kontroll och kvalitet i stället för på kunskap om hur man skapar innovativa strategier blir det svårt för intraprenörer att få gehör för sina idéer.

Det finns många fler förslag på hur man kan förbättra innovationsklimatet i boken. Missa inte heller årets första Estradföreläsning 23 januari. Då får vi besök av Katarina Blomkvist och Ivo Zander som föreläser under titeln Intraprenörskap – en dold potential i svenska bolag. De kommer bland annat gå in på vilka organisatoriska faktorer som främjar respektive hindrar ett levande intraprenörskap – och hur du kan påverka dem för att utveckla ditt företags intraprenöriella förmåga.

/Helene