Statligt riskkapital – svårt, men inte omöjligt

2010 års ”Global Award for Entrepreneurship Research” går till professor Josh Lerner, Harvard Business School. Det offentliggjordes redan 3 februari på Småföretagsdagarna i Örebro. I går var det dags för prisutdelning på Rosenbad i Stockholm. På plats för att dela ut priset fanns handelsminister Ewa Björling.

- Det här är ett viktigt område, kanske viktigare än någonsin. Jag tror att det är allt viktigare att lyssna på hur det ser ut i verkligheten. Jag har turnerat i många regioner runt om i Sverige för att lära om vad företagare tycker och tänker. Många nämner hinder mot att starta, växa och expandera till internationella marknader. Policy har en plikt att göra det möjligt för dessa entreprenörer att nå sina mål, sa Björling.

Josh Lerner har i sin forskning bland annat intresserat sig för riskkapital och patent. I sin senaste bok, Boulevard of Broken Dreams, tar han sig an offentligt stöd till entreprenörskap och riskkapital. Om det handlade också hans pristal.

- Varför ska staten lägga sig i det här, varför inte låta riskkapitalbolagen sköta sitt? Ja, det finns flera argument. Först kan man se till den roll som entreprenörskap spelar: Om du är den första cleantech-entreprenören i din stad har du två roller. Den första är att tjäna pengar till dig själv. Men det handlar också om att kratta manegen för de entreprenörer som följer efter. Här finns positiva och viktiga överspilleffekter.

Ett annat viktigt argument som Lerner tog upp är att entreprenörer, ibland med hjälp av riskkapital, skapar innovationer. För utvecklade ekonomier som Sverige och USA är detta enda sättet att fortsätta växa i den globaliserade världen.

Han menade att det finns två fundamentala problem med statliga program för att stödja entreprenörskap och riskkapitalmarknaden: 1) Staten är inte så hemma i den här världen. 2) Staten har många bra intentioner, men programmen är ofta dåligt genomförda.

Men Lerner poängterade också att det finns tre ”enkla” huvudprinciper som kan hjälpa stater att lyckas med sina satsningar på entreprenörskap och riskkapital: 1) Se till att ekosystemet är bra, till exempel när det gäller skatter, regler för misslyckanden och entreprenörskapsutbildningar. 2) Förstå och lyssna på marknaden. Ett bra sätt att göra det är att se till att privata investerare matchar alla statliga investeringar. Det ger legitimitet och mer realistiska satsningar. 3) Få ordning på detaljerna i programmen. Det är viktigt att de har rätt storlek och att de får utvecklas över tid. Ordentliga utvärderingar av programmen är också ett måste.

- Det här är inte lätt, det finns många fällor. Men det är inte omöjligt, och vinsterna kan bli väldigt stora, sa Lerner.

Dagen avslutades med en paneldiskussion. Diskussionsledare var Anna söderblom, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm. Paneldeltagare var, förutom Josh Lerner, Rune Andersson, ordförande Mellby gård, Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, Per-Ove Engelbrecht, Head of Unit, DG Enterprise and Industry, European Commission, Claes de Neergaard, vd Industrifonden, Björn O Nilsson, vd Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och Marie Reinius, vd Riskkapitalföreningen.

”Global Award for Entrepreneurship Research” har delats ut sedan 1996 och går till en forskare som bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap, småföretag och dess betydelse för ekonomisk utveckling.

Priset består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Det delas ut av Entreprenörskapsforum, Institutet för Näringslivsforskning och Tillväxtverket, och sponsras även sedan hösten 2008 av entreprenören Rune Andersson.

Kolla även in Åses blogginlägg om Lerner. Här finns en ganska kul och annorlunda bild på pristagaren.

/Jonas

Kompetent panel diskuterade kompetensbrist

Våra kontorsgrannar Venture Cup arrangerade i morse en paneldiskussion på temat kompetensbrist.

I panelen satt Börje Ekholm, vd och koncernchef Investor, Hans Pihl, ordförande Connect Sverige, Maria Rankka, vd Timbro och Bengt Lejsved, grundare Senior Work. Mot bakgrund av temat för diskussionen var valet av moderator given, nämligen Fredrik Lindgren, vice vd Kunskapsskolan Education.

Diskussionen spände över många dimensioner och frågor då frågan om kompetens - och brist på den - är komplex. Ett av de mer vitsiga inläggen stod Börje Ekholm för. Han ville likna frågan om kompetensbrist vid dubbdäcksfrågan – alla vet att vintern kommer men däcken kommer på två dagar för sent.

Andra frågor som berördes av panelen var att vi måste jobba mer och längre. Demografin talar sitt tydliga språk med många som går i pension de kommande tio åren. Panelen var överens om hur viktigt det är att vi får fler företag som växer och att fler ungdomar intresserar sig för naturvetenskap och teknik.

En annan fråga som kom upp var att vi måste bli bättre på att ta tillvara kompetens hos dem som flyttar till Sverige från andra länder. Den diskussionen kommer vi på ESBRI att fortsätta föra den 18 juni då vi är medarrangörer av en konferens om invandrade entreprenörer. Mer info kommer på vår webbplats inom kort.

Vill du se Venture Cups paneldiskussion så kommer den att sändas i SVT:s Kunskapskanalen den 7 och 10 juni.

/Magnus

Jöran Hägglund besökte våra doktorander

I helgen träffades återigen våra doktorander på kursen From Research to Business. Det var den tredje workshopen för den här kullen, och under helgen fick de träffa ett antal entreprenörer och investerare. De pitchade sin affärsidé och fick många bra råd och tips. Temat på workshopen var ”In the middle of a biz plan”.

Att kommersialisera forskning står högt upp på många politikers agenda och nyttan med forskning från våra svenska universitet är ett hett debattämne. Det märktes bland annat på att statssekreterare Jöran Hägglund var middagstalare under fredagen. Han talade bland annat om vad man från regeringens sida kommer att göra för att underlätta kommersialisering av forskning.

From Research to Business startades förra året av ESBRI, tillsammans med VINNOVA. Kursen kan ses som en möjlighet att tillvarata och hjälpa fram goda forskningsidéer till något som kan vara brukbart för samhället. Under kursen får doktoranderna, förutom möten med olika relevanta intressenter och aktörer, en virtuell verktygslåda och goda råd på vägen till att kommersialisera sin forskning.

/Christina

Fullsatt säsongsavslutning på Estrad

I onsdags genomförde vi den sista Estradföreläsningen för våren, och det fanns inte en stol ledig i lokalen. Vi fick ta till kreativa lösningar för att alla deltagare skulle få plats. Det passade ju bra eftersom temat denna gång var just – kreativitet. Lars Torsten Eriksson och Gunnar Törnqvist presenterade sin forskning om temat.

Vi fick en genomgång av olika faktorer som kan ha betydelse för att utveckla kreativitet hos människor. Det är viktigt att ha en uppmuntrande hemmiljö och gå i en bra skola med engagerade lärare. En faktor som också tycks gynna kreativiteten är att flytta till en annan miljö än sin ursprungliga. Kreativa människor verkar söka sig till miljöer där det finns tolerans, mångfald, variation och handlingsutrymme. Den fysiska miljön bör även erbjuda många mötesplatser.

Det här gäller också i organisationer. En hierarkisk och styrd organisation stimulerar inte kreativitet. Atmosfären bör vara tillåtande, det måste vara accepterat att vara annorlunda, att vara en kuf.

Jag känner att jag bidrar i alla fall lite grann till ett kreativt samhälle. Jag jobbar ju på ESBRI, som erbjuder gott om mötesplatser genom våra olika evenemang. Sedan har jag flyttat otaliga gånger, vilket enligt forskarna alltså borde bidra till en ökad kreativitet…

Nu gör Estrad sommaruppehåll, och vi återkommer med nya teman i höst. Fram till dess får ni nöja er med webb-tv. Denna föreläsning och många andra godbitar finns i biblioteket.

Och här finns föreläsarnas presentationer att ladda ned.

/Helene

Lunchboxar och kadaver genererar välstånd

I morse var Jonas och jag på dubbelrelease på Handels. Dominic Power och Tobias Nielsén presenterade dels en rapport, dels en bok. Båda handlar om kreativa och kulturella industrier, en bransch som rymmer en mängd olika typer av företagare: konstnärer, författare, filmskapare, dataspelsutvecklare och industridesigners, för att bara nämna några.

I rapporten Creative and Cultural Industries kartlägger Power och Nielsén Europas kluster med inriktning på kulturella och kreativa näringar. Totalt är 6,5 miljoner européer anställda i dessa företag (soloföretagare ingår inte i siffran). Forskningen visar att det finns ett visst samband mellan kulturella/kreativa kluster och innovation. När det gäller välstånd är sambandet mycket starkt. De här företagen har alltså en stor påverkan på ekonomin.

Två framgångsrika exempel är Star Wars och Damien Hirst. Dominic Power konstaterade att den Star Wars-lunchbox han som åttaåring bar med sig till skolan var en del i den massiva merchandiseattack som följde på de första filmerna. Och miljonsäljande Hirst (”En finkonstnär som gillar att doppa djur i kemikalier”, enligt Power) är en produkt av Londons konstindustri.

Överst på den europeiska topplistan över kulturella/kreativa regioner hittar vi Île de France (Paris), London och Lombardien (Milano). Och på tionde plats kommer faktiskt – lilla Stockholm. Inte illa!

Med boken Creative Business vill Power och Nielsén nå ut till kreativa och kulturella företag, och frigöra den affärspotential som många gånger finns. Den är en slags guidebok som tacklar myter och, med hjälp av nordiska case, lär ut hållbart företagande. ”Med saker som redovisning och städning på plats i verksamheten blir det lättare att göra det man är bra på – att vara kreativ”, konstaterade Tobias Nielsén.

Avslutningsvis berättade Power och Nielsén att Creative Business faktiskt är den första svenska bok som släpps i Kindleversion. Se där, ytterligare ett tillskott till den kulturella industrin!

/Åse

Affärer från forskning

I går eftermiddag hade Mentor4Research avslutning och prisutdelning. Det är ett projekt som drivs av IVA med finansiering från VINNOVA.

Under de senaste 7-8 månaderna har 40 forskare haft varsin mentor som bollplank och coach för att utveckla sitt tänkande och handlande kring kommersialisering av sin forskning.

Det var riktigt spännande idéer som presenterades av de sju finalisterna. Det var också intressant att höra om vad de fått ut av att delta i Mentor4Research. Bland de viktigaste insikterna de fått under projektet var betydelsen av att identifiera kunder och att sälja. De poängterade också vikten av att ha ett bra nätverk.

Kul att höra, eftersom det är precis sådana färdigheter vi lyfter fram i From Research to Business, den doktorandkurs i kommersialisering som vi på ESBRI driver med finansiering från VINNOVA.

Konkret innebär det att vi har moment med säljkunskap på schemat och att doktoranderna måste identifiera och prata med potentiella kunder. De skapar också en advisory board och får träffa över 30 erfarna entreprenörer och investerare under de workshops som hålls inom ramen för kursen.

Vinnaren av Mentor4Reserach 2009/2010 och forskarstipendiet på 100 000 blev Lars Sävendahl, professor på KI.

/Magnus

Hårdast konkursregler i Sverige

Jag kom nyss tillbaka från ett intressant lunchseminarium med forskaren Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm och Imperial College i London. Han pratade bland annat om företagare i insolvens och menade att insolvensreglerna, alltså reglerna kring konkurser, måste ses över i Sverige. Vi har hårdare reglering än alla andra OECD-länder kring detta. Det är inte ovanligt att företagare drabbas mycket hårt på det personliga planet av en konkurs.

Ett av problemen är att det tar lång tid att få skuldsanering. Den som går i konkurs riskerar att vara borta från arbetsmarknaden i upp till tio år. Och då är det såklart väldigt svårt att komma tillbaka in i matchen. Ett annat problem är att bankerna ensidigt har möjlighet att säga upp sina låneavtal med företag på ganska lösa grunder, som exempelvis allmän osäkerhet eller att de har för mycket kapital uppknutet i en bransch. ”Det är som att stänga av dialysapparaten på en människa”, sa Karl Wennberg.

Wennberg berättade även lite allmänt om sin forskning kring entreprenörskap och tillväxtföretagande. Han menade bland annat att vi inte ska stirra oss blinda på att skapa fler företag. Det är inte nödvändigtvis bättre för tillväxten och det sociala välståndet. De tyska forskarna Michael Fritsch och Alexandra Schroeter har visat att det finns en optimal nivå av antal nystartade företag i samhället.

Vi borde snarare fokusera på att få befintliga företag att växa, enligt Wennberg. Ett fåtal snabbväxande företag står nämligen för majoriteten av alla nya arbetstillfällen: ”Ett eller två till snabbväxande företag skulle göra mer än alla starta eget-bidrag tillsammans”, sa Wennberg. Apropå starta eget-bidrag, läs gärna denna artikel, med pågående kommentarsdebatt på ESBRI:s webbplats.

Att ha en positiv attityd till tillväxt är den absolut viktigaste förutsättningen för att företagen verkligen ska växa. Näst viktigast är tidigare erfarenhet av företagande. Vi borde alltså jobba mer på att främja företagandeerfarenhet. Karl Wennberg nämnde bland annat Handelshögskolans inkubator, SSE Business Lab, som ett gott exempel. Men han vill gärna att det går ännu längre ner i åldrarna: ”Man ska prova tidigt, det brukar jag säga till dagisfröknarna också”.

/ Jonas