God (och kunskapsspäckad?) jul!

Det börjar lacka ordentligt mot jul här på ESBRI. Några förvirrade själar är kvar på kontoret, men snart är det julbestyren som tar över helt. Alla vet ju att hårda klappar är bäst. I vår tidning Entré och på webben finns massor av boktips att få julklappsinspiration ifrån. Nu kanske det är i senaste laget att beställa böcker, men tipsen går ju även att läsa för sitt eget höga nöjes skull.

I Kunskapsbanken hittar du, förutom boktips, en mängd andra texter om entreprenörskap och innovation. Och i vårt webb-tv-bibliotek finns hundratals filmer och klipp från föreläsningar och konferenser. Våra Estradföreläsningar finns även som podd, och här på bloggen har vi publicerat 1057 inlägg sedan starten 2006.

Du har väl heller inte missat att både vår tidning Entré och vårt nyhetsbrev e-Entré kom med nya utgåvor nu i veckan.

Så det finns alltså ingen anledning att ha tråkigt i jul, om någon nu var rädd för det…

Och lagom när ni har återhämtat er från allt firande, närmare bestämt 23 januari, återkommer vi med 2018 års första Estradföreläsning. Då gästas vi av Uppsalaforskarna Katarina Blomkvist och Ivo Zander som vill slå ett slag för det något bortglömda intraprenörskapet. Missa inte!

God jul och gott nytt år!

/ Jonas

Samarbete nyckelordet för regional tillväxt

I dag på förmiddagen arrangerade ESBRI ett seminarium tillsammans med Innovationskraft Stockholm och Näringsdepartementet. Talare var Markku Markkula samt Taina Tukiainen. Temat var regional tillväxt och smart specialisering.

Talarna lyfte fram ett lyckosamt exempel från Finland. Espoo Innovation Garden är den största innovationshubben i Nordeuropa. Här finns ungefär 5 000 forskare, 25 organisationer som arbetar med forskning och utveckling samt massor av innovativa företag inom olika branscher. Totalt finns ett hundratal olika nationaliteter representerade i området. Nu görs en stor satsning på att bygga tunnelbana som ska göra det enklare och snabbare att ta sig mellan olika knutpunkter i regionen. Projektet kostar självklart massor av pengar, men talarna menade att satsningen kommer att vara värd tio gånger investeringskostnaden eftersom den medför att antalet innovationer och företag ökar rejält i området.

Men varför har Espoo Innovation Garden lyckats så bra? Markkula och Tukiainen framhöll vikten av samarbete mellan olika aktörer som en nyckelfaktor. Genom att låta människor i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund arbeta tillsammans med politiker för att gemensamt lösa en regions utmaningar, kan man hitta nya utvecklingsmöjligheter och börja tänka i nya banor.

Inom kort kommer även en blogg på Innovationskraft Stockholm och här kan du läsa mer om Espoo och andra innovativa områden i Europa för att få inspiration.

/Helene

En Tillväxtmotor ger extern dragkraft till företagen

För ett år sedan gästbloggade projektledaren Anette Rhudin om hur hon fick idén till den jobbskapande succén Tillväxtmotor i Värmland. Nyligen utsågs projektet till vinnare i kategorin ”Investing in entrepreneurial skills” på en stor EU-konferens, ett fantastiskt erkännande! Tillväxtmotor hjälper företag att skala upp, och nu vill Anette skala upp själva projektet. Läs hennes nya blogginlägg och kontakta henne om du vill veta mer. /Åse

Projektet Tillväxtmotor (Business Generator) utsågs till bästa projekt i European Enterprise Promotion Awards, EEPA, som avgjordes vid ett stort EU-event i Tallinn 23 november. Det betyder att projektet de senaste tre åren har bevisat något utöver det vanliga när det gäller möjligheterna för ökad tillväxt i små och medelstora företag.

Vad är då en Tillväxtmotor?

Tänk dig att två kompisgäng, med fyra personer i varje, går på bio och ser en film som de senare återberättar för någon som inte har sett den.

I det ena gänget har alla personer ungefär samma bakgrund. Gänget liknar alltså en traditionell företagsstyrelse med jämnåriga män med liknande erfarenheter och samma personlighet. Vi kan också konstatera att oavsett vem i gruppen vi lyssnat på, så hade vi fått ungefär samma berättelse. Och bara en del av hela verkligheten.

I den andra gruppen är det två kvinnor och två män. Enbart denna genusskillnad gör att gängets gemensamma upplevelse av filmen skiljer sig från den första gruppens. Den som lyssnar på deras recensioner undrar förmodligen om de ens sett samma film.

Ponera att kvinnorna och männen i den andra gruppen dessutom har olika personligheter. En är den analytiska typen med fokus på fakta och detaljer. En annan är empatiker med stort intresse och känsla för människor. En tredje person utmärker sig för sin drivkraft med tydligt målfokus. Och så har vi den expressiva personen som målar tillvaron med himlens alla färger och ser in i framtiden. Vad händer då?

För analytikern tar filmen, som tog en timma att se, tre timmar att återberätta. Alla detaljer är viktiga och har analyserats ordentligt. Det krävs en tålmodig lyssnare. Vår känslomänniska berättar om sitt biobesök med inlevelse och hög grad av empati med storyns karaktärer. Lyssnaren måste ju få en chans att verkligen förstå varför den ena och den andra rollkaraktären agerade som den gjorde. Personen känd för sin starka drivkraft berättar om filmen på fem minuter. Hen konstaterar krasst att ”så här var det”. Punkt slut. Inga detaljer, ingen analys, inga känslor, ingen empati.

Den expressiva biobesökaren har som vanligt svårt att hålla sig till en röd tråd i sin berättelse. Hen gör utsvävningar, kommer in på stickspår, har idéer om dolda budskap, kopplar innehållet till egna erfarenheter, funderar på om storyn hade vunnit på att filmas ur ett annat perspektiv – kanske från månen ner mot jorden – och avslutar genom att rekommendera en helt annan film.

Om vi översätter liknelsen, och i stället pratar om utveckling av små och medelstora företag, så är det exakt detta som projekt Tillväxtmotor har tagit fasta på. Vi vet att det traditionella sättet att samla rådgivare kring sig låser företagare till ett visst tankemönster. Jämställdhet och mångfald – å andra sidan – öppnar upp för nya sätt att tänka, agera och se på omvärlden. Det skapar dynamik. Och det skapar välmående och växande företag. Vi kan inte navigera med bara en del av kartan.

På EU-kommissionens webbplats finns följande text (min översättning): ”De viktigaste anställningskällorna i EU är små och medelstora företag”. Detta behöver vi uppmärksamma! Här finns en stor grupp som har lite tid och bristande resurser, men som samtidigt står för en otrolig potential i vårt samhälle. Med små medel kan vi få dem att skala upp.

Vi har konkreta bevis på att detta är sant. Nu vill vi att Tillväxtmotorn kommer många fler företag till godo – i Värmland, i Sverige och i EU. Och därmed också för kommande generationers arbetssökande. Vill du vara med och bidra till ökad tillväxt? Häng med på den fortsatta resan med Tillväxtmotorn och Business Generator!

/Anette Rhudin

Inspirerande eftermiddag på Demo Day

I går deltog jag som utställare i det enormt välbesökta evenemanget Sweden Demo Day som medarrangeras av Tillväxtverket, Vinnova, Business Sweden och Sollos pris. På plats fanns digitala entreprenörer, investerare och organisationer som stöder entreprenörskap på olika sätt, alla med avsikten att knyta nya kontakter.

En hel del startups hittade fram till ESBRIs utställningsbord och jag blev mycket imponerad av deras kreativitet och drivkraft. I ett fullpackat konferensrum pågick också pitchar under hela eftermiddagen. Det är svårt att presentera sig på ett bra sätt på en minut, men de företag jag såg gjorde otroligt bra ifrån sig.

Det var en stor variation på affärsidéerna och här är några exempel på företag som jag träffade eller lyssnade på under eventet:

Charify är en plattform där man utmanar vänner att spela ett spel. Den som vinner får bestämma vilken välgörenhetsorganisation man skänker pengar till. På så sätt blir alla vinnare – alltid!

EcoBloom erbjuder smarta lösningar för att odla ekologiskt och hållbart i ett eget växthus inomhus i bostaden.

Fermo kopplar ihop människor som vill laga mat i sina hem med de som vill köpa den.

Blowpoint utvecklar alkoholmätare för offentliga miljöer, exempelvis hotellobbys och konferenslokaler. Om förare testar sig innan de sätter sig i bilen undviks rattonykterhet och olyckor.

Sömnproblem är oerhört vanliga. Learning to sleep förbättrar sömnkvaliteten genom en flexibel och digital tjänst, där bland annat coaching och feedback ingår.

Food2change är en ideell förening som arbetar med att minska matsvinnet från dagligvaruhandeln.

Det här är bara några företag, det finns massor av andra som är värda att kolla upp. Jag rekommenderar verkligen en titt i katalogen med alla företag som ställde ut på Sweden Demo Day. Där finns också kontaktuppgifter om du blir nyfiken och vill veta mer. Jag kan garantera att du blir både inspirerad och imponerad!

/Helene

Vilken entreprenörskapsfest det har varit!

Mässan Eget företag var ett av årets GEW-evenemang.

I år genomfördes Global Entrepreneurship Week (GEW) 19–23 november, men firandet pågick under hela november månad. 170 länder medverkade i världens största entreprenörskapsmanifestation. Tio miljoner människor runt om i världen inspirerades till entreprenörskap, genom uppemot 35 000 olika GEW-aktiviteter.

Just nu jobbar vi på ESBRI med att sammanställa statistik för Sverige. Under november arrangerades nästan 300 GEW-evenemang av 136 partners på 45 orter i Sverige. Vi saknar fortfarande siffror från några partners, men vi vet att uppåt 20 000 personer har varit involverade i årets svenska GEW!

Mer information och en lista över alla GEW-aktiviteter finns på www.gew.se. Glöm inte att gilla oss på Facebook. På Twitter heter vi @GEW_Sweden och använder hashtaggen #gewswe. Kolla också gärna in foton från några av eventen på Flickr.

Jag och kollegorna på ESBRI tackar alla partners och deltagare som har bidragit till det fantastiska GEW Sverige 2017. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete nästa år och ett ännu bättre och större GEW 2018.

Trevlig advent och god jul!

/Helene

Ho ho ho – vem där?

Observera att bilden är ett montage!

Känner du igen vår hemliga tomte? Hen pryder omslaget till årets sista Entré, och presenteras också ingående på porträttsidorna. Gissa gärna i kommentarsfältet nedan. Rätt svar dimper ned i alla prenumeranters brevlåda innan jul!

Det har varit bråda dagar (och kvällar) för att färdigställa Entré nr 4-2017. Vi skriver bland annat om sovande gaseller, entreprenörskap i öppna kodprojekt, pakistanska familjeföretag och banbrytande innovationsprocesser inom stamcellsbranschen.

I en längre temaartikel berättar Karin Axelsson, Monika Diehl och Ida Lindh om sina respektive avhandlingar. De har alla disputerat under 2017 på temat entreprenörskap i skolan. Och de sa så mycket roligt och intressant under intervjuerna att det var svårt att bestämma vad som skulle med i artikeln: 46 sidor handskrivna anteckningar kokades till slut ner till tre Entrésidor.

I artikeln pratar de bland annat om hur begreppet ”entreprenörskap” tolkas och omtolkas på vägen från EU:s och OECD:s dokument, via läroplanen, Skolverket, forskningsinstitut, huvudmän, rektorer och lärare innan det når eleverna. Satsningen på företagsamhet har till stor del kommit att handla om förmågor och förhållningssätt. Enligt läroplanen ska alla skolor jobba med entreprenörskap, men det finns faktiskt ingen kartläggning över vilka som gör det, hur de gör det, eller vilka förutsättningar olika skolor har att främja entreprenöriellt lärande.

Många skolor vill att eleverna ska ut i den så kallade verkligheten – befintliga, lokala företag – för att möta entreprenörskap. Men ”på riktigt” kanske inte är så viktigt, menar Ida Lindh. Hennes forskning visar att virtuella världar – till exempel Minecraft – kan bidra med stort entreprenöriellt lärande. Väldigt intressant som sagt, och en liten tröst för oss föräldrar som ibland känner att vi borde dra våra barn ut ur de virtuella världarna, och in i den verkliga…

/Åse

Stockholms ekosystem skapar enhörningar

Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, föreläste på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2017.

Stockholm har blivit känt som en enhörningsfabrik. Med enhörning syftas i det här fallet på snabbväxande högteknologiska företag, värderade till över en miljard dollar. Stockholm är den region i världen som skapar flest sådana företag, näst efter Silicon Valley.

Skype, King, Spotify, Mojang och Klarna är alla företag grundade i Stockholm som är värderade till över en miljard dollar. Varför har just Stockholmsregionen lyckats producera så många enhörningar? Om det pratade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm, på den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi arrangerade 13 november.

För att förstå vad som är unikt i Stockholm menade Teigland att vi behöver fokusera på tre olika nivåer: individen, företaget och ekosystemet.

- Linkedin gjorde en stor undersökning som visade att Stockholm har en stor ”brain gain”. Talanger flyttar hit – de vill komma hit!

Robin Teigland menar att en av Stockholms – och kanske Sveriges – fördelar är att vi är användarcentrerade. Svenska designer och innovatörer sätter människan i centrum. De tänker: ”Hur ser behovet ut och hur kan vi lösa det med teknik.” Tekniken blir en möjliggörare, snarare än målet i sig. Teigland menar också att vi tänker strategiskt, och är bra på att måla upp scenarier med fokus på framtiden.

På företagsnivå handlar det mycket om att bygga relationer som sträcker sig mellan olika sociala nätverk. Att våga ifrågasätta, och kliva ur sin bekvämlighetszon när det gäller nätverkande.

- Lika barn leka inte bäst – olika barn leka bäst, konstaterade Teigland. Vad händer om jag tar en idé från ett sammanhang till ett annat? Kanske uppstår något helt nytt! Gå från att vara problemlösare till att bli lösningsupptäckare. Vi måste tänka mer på hur vi kan använda våra sociala nätverk, helst innan vi behöver dem.

Man brukar säga att ett ekosystem för innovation innefattar åtta pelare, där bland annat finansiering, utbildning, policy och regler ingår. En annan viktig pelare är kulturen.

- Stockholm har ackumulerat en entreprenöriell erfarenhet som matas tillbaka in i ekosystemet. De personer som var i centrum under den första internetbubblan på 1990-talet är väldigt involverade nu också, men på ett mer informellt sätt.

Robin Teigland är född och uppvuxen i USA och hon gjorde en jämförelse mellan de två länderna. Här i Sverige är vi vana att koppla ihop olika miljöer och nätverk från en tidig ålder. Skolan är ett nätverk, sport, musik och andra aktiviteter har separata nätverk. I USA är skolan i centrum för allt detta, och man träffar samma människor. Vi byter också skola oftare här än i USA.

- Det finns även en stark ”pay it forward”-kultur här i Sverige. Man kan bidra med något, utan att nödvändigtvis behöva få något direkt tillbaka. Det finns en öppenhet i nätverken här som inte är så vanlig på andra ställen, sa Teigland.

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum arrangerades 13 november på Birger Jarl Conference i Stockholm. På talarlistan stod även bland andra Anne Lidgard, Vinnova, Marie Wall, startupansvarig Näringsdepartementet, och Nami Zarringhalam, en av medgrundarna till Truecaller – ett företag som är på god väg att sälla sig till Stockholms enhörningshjord.

Hela forumet filmades och går att se på vår webb-tv. På webben hittar du också bilder, presentationer och annat material. Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fungerade som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågick hela november.

/Jonas

Sällsynta diagnoser som drivkraft för forskning och utveckling

Penilla Gunther, Carl Wadell, Björn Hellström och Karolina Antonov.

I förra veckan deltog jag i ett av seminarierna om innovation och entreprenörskap som arrangeras i Riksdagen av Penilla Gunther från Kristdemokraterna. Den här gången stod sällsynta diagnoser i fokus. Även om det först och främst är en fråga om hur de individer som drabbas ska kunna få verksamma läkemedel, kan man också ställa frågan om en sällsynt diagnos kan vändas till något positivt som driver på forskning och utveckling?

Vad är då en sällsynt diagnos? I Sverige betecknar man en diagnos som sällsynt om 1 på 10 000 drabbas. I andra länder är det andra definitioner som gäller, men det är alltid väldigt få som drabbas. Ungefär 8 000 sådana sjukdomar är i dag kartlagda och varje år upptäcks 250 nya. Att ta fram läkemedel är kostsamt, och de företag som forskar fram nya mediciner behöver generera vinst. Eftersom patienterna är så få blir det inte tillräckligt stor försäljning och vinsten blir liten. I dag finns ingen nationell plan för behandling av den här patientgruppen, och de regionala skillnaderna är stora.

Carl Wadell från Tillväxtanalys hävdade att sällsynta diagnoser är en möjlighet för svensk Life science. Med hjälp av genteknologi kan man identifiera sjukdomsgrupper och ta fram lämpliga behandlingar. En stor del av de här sjukdomarna är nämligen genetiska. De så kallade särläkemedlen blir en allt större del av den internationella marknaden och även i Sverige har andelen företag som utvecklar den typen av läkemedel ökat stort. Utvecklingen går mot mer individanpassad medicinering.

Wadell lyfte fram några exempel på vad som skulle kunna skapa bättre förutsättningar för innovativa företag inom det här området. Det kan gälla förenkling av rekrytering och uppföljning av patienter, långsiktig administration och en tydlighet kring vad myndigheter efterfrågar. Dessutom är det viktigt med samverkan med europeiska nätverk.

Karolina Antonov menade att läkemedel för sällsynta sjukdomar har blivit allt vanligare även inom den ordinarie sjukvården. Det finns dock behov av särskilda stimulansåtgärder eftersom det inte kommer att säljas tillräckligt mycket mediciner för att generera vinst. En svensk handlingsplan kan göra stor nytta eftersom det behövs en kartläggning av olika patienter. Många är bristfälligt eller inte alls diagnosticerade och de skulle självklart få bättre vård med en korrekt diagnos.

Ett läkemedelsbolag behöver ha tillgång till forskning och en sjukvård som klarar av forskningen. Björn Hellström från Celgene hävdar att det behövs en öppenhet mellan myndigheter och medicinska experter – både här i Sverige och internationellt. Systemet måste fungera och det behöver finnas tillgång till moderna behandlingsmetoder. Björn poängterade att vi behöver få bättre data avseende vår hälsa. Vi vet i allmänhet mer om bilen eller tv:n än vad vi vet om vårt eget hälsotillstånd.

På talarlistan stod också fotografen Julia Jonsson som har fotograferat barn med sällsynta diagnoser. Det har resulterat i en almanacka där 12 barn med sällsynta diagnoser porträtteras på ett mycket fint sätt. En del av intäkterna går till Sällsynta diagnosers fond.

Under seminariet lyftes frågan om subventioner och finansiering från olika håll. Här är ett urval av det jag snappade upp under diskussionerna:

Många av särläkemedlen upplevs som väldigt dyra och vissa landsting säger nej till att använda dem. Därför behövs någon slags subvention. Här finns både ett patient- och ett samhällsintresse, i och med att patienten mår bättre och blir mindre vårdkrävande. När det är möjligt bör subventionsbesluten omfatta alla patienter som uppfyller kriterierna avseende särläkemedel oavsett vilken region man bor i. Nationell finansiering ökar sannolikheten för att skillnaderna ska utjämnas.

Den här gruppen av sjukdomar har hamnat vid sidan av den vanliga sjukvården. Med en nationell finansiering, och en samling av aktörerna, skulle utvecklingen gå framåt. Det behöver dock finnas en aktör som tar problemet på allvar och driver frågorna. Det är viktigt att landstingen förstår att med hjälp av en bra struktur blir det ett lyft för både individerna, landstingen och landet.

Frågorna är viktiga och det ska bli spännande att följa utvecklingen inom det här området.

/Helene

PS. Läs gärna om Carl Wadells forskning om användargenererad innovation inom medicinområdet på ESBRIs webb!

Hoppa över dagens hysteri – satsa på småföretagen i stället

Foto: Alvaro Serrano

I dag svämmas inboxen över av Black Friday-erbjudanden. Men i skuggan av Black Friday firas i morgon Small Business Saturday. Den startades av American Express 2010 som ville uppmuntra konsumenterna att handla hos lokala småföretag. Även Small Business Administration (SBA) stödjer Small Business Saturday. ”Support the small businesses that make your community unique”, säger SBA:s högsta chef Linda McMahon i en promotionvideo.

Och eftersom vi redan har importerat Halloween, Black Friday och mycket annat från USA: Vore det inte dags att importera något som kan göra skillnad för våra småföretag? Tillväxtverket och Vinnova skulle kunna ta täten tillsammans med närings- och innovationsministern. Eller varför inte Företagarna, LRF, och Svenskt Näringsliv med sina medlemsorganisationer Almega, Svensk Handel, Almega och Visita?

Stöd din lokala småföretagare!
/Magnus

Gästblogg: Framtidens innovationsfrämjande – bortom teknik och kommersialisering

Alla pratar om innovation och hur viktigt det är för samhällsutvecklingen. Men ofta likställs innovation med produktutveckling och ny teknik. Och man antar gärna att innovation har med kommersialisering och företagande att göra. Här behöver vi tänka om, menar Malin Lindberg, innovationsforskare vid Luleå tekniska universitet, i sin gästblogg. Det gäller inte minst de som jobbar med att främja innovation. /Jonas

Runt om i Sverige finns olika miljöer, plattformar och verksamheter för att stötta framväxten av framtidens lösningar, så kallade innovationer. Det handlar om innovationsrådgivare, innovationskontor, inkubatorer, hubbar, science parks och andra som bistår med inspiration, information, rådgivning, kontakter och finansiering i utvecklingen och förverkligandet av innovationer. Ofta är dessa identiska med, eller knutna till, de aktörer som stöttar företagsutveckling, såsom näringslivsbolag, investeringsbolag, näringslivskontor, nyföretagarcentra och affärsrådgivare.

Sveriges innovationsfrämjande insatser är därmed ofta nära kopplade just till företagande och kommersiellt värdeskapande, samt till teknisk produkt- och tjänsteutveckling. Denna kommersiella och teknikfokuserade orientering präglar många av de modeller och metoder som används för verifiering, utformning, finansiering och uppskalning av innovationer.

Samtidigt har synen på innovation börjat förändras i samhället. Aktuella samhällsutmaningar såsom växande sociala klyftor, arbetslöshet, ohälsa, immigration och åldrande befolkning ses som viktiga att adressera genom nytänkande lösningar. FN:s globala hållbarhetsmål stakar ut vägen till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara verksamheter, tjänster och produkter. Detta har skapat en efterfrågan på innovationer som sammanväver samhällsnyttiga och kommersiella syften, sociala och tekniska komponenter, samt privata, ideella och offentliga aktörer.

Det avspeglas i det samhällsutvecklande uppdrag som många innovationsfrämjare har, där de förväntas bidra till hållbar tillväxt och attraktiva regioner. Det märks även i det ökade inflöde av idéer med samhällsförändrande ambitioner som många innovationsfrämjare har upplevt de senaste åren. Frågan är vilken förmåga som Sveriges innovationsfrämjare har att stötta förverkligandet av framtidens hållbara lösningar utifrån sina befintliga kunskaper, verktyg och kontaktnät som ofta bygger på en företags- och teknikfokuserad logik.

För att möjliggöra samhällsförändrande innovation har särskilda verksamheter initierats på olika platser i landet. I Linköping finns exempelvis LiU Impact Factory där studenter får stöttning i att förverkliga samhällsförändrande idéer. I Örebro finns Social Impact Lab där forskare och lärare får motsvarande stöttning. Nationellt bedriver Förnyelselabbet sektorsöverskridande innovationsprocesser för att hantera komplexa samhällsutmaningar, såsom nyanlända barn och ungas livssituation. Utifrån konceptet AIMday arrangeras innovationsdagar runt om i landet där olika samhällsaktörer formulerar utvecklingsbehov som utforskas tillsammans med forskare från olika kunskapsområden.

Dessa initiativ är dock ofta separat organiserade från det traditionella innovationsfrämjandet, vilket försvårar överföringen av de kunskaper, verktyg och kontaktnät som byggs upp för att stötta framtidens hållbara lösningar. För att överbygga detta glapp har innovationsfrämjare, forskare, designer och andra tillsammans utvecklat ett koncept för framtidsformande innovationsstöd, som kan användas av alla sorters innovationsfrämjare för att stötta förverkligandet av samhällsförändrande innovationer och för att öka den sociala hållbarheten i alla sorters innovationer.

Vidgade vyer vad gäller vems verklighet som ska vägleda utvecklingen av framtidens lösningar är ett grundfundament i konceptet. Detta guidar identifieringen av en större mångfald av innovatörer och idéer, samt insatser för att stärka deras självbild och självledarskap som samhällsförändrare där den traditionella företagarrollen sällan räcker till. Det omfattar även stöd i att förstå de reella behoven bland olika grupper av människor och att samskapa nya lösningar tillsammans med de grupper, organisationer och samhällssektorer som berörs. Det kräver andra verktyg än traditionella marknadsundersökningar och konkurrentanalyser.

Sist men inte minst handlar det om att stötta utformning och uppföljning av både socialt och ekonomiskt värdeskapande, för såväl enskilda människor som för berörda organisationer och samhället i stort. Då kan framtidens innovationsfrämjande möjliggöra nytänkande, hållbara lösningar i gränslandet mellan kommersiella och ideella drivkrafter och arbetssätt.

/Malin Lindberg

Se nya regler som kundens dolda röst

Igår föreläste forskaren Åke Freij på Estrad. Han har studerat hur företag i finansbranschen skapar värde från regelförändringar. Freij menar att företag reflexmässigt ser nya regler som en börda och som ett hinder, när de i stället borde se dem som möjligheter. Reaktionen är att ”det måste vara dåligt med nya regler”, men ibland leder regler faktiskt till innovationer som förändrar hela branscher. Ett par exempel på sådana är bankomater och helt nya betalsystem.

För att öka förståelsen för hur olika regelverk har växt fram inledde Freij med en historisk tillbakablick. De första bankerna startades under första halvan av 1700-talet och var då helt oreglerade. Detsamma gäller försäkringsbranschen, företagen fanns långt innan de första regleringarna kom i början av 1900-talet. Reglerna omfattade då främst produkter och interna processer. Numera har reglerna i större utsträckning ett kund- eller partnerfokus och handlar om externa processer.

Sättet som många företag implementerar nya regler är inte optimalt, poängterade Åke Freij. Företag är ofta reaktiva och väntar så länge som möjligt för att veta exakt hur reglerna utformas. Man vill gärna ha en checklista för att kunna agera. Det visar sig dock att de företag som lyckas bäst med att ta tillvara fördelarna med nya regler är dynamiska och proaktiva. De har inte fokus enbart på produkten utan på gränssnittet, alltså hur olika komponenter hänger ihop. Framgångsrika företag beaktar både externa partners och extern teknik. De försöker förstå vilken påverkan nya regleringar har på produkter, tjänsteprocesser, kundrelationer och teknologi. Utifrån dessa faktorer skapas förslag till åtgärder inom företaget.

Freij gav några råd om hur företag kan tänka runt arbete med nya regler. Dels är det viktigt att ge projektet lite frihet internt, och inte bara göra exakt det som står i regelboken. Man ska också tänka på att koppla de lösningar som utvecklas tillbaka till kärnaffären, och det är viktigt att leta utanför företaget efter leverantörer av lösningar och komponenter.

Han tog upp ett aktuellt exempel på en omfattande reglering som är på väg att genomföras. General Data Protection Regulation (GDPR) träder i kraft våren 2018 och är ett regelverk som rör hantering av personuppgifter. I Sverige ersätter den PUL. Tanken är att individen ska skyddas och att alla uppgifter företaget har sparat om en individ i datasystem och backuper ska kunna tas bort helt. När det finns misstanke om kriminell verksamhet gäller dock helt andra regler eftersom detta är viktigt att kunna rapportera till myndigheter på ett korrekt sätt.

På sikt kommer GDPR att höja ribban rejält för vad som krävs av företag som har den typen av kundregister. Det går inte att strunta i det här heller, man måste helt enkelt anpassa verksamheten.

Det är naturligtvis krångligt. Men innovation är totalt bortglömt i diskussionen om GDPR, menar Freij. Man behöver förstå att kunderna använder data på olika sätt och då behöver företagen också använda GDPR på olika sätt. Genom att skapa en åtgärdsplan och prioritera rätt är man väl förberedd och slipper huvudvärk.

Företag lägger ofta mer energi på att skapa lösningar för att undvika de nya regleringarna i stället för att uppfylla dem. Men Freij menar företag bör se de nya regelverken som kundens dolda röst. Om vi översätter nya regelkrav till vad de egentligen avser utifrån ett kundperspektiv kan det se ut så här:

• Identifiera aktör – Känn mig
• Spårbarhet – Hitta mig
• Återskapande – Rädda mig
• Incidenthantering – Skydda mig
• Transparens – Visa mig

Om man tänker så blir det helt plötsligt mer intressant att förändra verksamheten för att uppfylla de nya kraven. Man vill ju såklart behålla kunderna! Det är viktigt att tänka positivt eftersom förmågan att hantera förändringar kommer att behövas ännu mer i framtiden.

Åke avslutade med att poängtera att det inte finns något universalrecept kring hur man ska hantera regelförändringar, eftersom de alla har sina egna förutsättningar. Men man kan ändå anamma det här sättet att tänka, som en bra grund.

Kolla gärna in den intressanta och lärorika föreläsningen på Youtube.

Denna Estradföreläsning är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Helene

Webb-tv: Nya regleringar: börda eller möjlighet för företag?

Designa din exit

Navin Thukkaram delade med sig av sina erfarenheter.

- En exit innebär att man säljer sitt företag för en massa pengar. Men det är också starten på något nytt, spännande och inspirerande. Man måste planera och designa sin exit noga.

Det sa Navin Thukkaram som var en av talarna på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i måndags. Rötterna har han i Indien, men tack vare sin företagsamma och riskvilliga far har han också vuxit upp i Danmark, Tyskland och Kanada innan familjen landade i USA. I dag har han sin hemmabas i Silicon Valley.

Precis som många andra investerare har han en framgångsrik entreprenöriell karriär bakom sig, och han delade frikostigt med sig av både med- och motgångar.

- Jag är ett stort fan av automatisering. Det spelar ingen roll vilken bransch du befinner dig i – alla berörs av automatiseringen. Vem går till en reseagent idag? Ingen. Vi bokar våra resor online. På nätet kan du få din diagnos ställd av världens alla läkare. Och självkörande bilar kan ta oss från a till b snabbast.

- Mitt allra första techbolag, Qwiki, byggde också på automatisering. Det var en tjänst för att sätta ihop bilder och videoklipp till en film, sa Thukkaram och visade upp en qwiki på George Clooney.

Han berättade om haussen kring bolaget som beskrevs som ”Wiki meets Facebooks meets Google”. Qwiki var hett, fick utmärkelser, drog in stora pengar – men hade ingen färdig produkt som folk ville betala för. Till slut insåg Navin Thukkaram och hans partner att de kunde driva runt verksamheten i 6–12 månader till, sedan var pengarna slut. Vad göra?

- Startups lägger ner och försvinner hela tiden, det är inget konstigt med det. Men det var inget alternativ för oss. I stället satte vi ihop en plan som faktiskt var helt galen. Vi bestämde oss för att avskeda halva personalstyrkan och slakta de två produkter som vi hade plöjt ner massvis med tid och pengar i. Sedan skulle vi ta fram en Iphoneapp, se till att den blev en succé, och sälja snabbt. Helst till Yahoo.

Och så blev det faktiskt. Thukkaram konstaterade att steget från ultimate hero till total zero inte alls är långt i startupvärlden, men den här gången hade han tur. Och en skickligt utformad exitstrategi förstås.

Under förmiddagspasset på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fick vi också en trendrapport från Anne Lidgard som leder Vinnovas Silicon Valley-kontor. Hon berättade bland annat att San Francisco har fått en starkare roll i Silicon Valley-regionen – och nej, den är inte koncentrerad till en enda dal (det är bara vad turisterna tror).

- Artificiell intelligens, AI, har varit på tapeten i 15 år. Kopplat till det pratar man nu om deep learning och neural networks. Nästan alla startups säger att de håller på med AI, men nu börjar investerarna bli smartare. De frågar: ”Vad har du för data?”. Det gäller att ha högkvalitativ data, och big data har blivit massive data. Data är det nya guldet, konstaterade Lidgard.

Dillon Banerjee är relativt nytillträdd som Minister Counselor på Amerikanska ambassaden i Stockholm. Han berättade kort om SelectUSA och kommer själv att leda den svenska delegationen till SelectUSA Investment Summit i juni 2018.

- Vi arbetar för att stärka affärsbanden mellan USA och Sverige. USA är ett bra val om du vill skala upp ditt företag, sa Banerjee.

Deborah Lygonis driver den virtuella världen Friendbase. Som en av deltagarna i acceleratorprogrammet TINC fick hon tillbringa en månad i Silicon Valley, utveckla sitt företag och känna på möjligheterna i USA.

- Vi deltog i workshops, träffade andra entreprenörer, lyssnade till föreläsningar och hade möten med fyra olika mentorer. Det var intressant med mentorerna, för de hade ofta helt olika uppfattning om ditt företag. En kunde säga att du skulle syssla med B2B, medan en annan tyckte att du definitivt höll på med B2C. Det var extremt frustrerande, men samtidigt en nyttig övning. Det fick oss att verkligen sätta oss ner och fundera över vår väg framåt.

- I Sverige är vi inte så bra på trial and error, men i Silicon Valley fick vi lära oss att snabbt ta fram en produkt, testa den på kunder, och sedan gå hem och jobba om den. Om du inte skäms det allra minsta för din första produkt har du överarbetat den! Den behöver inte vara perfekt, sa Lygonis.

Vill du ta del av fler erfarenheter och kunskaper från våra totalt 15 talare? Alla klipp från dagen är under uppladdning på vår webb-tv-sida.

Forumet är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Åse

Hela ekosystemet på samma plats

David E. Lindwall och Magnus Aronsson hälsade deltagarna välkomna

I går arrangerade vi den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Det var som vanligt en tillställning fullpackad med inspiration, kunskap och spännande möten. Bland talarna fanns entreprenörer, finansiärer, policymakare och forskare – representanter från stora delar av det entreprenöriella ekosystemet med andra ord.

En av de bärande idéerna med forumet är att främja kontakter och lärande mellan Sverige och USA när det gäller entreprenörskap. David E. Lindwall, Chargé d'Affaires vid amerikanska ambassaden i Stockholm, poängterade att Sverige och USA har många likheter, många viktiga band och att vi redan gör mycket tillsammans.

- Men det tydligaste bandet är ändå inom handel och entreprenörskap. Vi investerar redan stort i varandras länder, och det finns ännu mer potential. Jag gratulerar alla er som är här i dag, som är eller vill bli entreprenörer. Ni stärker båda våra länder, sa han.

Marie Wall har varit verksam i olika delar av ekosystemet, tidigare bland annat som forskare och entreprenör, och nu som startupansvarig på näringsdepartementet.

- Jag tror starkt på startupföretagens förmåga att förändra samhället, det handlar om mycket mer än export och fler jobb. Sverige har en stark global industri och ett av de bästa ekosystemen för startups i världen. Det gäller att använda de två plattformarna och skapa något mycket större.

- För att lyckas behöver vi bland annat se till att det finns tillgång till kompetens och kapital. Finansieringssidan är en viktig pusselbit i ett fungerande ekosystem, och här brukar många lyfta fram att vi har en bit kvar i Sverige, sa Wall.

Dave Chase är serieentreprenör och investerare, framförallt inom vårdbranschen. Han lyfte fram vikten av att synas som entreprenör, och att det inte behöver betyda en påkostad marknadsföringsbudget.

- Jag hatade att skriva i skolan, nu ser många mig som skribent och författare. Att skriva och prata är ett viktigt sätt att nå ut med din story. Det spelar ingen roll inom vilken bransch du verkar, om du har startat ett företag har du en åsikt. Utnyttja det!

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum Forumet medarrangerades av Commercial Service vid amerikanska ambassaden. Huvudpartner var Vinnova och tidningen Entreprenör var vår mediepartner. Forumet fungerade också som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågår hela november.

Mer rapportering från Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum kommer i våra kanaler framöver. Hela forumet filmades och kommer att kunna ses på vår webb-tv.

/Jonas

LIVE: Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum

Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.

I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktiga" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

Massor av inspiration, lärande och nätverkande

Nu är det bråda tider på kontoret inför Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på måndag. Det är fjortonde gången vi arrangerar detta uppskattade evenemang som i år är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW). Vi hoppas på att även denna gång kunna bjuda på möten med smarta och inspirerande människor – och att deltagarna ska gå hem nöjda och fulla av idéer.

En mängd talare kommer att presentera bland annat följande teman:

- Hur ser ekosystemet för nystartade och växande företag ut?
- Hur kan startups och större företag dra nytta av varandra?
- Vilka program och plattformar finns för företag som vill etablera sig på den amerikanska marknaden?
- Och hur bygger man en enhörningsfabrik?

Visst låter det spännande? Hoppas att vi ses!

/Helene

PS: Är du nyfiken på tidigare Forum? Här hittar du blogginlägg och webb-tv från de tidigare konferenserna.

300 GEWenemang om entreprenörskap

Finalen i Sveriges Ungdomsentreprenör var en del av GEW förra året.

Att vi har trätt in i november har väl knappast undgått någon. Det är mörkare, kallare, kalare… men som tur är finns ju Global Entrepreneurship Week (GEW) att värma sig med. GEW genomförs 13–19 november, det är en global manifestation för entreprenörskap som fler och fler länder ansluter sig till för varje år. I år firar GEW 10-årsjubileum, och hela 170 länder är med på tåget.

ESBRI är svensk värd för GEW. Det betyder att vi samordnar aktiviteter och håller i det omfattande kalendariet. Det är så mycket roligt på gång, över hela landet, under GEW-månaden november! Vi är i skrivande stund uppe i 284 evenemang: konferenser, rundabordssamtal, seminarier och andra aktiviteter. Och fler lär tillkomma.

Till årets svenska GEW-partners hör bland andra Chalmers School of Entrepreneurship, Entrepreneurs Academy, EY, Grant Thornton, IVA, Lunds universitet, Mötesplats Social Innovation,  Region Östergötland, SSES och Start-Up Stockholm. För att bara nämna några...

Ta gärna en titt i kalendariet och boka in dig på några intressanta och inspirerande möten.

Arrangerar din organisation aktiviteter med entreprenörskoppling i november? Det är inte för sent – och dessutom kostnadsfritt – att registrera dem som GEWenemang i kalendariet.

/Åse

One size doesn’t fit all

Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene

Webbsändning från Estrad: Med patent som kompass

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.

”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse

Full fart i norr

Kyla och säker el var avgörande faktorer när Facebook valde att placera sin 27 000 kvadratmeter stora datahall i Luleå. Foto: The Node Pole.

Att det är full fart i norr var tydligt när Luleåregionen bjöd in till frukost i Stockholm i morse. Bodens näringslivschef Jeanette Nilsson modererade. Hon berättade inledningsvis att de fem kommunerna som bildar Luleåregionen (Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn) tillsammans har 173 000 invånare. För närvarande är 200 miljarder i investeringar planerade i regionen. Företagen i Luleåregionen växer, och ett par saker som bidrar till livskvaliteten är dels att det går att hitta bostäder, dels att man vet hur lång tid det tar till jobbet. Inga stopp i pendeltrafiken där inte!

Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå, instämde i att det går bra nu. Men han framhöll också att det har krävts en hel del jobb. Framförallt har de arbetat med att förändra den mentala bilden av hur de såg på sig själva och hur andra ser på dem. Inte minst på det nationella planet, poängterade Niklas.

Ett fokus för dagens frukostmöte var kompetensfrågan. Här lyfte Niklas Nordström fram att Luleå tekniska universitet (LTU) har spelat en stor roll, och kommer att spela en mycket större roll framöver. Det är viktigt att företagen och det offentliga i Luleåregionen arbetar tillsammans för att se till att studenterna får praktik så att de kan få in en fot på arbetsmarknaden. Därigenom ökar sannolikheten att de stannar i regionen.

Dessutom har den investering som Facebook gjorde haft en stor betydelse för utvecklingen. Just detta att ett stort och välkänt varumärke etablerade sig har även inneburit att det nu finns ett forskningsinstitut i Luleå med fokus på datacenter. Betydelsen av Facebookinvesteringen skrev vi om i Entré för ett par år sedan och intervjuade bland annat professor Håkan Ylinenpää, LTU.

Alla företagsrepresentanter som deltog i paneldiskussionen lyfte fram att det är lättare att behålla de anställda i Luleåregionen. Delvis för att det inte är samma konkurrens om arbetskraften där som i exempelvis Stockholm, men också för att de anställda är mer lojala.

Luleå tekniska universitets prorektor (och med största sannolikhet blivande rektor) Birgitta Bergvall-Kåreborn tryckte på lärosätets roll i att bidra med den kompetensutveckling som är så viktig för regionen. LTU har ett brett utbildningsutbud och det jag tyckte var extra intressant att hon lyfte fram var hur viktigt det är med kombinationen teknik, humaniora och konst.

Tilläggas skulle väl möjligen entreprenörskap och innovation. Och även där är LTU starka. I kommande nummer av Entré (nummer 3–2017) porträtterar vi professor Joakim Wincent som är ämnesföreträdare för entreprenörskap och innovation och leder en grupp med uppemot 25 forskare – varav hälften är professorskompetenta.

Så i stället för devisen ”go west” för dem som vill söka äventyr, skulle vi i Sverige kanske säga ”go north”!

/Magnus

1 x 1.000.000 or 1.000.000 x 1?

Bill Gartner at "My view on entrepreneurship education"-seminar organized jointly by ESBRI and SSES.

Last Friday ESBRI and SSES (Stockholm School of Entrepreneurship) arranged the first seminar in our new series ”My view of entrepreneurship education”. This first edition featured William (Bill) Gartner, the Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship at Babson College and a visiting Professor of Entrepreneurship at Linnaeus University in Växjö, Sweden.

Bill Gartner started out with this question “Is it bad to create smaller firms?”, and asked “If one of the purposes of entrepreneurship is to create jobs, then which is better:

1 firm that creates 1.000.000 jobs, or
10 firms that create 100.000 jobs each, or
100 firms that create 10.000 jobs each, or
1.000 firms that create 1.000 jobs each, or
10.000 firms that create 100 jobs each, or
100.000 firms that create 10 jobs each, or
1.000.000 firms that create 1 job each?”

In his view, these possibilities are equivalent as they all produce the same number of jobs. Yet, business schools (and the media) are more biased towards the success stories of large firms, even though we could get the same employment effect with lots and lots of smaller outcomes. Maybe creating 1.000.000 firms would actually be better for the economy rather than an outcome that creates only a few high growth companies.

During the seminar there was also an extensive interaction on the concept of “value”. The discussion raised questions such as “what does it mean to create value?”, “how do you create value?” and “who benefits from the value creation?”

Bill Gartner argued that the humanities have a lot to say about what value is and about what is valuable. Entrepreneurship education should include perspectives that recognize insights from philosophy, literature, history and the arts. Value is not only economic or utilitarian in nature. Entrepreneurs create different kinds of values that benefit society in a variety of ways that are not, necessarily, accounted for in most models of economic value.

One common theme among many of the educators that attended the session was that students need to go out and talk with potential customers and other stakeholders. Bill emphasized that in his courses the important thing is that the students “do lots of stuff” and then report back to him. Taking action is more important than just talking about taking action.

A lively discussion followed, where Bill Gartner and the other participants exchanged thoughts on the foundations for entrepreneurship education, and on opportunities and challenges for developing courses and programs.

I’m very happy that we developed this idea together with our office neighbors SSES in a true joint effort. And now also launched it!

/Magnus

Mot normen i formen

I dag öppnar utställningen Norm Form på Arkdes i Stockholm. Den handlar om ”design som sätter sig på tvären och utmanar det som anses vara normalt.” Hur ser en ”gynekologstol” för män ut? Eller hijabs som har specialdesignats för polisen och brandförsvaret?

Utställningen cureras av Camilla Andersson, Karin Ehrnberger och Maja Gunn. Vi skrev om Ehrnbergers avhandling som handlar om samma ämne, i förra numret av Entré.

De tre curatorerna medverkar också själva som formgivare i utställningen, tillsammans med bland andra Kakan Hermansson, Andjeas Ejiksson och Marcus Jahnke. Jahnkes avhandling har vi också skrivit om i Entré.

Gå och se!

/Jonas

Framtidens textilier – miljösmarta kombinationer

I går deltog jag i ett seminarium i riksdagen med fokus på textil och miljö, arrangerat av Penilla Gunther och Kristdemokraterna. De medverkande talarna arbetar på företag och organisationer som på olika sätt vill förbättra och förnya textilbranschen. Här är ett kort sammandrag av vad som sades under seminariet.

Vi använder enormt mycket textil i världen. På seminariet nämndes den hisnande siffran 80 000 000 000 kilo per år. Konsumtionen kommer att fortsätta öka vilket innebär ännu mer problem med tanke på miljön. Det finns heller inte tillräckligt mycket råvara till så mycket textil. Globalt sett är polyester det vanligaste materialet i dag, men det är en fossilbaserad råvara och det vill vi ju komma ifrån.

I dag kan textil användas inom de flesta områden genom miljösmarta innovationer. Det kan handla om helt nya material. Det kan också handla om att återvinna och använda textilier på ett nytt och hållbart sätt.

Swerea menar att man behöver utveckla återvinningsteknologierna och göra nya saker. Ett exempel är nylonstrumpor som återvunnits och sedan använts som råvara till nylonplast – ett material som fungerar jättebra. Nya råvaror med skog och hav som bas är under utveckling. Sverige har gott om skogsråvara och man kan göra textil av trä på ett hållbart sätt.

Smart textiles har många spännande projekt. Ett av dem har utmynnat i en helkroppsdräkt för patienter med sjukdomar som Multipel Skleros, Cerebral Pares och Parkinson. Genom att integrera TENS-teknik (elektrisk stimulering) i dräkten kan patienterna få en betydligt bättre livskvalitet. Behandlingen kan göras hemma, tar en timme och ger effekt i upp till tre dagar.

Wargön Innovation arbetar med två typer av råvaror. Dels biobaserade nya material från skog och hav, dels resurseffektiva nya material där recycling spelar en stor roll. De utvecklar bland annat nya material i jordbruket, exempelvis nedbrytbara odlingsdukar som man kan plöja ner i marken.

Snickers Workwear riktar sig till hantverkare, en yrkesgrupp som utsätts för både höga ljud, extrema temperaturer och ensidiga arbetsställningar. Hälften av alla hantverkare väljer bort att använda skyddsutrustning för att den sinkar dem i arbetet. Företaget har utvecklat en mätare som bärs i arbetsbyxorna och som larmar i mobilen när olika värden blir för höga. Då ökar riskmedvetenheten hos hantverkarna.

År 2025 vill Naturvårdsverket att 90 procent av all textil ska återvinnas. Tyvärr har vi långt dit. Varje år köper en svensk konsument 13 kilo textil och 7,5 kilo hamnar i soptunnan i stället för att återvinnas. 2,5 kilo lämnas in till second hand. Att det behöver bli enklare att återvinna utnötta textilier, var en slutsats som jag drog under seminariet.

Hur gör du med dina avlagda kläder?

/Helene

Pepp på fest med GEW!

Nu värmer vi upp småkyliga höstdagar med förberedelser inför årets Global Entrepreneurship Week (GEW) – världens största entreprenörskapsfest. Den ”riktiga” GEW-veckan äger rum 13–19 november, men vi firar hela november.

ESBRI samordnar de svenska GEW-aktiviteterna och under november sätter vi alltså extra fokus på events som har med entreprenörskap och innovation att göra. Med hjälp av våra GEW-partners – organisationer som arrangerar aktiviteter under GEW-paraplyet – lyfter vi fram entreprenörskap och innovation i Sverige, samt ökar Sveriges synlighet globalt.

Just nu är det fullt upp med att informera om GEW till både potentiella partners och deltagare. Vi vill nå ut till organisationer som stödjer entreprenörskap på olika sätt och som vill arrangera en eller flera aktiviteter under den globala manifestationen i november. På så sätt får organisationerna synlighet och når ut till nya målgrupper. Det kostar inget och är lätt att bli en del av GEW!

Känner du till några lämpliga aktiviteter som äger rum i Sverige i november? Tipsa oss gärna på gew@esbri.se. Du är också jättevälkommen att delta i ett eller flera av våra partners events, som snart finns i vår kalender: www.gew.se/aktiviteter.asp

Vill du veta mer om vad det innebär att delta som partner i GEW? Läs mer här.

Vi ser fram emot att fira GEW tillsammans med er! Och välkommen med tips, synpunkter och frågor!

/Helene

Hög tillväxtvilja i småföretagen

Företagens villkor och verklighet 2017 presenterades under ett seminarium 27 september. Foto: Tillväxtverket

I onsdags presenterade Tillväxtverket huvudresultaten från Sveriges största småföretagsundersökning – Företagens villkor och verklighet 2017. Den visar att 7 av 10 företag vill växa. Lite oroande från ett jobbskaparperspektiv är att 3 av 7 bara vill öka omsättningen, men inte växa genom att anställa.

Tillväxtviljan bland företagen, framförallt när det gäller att växa genom att anställa, ökar med storleken på företaget. De största hindren för tillväxt är tillgång till lämplig arbetskraft samt lagar och myndighetsregler.

Rapporten visar även att innovation är viktigt för företagens utveckling. En annan slutsats de drar i rapporten är att internationalisering måste underlättas genom att småföretag får kunskap om andra marknader, och hjälp med att hitta rätt kontakter.

Rapporten kommenterades av företagarna Jessica Sannö, Ösjönäs-Tivedens aktivitets- och äventyrscentrum, Raymond Fernström, Tebex, Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna och Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

Samtliga panellister höll med om att kompetensförsörjningen är en utmaning och den största flaskhalsen för tillväxt för närvarande.

Ett resultat från undersökningen är att soloföretagare har betydligt lägre tillväxtvilja. Mikael Damberg hoppades att det nya växa-stödet, tillsammans med förslaget om ändring av trygghetsfrågorna kring den sjukpenninggrundande inkomsten, som finns med i regeringens budgetförslag skulle göra skillnad. Samtidigt flaggade han upp för att han gärna vill ha en bredare översyn av trygghetsfrågorna för företagare.

De två företagarna lyfte fram olika utmaningar med att hitta rätt personal. Jessica Sannö, som driver ett företag i turistbranschen i ”en liten fattig kommun”, har svårt att hitta dagisplatser till personalen på sommaren som är deras huvudsäsong. Raymond Fernström, vars företag tillverkar kablage och finns i Norrtälje, påpekade att industriprogrammet på gymnasiet inte lockar tillräcklig många ungdomar. Han menade också att det inte fanns någon utbildning som matchar företagets behov. Därför får de utbilda själva och eftersom det tar uppemot ett år innan en nyanställd kan jobbet fullt ut, är det en utmaning med de enligt Fernström höga ingångslönerna.

Mycket annat kring bland annat internationalisering och regler avhandlades också i panelen som kan ses i sin helhet här.

/Magnus

Att få fallet på fall

Några av vinnarna i Venture Cups nationella final som avgjordes i Lund 21 september. Fotograf Mathilda Thudin.

I torsdags utsågs vinnarna i Venture Cup på den nationella finalen i Lund. Årets stora vinnare heter Next Step Dynamics som tog hem två priser: Startup of the year och Top tech. Företaget kommer från Malmö och drivs av Karthik Srinivasan, Nooria Dariab, Fredrik Berlind, Surya Vempati och Sriram Cherukuvada. Deras idé handlar om att förebygga fallolyckor bland äldre genom modern teknik. Viktigt och bra!

Övriga vinnare blev Organofuel Sweden (Impact Maker), Next Period (Game Changer), och Tracy (Student Superstart). Läs mer om vinnarna på Venture Cups webb, och missa inte att det nu går att skicka in sina idéer för att delta i nästa upplaga av tävlingen.

/Jonas

Nytt nyttigt år med innovationsprocesser

Glada pristagare i Nytt & Nyttigt 2015-2016. Vilka vinnarna är i tävlingen för läsåret 2016-2017 avslöjas först senare i höst.

Vi vet att nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten. Vi vet också att betydelsen av innovationer, kommersialisering och nyttiggörande ökar. Därmed ser vi att behovet av kunskap kring dessa ämnen blir allt viktigare för vår framtida tillväxt.

Därför arrangerar ESBRI tillsammans med Vinnova uppsatstävlingen Nytt & Nyttigt. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter. Vi hoppas också på analyser ur en rad olika perspektiv och vinklingar.

Förra året hade vi fyra vinnare eftersom tredjepriset var delat. Förstapristagarna kom från Göteborgs universitet, de som vann andra pris var från Lunds universitet och bidragen som delade på tredjeplatsen kom från Göteborgs universitet respektive KTH. Läs mer om vinnarna.

Nu har vi öppnat registreringen till den kommande tävlingsomgången, den åttonde sedan Nytt & Nyttigt startade. De tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Då kanske du blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 28 juni 2018, så du hinner haka på.

/Helene