Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.

Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.

”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse

Långsiktighet och samverkan nyckeln till framgång

Finlands näringsminister Jan Vapaavuori och ordf i näringsutskottet Jennie Nilsson (s) var två av talarna på seminariet "Var skapas de nya jobben?".

I går eftermiddag deltog jag i seminariet ”Var skapas de nya jobben?- framtiden för basindustrin i Sverige och Finland”, arrangerat av Finlandsinstitutet och Global Utmaning.

Basindustrin är fortfarande ryggraden i Sveriges och Finlands ekonomier, trots att tusentals arbetstillfällen flyttat till olika låglöneländer. Industrin genomgår en tung strukturomvandling men det finns trots allt branscher där utsikterna ljusnar. Exempelvis aviserar skogsindustrin investeringar för mångmiljardbelopp. Vad behövs då för att industrin ska fortsätta vara viktig för ländernas ekonomier och arbetsmarknad?

Flera av talarna förde fram hur viktigt det är med långsiktig politik. Det tar lång tid för innovationer att nå marknaden, och kanske ännu längre tid inom basindustrin. Därför är det viktigt att olika aktörer vet vilka spelregler de har att anpassa sig till för att våga investera – och satsa på innovation.

Det är också viktigt att tillgodose framtidens behov av kvalificerad arbetskraft. Då är samverkan mellan näringsliv och akademi avgörande. Det behövs mer yrkesinriktade utbildningar och mer praktik. Olika typer av traineetjänster är också tänkbara.

Slutligen är det nödvändigt att tänka i nya banor – marknaden förändras och miljömässiga hänsynstaganden blir allt viktigare.

Det här evenemanget ingick i GEW, och det finns fler spännande aktiviteter på gång under veckan. Ta gärna en titt i kalendariet.

/Helene