Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

LIVE 15.00: From sci-fi to everyday AI – business opportunities in new technology

Självkörande bilar, smarta robotar och datorer som slår schackmästarna. Artificiell intelligens (AI) sågs länge som science fiction, men är redan en del av vår vardag. Vad innebär det för existerande företag? Och vilka affärsmöjligheter öppnas upp för snabba startups? Det är temat för dagens Estradföreläsning – den 200:e i ordningen sedan starten 1997! /Åse

199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.

Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!

Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.

Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene

Festligt entreprenörskap på Venture Cups final

Word Diagnostics tar psykisk ohälsa på allvar, och korades till 2018 års Startup of the Year i tävlingen Venture Cup. Foto: Victor Ackerheim.

I går var det dags att se vilka som skulle vinna årets Sverigefinal i Venture Cup . Dessutom var det 20-årsjubileum för tävlingen. Tillsammans med en massa andra Venture Cup-vänner och tävlande bänkade jag mig i Konserthuset i Stockholm.

Som vanligt var spänningen stor och vi fick se sexton pitchar från nya företag från hela landet. Det handlade om allt från hur bina i världen ska räddas, till hur provlådor i frysen i labbet ska hittas lättare. Extra glädjande för en som har arbetat med att lyfta fram kvinnors entreprenörskap var att det var många fler kvinnor i teamen i år.

I slutet av kvällen korades fem vinnare i olika kategorier:

The Fit vann priset Top Tech. De har utvecklat en kroppsskanner för att göra klädköp på nätet enklare och minimera returer.

Priset Student Superstart vanns av Coda Easy som har tagit fram en plattform för programmering i skolor.

Woshapp vann priset Game Changer. De erbjuder en mycket miljövänlig biltvätt, där tvättaren kommer till bilen och inte tvärtom.

Priset Impact Maker vanns av Bee Scanning som utvecklat ett analysverktyg för att identifiera de parasiter som bidrar till massdöden av bin.

Och till sist: Det stora priset Startup of the Year på 100 000 kronor gick till Word Diagnostics. De har utvecklat ett helt nytt beslutsstödsystem för att diagnosticera depression och mental ohälsa. Detta genom att patienterna beskriver med ord hur de mår, och sedan analyseras detta.

Ett stort grattis till alla vinnare och alla på Venture Cup för ännu en mycket trevlig Sverigefinal!

Intressant att notera var att flera av de sexton finalisterna använder AI på olika sätt. Artificiell intelligens är också temat för vår kommande Estradföreläsning som är den 200:e i ordningen sedan starten 1997. Vill du komma och fira med oss? Läs mer och anmäl dig i dag!

/Magnus

Framtidsspaning och AI på 200:e Estradföreläsningen

27 september är det dags att genomföra den 200:e Estradföreläsningen sedan serien startade 1997. Det har varit 199 föreläsningar fullsmockade med intressant forskning, inspiration och spännande diskussioner, och den 200:e lär knappast bli ett undantag. Jag har haft förmånen att vara projektledare i många år för de genomförda föreläsningarna och jag hoppas att vi ska kunna fortsätta arrangera många fler framöver.

Temat på jubileums-Estraden är affärsmöjligheter inom AI och annan ny teknologi. Självkörande bilar, smarta robotar och AI-skapelser som Siri och Alexa var tidigare science fiction, men är nu verklighet. De kan svara på våra frågor, vägleda oss och till och med berätta skämt. Undrar om de också kan ordvitsar… (min favorithumor).

Som vanligt bjuder vi på både forskning, diskussion och trevligt mingel på Estrad. Du kan läsa mer om föreläsningen och anmäla dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats livesänder vi, och du kan också ta del av föreläsningen i efterhand via webb-tv.

Visst låter det spännande? Vi ses väl?
/Helene