Vad säger forskningen om adhd och entreprenörskap? Johan Wiklund svarar!

För några år sedan började professor Johan Wiklund fundera över kopplingar mellan adhd och entreprenörskap. Forskningsområdet är relativt nytt, men intresset ökar hela tiden. Bilderna av psykisk ohälsa och NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) skiftar. I debatten, och även inom forskningen, betonas ofta negativa konsekvenser som utanförskap och arbetslöshet. Men ibland framställs NPF, och särskilt diagnosen adhd, som en superkraft. Människor med adhd hyllas för sin kreativitet och energi, menar Johan Wiklund.

I slutet av april delade han med sig av de senaste resultaten från sina studier på ett Estrad:webbinarium. Eftersom intresset var jättestort och publikfrågorna många, hann han inte besvara alla frågor ”live”. Han lovade i stället att göra det i efterhand, och här kommer frågorna och Johans svar. Vi har också tagit med de frågor som deltagarna ställde via uppföljningsenkäten.

Hur kan vi som undervisar i entreprenörskap underlätta för studenter med adhd och vilken typ av verktyg skulle vi kunna använda?

- Mycket handlar om en förståelse för att alla människor är olika, att alla lyckas bättre när vi är intresserade, och att vi bör bygga vår undervisning på denna grund. En förståelse för vilka styrkor och svagheter som adhd för med sig i allmänhet är också bra.

- En dimension handlar om att låta eleverna välja exempelvis vad de jobbar med och hur de examineras, så de inte blir uttråkade och kan dra nytta av sina styrkor. Det är ganska lätt inom entreprenörskap. Eleverna kan ju jobba med sina egna intressen och sina egna affärsidéer. Det är en större utmaning i många andra ämnen.

- En annan dimension handlar om att hjälpa dem att strukturera sitt arbete vilket de ofta har svårigheter med. Det handlar om att dela upp arbetet i mindre delar, att ha tydliga förväntningar och deadlines och att ha kontinuerlig examination snarare än examination av ett stort projekt i slutet av terminen. På så sätt ser man till att de inte handlar på efterkälken.

Hur ska vi utveckla skolformen för att den ska bli bredare i sitt tänk och våga gå utanför boxen?

- Skolvärlden blir snabbt alltmer mångfacetterad. I Sverige märks det kanske framför allt genom alltfler elever med utländsk bakgrund. Om skolan ska vara framgångsrik i framtiden krävs en acceptans för - och anpassning till - denna mångfald. Det behövs även en acceptans för att folk är neurologiskt olika.

Hur interagerar företagare med adhd med andra företagare utan diagnoser?

- Det vet vi nog ingenting om.

Tips på läsning eller länkar i ämnet? Finns doktorsavhandlingar i ämnet? Vad finns för pågående forskningsprojekt? Fanns det något du hade tänkt ta upp men inte hann? Finns forskning i Sverige kring detta? Vilka länder ligger i framkant i forskning i ämnet?

- För dem som är intresserade av forskning finns en hel del om entreprenörskap och adhd. Sämre med populärvetenskapligt arbete. Anders Hansen har skrivit en del om entreprenörskap i sin bok ”Fördel adhd”.

- Här är den lista jag visade under mitt föredrag. Det är i stort sett den publicerade forskning vi har på området:

Lasky, A.K., Weisner, T.S., Jensen, P.S., Hinshaw, S.P., Hechtman, L., Arnold, L.E., Murray, D.W., Swanson, J.M., 2016. ”ADHD in context: Young adults' reports of the impact of occupational environment on the manifestation of ADHD”. Soc. Sci. Med. 161, 160–168

Lerner, D., Hunt, R., & Verheul, I. (2018). ”Dueling Banjos: Harmony and Discord between ADHD and Entrepreneurship”. Academy of Management Perspectives (AMP), 32(2), 266–286

Lerner, D., Hatak, I., & Rauch, A. (2018). ”Deep Roots? Behavioral Inhibition and Behavioral Activation System (BIS/BAS) Sensitivity and Entrepreneurship”. Journal of Business Venturing Insights (JBVI), 9, 107–115. 

Lerner, D., Verheul, I., & Thurik, R. (2019). ”Entrepreneurship & Attention Deficit /Hyperactivity Disorder: A Large-Scale Study involving the Clinical Condition of ADHD”. Small Business Economics (SBE), 53(2), 381–392

Mannuzza, S., Klein, R.G., Bessler, A., Malloy, P., LaPadula, M., 1993. ”Adult outcome of hyperactive boys: educational achievement, occupational rank, and psychiatric status”. Archives of general psychiatry, 50 (7), 565–576.

Thurik, R., Khedhaouria, A., Torrès, O., & Verheul, I. (2016). ”ADHD symptoms and entrepreneurial orientation of small firm owners”. Applied Psychology, 65(3), 568-586.

Verheul, I., Block, J., Burmeister-Lamp, K., Thurik, R., Tiemeier, H., & Turturea, R. (2015). ”ADHD-like behavior and entrepreneurial intentions”. Small Business Economics, 45(1), 85-101.

Verheul, I., Rietdijk, W., Block, J., Franken, I., Larsson, H., & Thurik, R. (2016). ”The association between attention-deficit/hyperactivity (ADHD) symptoms and self-employment”. European journal of epidemiology, 31(8), 793-801.

Wiklund, J., Patzelt, H., & Dimov, D. (2016). ”Entrepreneurship and psychological disorders: How ADHD can be productively harnessed”. Journal of Business Venturing Insights, 6, 14-20.

Wiklund, J., Yu, W., Tucker, R., & Marino, L. (2017). ”ADHD, impulsivity and entrepreneurship”. Journal of Business Venturing, 32(6), 627-656.

Wiklund, J., Lomberg, C., Alkærsig, L., & Miller, D. (2019, July). ”When ADHD Helps and Harms in Entrepreneurship: An Epidemiological Approach”. In Academy of Management Proceedings (Vol. 2019, No. 1, p. 17481). Briarcliff Manor, NY 10510: Academy of Management.

Wiklund, J. (2019). ”Entrepreneurial impulsivity is not rational judgment”. Journal of Business Venturing Insights, 11, e00105.

Wiklund, J., Hatak, I., Lerner, D. A., Verheul, I., Thurik, R., & Antshel, K. (2020). ”Entrepreneurship, clinical psychology and mental health: An exciting and promising new field of research”. Academy of Management Perspectives, (ja).

Yu, W., Wiklund, J., & Perez-Luno, A. (2020). ”ADHD Symptoms, Entrepreneurial Orientation, and Firm Performance”. Entrepreneurship Theory and Practice.

Känner du till någon eller några skolor någonstans i världen som varit extremt framgångsrika i arbetet med ungdomar som har adhd och/eller autism?

- Det är svårt att säga att någon varit ”extremt framgångsrik”. Men några som försöker på högskolenivå och som har de relevanta ackrediteringarna är Landmark College i Vermont, USA, samt Beacon College i Florida, USA. Båda verkar vederhäftiga. I Sverige finns Ädelfors Folkhögskola.

Min fråga är vad händer med resultaten? Jag känner att jag med en nyligen färdig utredning skulle vilja få denna värdefulla information, och känna att diagnosen och insikten tillför något i mitt liv. Hur kan resultaten omvandlas till praktiska möjligheter? Hur kan informationen spridas?

- Vi håller på med att utveckla utbildning specifikt för studenter med adhd som baseras på den forskning vi gör.

Finns det någon forskning på vilka verktyg ex ”to do lists” eller digitala verktyg som används av framgångsrika entreprenörer som har adhd?

- Nej. Men jag hoppas plocka fram någonting sådant!

Vill du höra mer spännande fakta, frågor och svar? Se webbinariet i repris!

/Helene

Världen inte mer osäker i dag än tidigare

Hur kan entreprenörer tackla den osäkerhet coronapandemin har skapat? Inte genom att försöka förutsäga framtiden i alla fall, menar välkända forskaren Saras Sarasvathy.

– Vi kan aldrig förutsäga framtiden. Världen är alltid osäker.

Det sa professor Saras Saravathy, University of Virginia, USA, på ett Estrad:webbinarium 10 juni 2020. Temat var ”Co-create new futures in uncertain times”. Tillsammans med docent Henrik Berglund, Chalmers, diskuterade hon hur entreprenörer ska tackla den osäkra tid som coronapandemin har skapat i världen. Enligt Sarasvathy är det business as usual – eller, rättare sagt, business by effectuation – som gäller.

Kortfattat handlar effectuation om att ta beslut utan att försöka förutsäga framtiden med marknadsundersökningar eller prognoser. Entreprenörer som använder effectuation som beslutsmetod försöker kontrollera framtiden utan att förutse den. Det gör man bland annat genom att prova sig fram med små steg för att veta vad som är bra idé. Samskapandet är en viktig beståndsdel i det.

– Samarbeta med andra som du själv har valt ut, och som verkligen vill förverkliga sina idéer. Samarbetet behöver inte ha en vision, börja i stället agera i små steg som ni bygger vidare på, sa Saras Sarasvathy.

Henrik Berglund konkretiserade hennes teori om samskapande genom att måla upp en, för många entreprenörer, bekant situation.

– I stället för att pitcha en idé för en investerare med power point-presentationer, prova att måla upp idén på en whiteboard och samskapa en plan tillsammans med investeraren. Presentationens form är oerhört viktig för att komma vidare med idén, sa han.

Över 270 personer från olika delar av världen var anmälda till webbinariet, och Sarasvathy och Berglund svarade på flera frågor från deltagarna. En av frågorna handlade om vad politiker borde göra för att underlätta för världens entreprenörer nu under rådande coronapandemi. Sarasvathy menar att det behövs en snabb datainsamling om vad företagare runt om i världen gör i de här osäkra tiderna.

– Utifrån det kan vi se vilka politiska åtgärder som bör vidtas, sa Saras Sarasvathy.

– I Sverige finns det mycket som restaurangägare inte får göra enligt lag. Kanske bör man lätta på de restriktionerna nu för att stötta verksamheterna, sa Henrik Berglund.

Se hela Estradföreläsningen som webb-tv. 

/Maria