Världen inte mer osäker i dag än tidigare

Hur kan entreprenörer tackla den osäkerhet coronapandemin har skapat? Inte genom att försöka förutsäga framtiden i alla fall, menar välkända forskaren Saras Sarasvathy.

– Vi kan aldrig förutsäga framtiden. Världen är alltid osäker.

Det sa professor Saras Saravathy, University of Virginia, USA, på ett Estrad:webbinarium 10 juni 2020. Temat var ”Co-create new futures in uncertain times”. Tillsammans med docent Henrik Berglund, Chalmers, diskuterade hon hur entreprenörer ska tackla den osäkra tid som coronapandemin har skapat i världen. Enligt Sarasvathy är det business as usual – eller, rättare sagt, business by effectuation – som gäller.

Kortfattat handlar effectuation om att ta beslut utan att försöka förutsäga framtiden med marknadsundersökningar eller prognoser. Entreprenörer som använder effectuation som beslutsmetod försöker kontrollera framtiden utan att förutse den. Det gör man bland annat genom att prova sig fram med små steg för att veta vad som är bra idé. Samskapandet är en viktig beståndsdel i det.

– Samarbeta med andra som du själv har valt ut, och som verkligen vill förverkliga sina idéer. Samarbetet behöver inte ha en vision, börja i stället agera i små steg som ni bygger vidare på, sa Saras Sarasvathy.

Henrik Berglund konkretiserade hennes teori om samskapande genom att måla upp en, för många entreprenörer, bekant situation.

– I stället för att pitcha en idé för en investerare med power point-presentationer, prova att måla upp idén på en whiteboard och samskapa en plan tillsammans med investeraren. Presentationens form är oerhört viktig för att komma vidare med idén, sa han.

Över 270 personer från olika delar av världen var anmälda till webbinariet, och Sarasvathy och Berglund svarade på flera frågor från deltagarna. En av frågorna handlade om vad politiker borde göra för att underlätta för världens entreprenörer nu under rådande coronapandemi. Sarasvathy menar att det behövs en snabb datainsamling om vad företagare runt om i världen gör i de här osäkra tiderna.

– Utifrån det kan vi se vilka politiska åtgärder som bör vidtas, sa Saras Sarasvathy.

– I Sverige finns det mycket som restaurangägare inte får göra enligt lag. Kanske bör man lätta på de restriktionerna nu för att stötta verksamheterna, sa Henrik Berglund.

Se hela Estradföreläsningen som webb-tv. 

/Maria

Hitta eldsjälen som vill utveckla företaget tillsammans med dig – gratis!

Saras Sarasvathy inspirerade gymnasielärare 18 november 2019. Foto: Viktor Aronsson.

November är en hektisk men rolig månad. ESBRI är svensk värd för Global Entrepreneurship Week (GEW) och inom ramen för GEW arrangerade vi i går en välbesökt workshop för gymnasielärare.

Huvudtalare var professor Saras Sarasvathy som är en ikon inom entreprenörskapsforskning och -utbildning. Hon har utvecklat metoden effectuation och är dessutom ett riktigt energiknippe, hon genomförde otroligt inspirerande övningar med lärarna.

Enkelt uttryckt handlar effectuation om att man utgår från de resurser som finns till hands, och agerar utifrån dem. Sarasvathy tog matlagning som ett exempel för att åskådliggöra vad effectuation innebär. Antingen letar man upp ett smaskigt recept och köper sedan ingredienserna till måltiden. Effectuation handlar i stället om att kolla vad man har i kylskåpet och laga måltiden av de befintliga ingredienserna. Det sistnämnda kan jag verkligen känna igen mig i, eftersom vi bor på landet och det är långt till mataffären…

Många stirrar sig blinda på de mest framgångsrika företagen, konstaterade Sarasvathy. De tror att entreprenörskap startar med en briljant idé som kläcks och lanseras på en stor marknad. Det är lätt att glömma att alla företag har startat i liten skala – och att de flesta har haft motvind.

– Då gäller det att vara duktig på att göra juice av citronerna, och kunna göra affärer även i dåliga tider, sa Saras Sarasvathy.

Ett vanligt (kalkylerat) sätt att fatta beslut kallas för causation, då gör man långsiktiga planer och håller sig till dem. Det är motsatsen till effectuation där man utgår från vad man kan göra med sina förutsättningar, sitt nätverk och sina intressen. Och Sarasvathy menar förstås att effectuation har många fördelar.

– Effectuation hjälper studenter att komma över de fyra främsta skälen till att de inte startar en verksamhet, även om de skulle vilja: 1) Jag har ingen idé. 2) Jag har inga pengar. 3) Jag är rädd för att misslyckas. 4) Jag vet inte hur jag ska gå tillväga.

Hon pratade också om ”affordable loss”. Ställ dig själv frågan: Vad har jag råd att förlora om jag startar företag? Kan jag spara ihop en buffert för att klara den första tuffa tiden? Har jag råd att anställa personal? Om inte – kan jag övertyga någon om att arbeta gratis för mig? Saras Sarasvathy menade att det absolut inte är någon omöjlighet.

Hon lär sina studenter att våga fråga. Stämmer företagets värderingar överens med den du frågar, är det större chans att de säger ja. Kanske hittar du en eldsjäl som vill utveckla företaget tillsammans med dig? Och även om så inte är fallet finns chansen att du får värdefulla råd och/eller kontakter.

Workshopen erbjöd också en stor portion erfarenhetsutbyten mellan de deltagande lärarna avseende hur de arbetar med entreprenörskap i klassrummet. Tulio Capriles från Kunskapsgymnasiet i Malmö  gav ett exempel. Hans elever har läst en av ESBRIs artiklar om Saras Sarasvathys forskning och sedan diskuterat i klassen hur de kan använda effectuation i sitt eget sätt att tänka och handla. Capriles menade att artiklarna i ESBRIs Kunskapsbank är lätta att ta till sig för eleverna och att han har stor nytta av det redaktionella material som finns där.

Jättekul att höra att våra texter kommer till konkret nytta i svenska gymnasieskolor! Botanisera gärna i Kunskapsbanken du också.

/Helene

Fåtal platser kvar till workshop med Sarasvathy

Foto: Agence Olloweb/Unsplash.

Är du gymnasielärare med intresse för entreprenörskap? Då har jag ett erbjudande till dig som du inte får missa:

18 november genomför vi en workshop med prisade professorn Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Workshopen är kostnadsfri och det finns ett par platser kvar – så först till kvarn…

Vi startar klockan 15.30 och avslutar 19.30. Under de timmarna bjuds du på inspiration, kreativa övningar erfarenhetsutbyte, fika och mingelmiddag. Förutom att workshopen är ett tillfälle att träffa den eftertraktade Sarasvathy, får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket.

Saras Sarasvathy har i sin forskning utvecklat konceptet ”effectuation” som dessutom är en metod för lärande. Effectuation har fått stort genomslag bland forskare och lärare på universitet över hela världen. Hon har även arbetat med metoden på high schools i USA. 29 september i år belönades Sarasvathy med Legacy Impact Award av Global Consortium of Entrepreneurship Centers, för sin banbrytande forskning som haft stark påverkan på utvecklingen av entreprenörskapsutbildningar.

Vi har skrivit om henne många gånger, bland annat här på bloggen och i Entré.

Vill du delta i workshopen? Tveka inte, utan kasta iväg ett mejl till Helene direkt. Hon håller i de sista eftertraktade biljetterna.

/Åse

PS: Workshopen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

Tillbaka till rötterna

Fick förmånen att delta i ett pass under det doktorandkonsortium som i dag pågår parallellt med policydagen. Hans Landström, professor vid Lunds universitet, talade på temat ”Historical foundations of entrepreneurship research”.

- Entreprenörskap ses ofta som ett nytt, framväxande ämne utan historia, där fokus skiftar mellan olika frågor. Men jag menar att fältets historia är avgörande för hur det utvecklas. Och det är viktigt att vara medveten om rötterna, sa Landström.

Entreprenörskapsfältet har gått från att vara övervägande empiriskt till att bli mer teori-orienterat. Hans Landström konstaterade att ett sätt att teoretisera är att låna teorier och koncept från andra discipliner, och tillämpa dem på det egna fältet. Ett annat sätt är att utveckla nya koncept, där Saras Sarasvathys effectuation-teori är ett exempel.

Forskaren Kathleen Eisenhardt har sagt att för att bygga en teori krävs en detaljerad, empirisk förståelse för fenomenet man studerar. Landström höll med, och menade att vi nu har en sådan djup, empirisk förståelse för entreprenörskap.

Han delar in entreprenörskapsfältets framväxt i tre eror: 1870-1940 var nationalekonomernas era, med framträdande namn som Knight, Schumpeter och Kirzner. 1940-1970 kom betydande influenser från ämnen som historia, psykologi och sociologi. Från 1970 och framåt har management dominerat.

- Från 1960-talet och fram till början av 1980-talet fanns en stark tradition att betona entreprenörers egenskaper: kontrollbehov, riskbenägenhet, optimism, autonomi och så vidare. Men entreprenörer är heterogena!

Tidigare fanns en övertygelse om att storföretagen skulle lösa allt. Men något hände under 1960- och 1970-talen.

- Kanske var det startpunkten för det vi idag kallar kunskapsekonomin. Böcker om att ”litet är vackert” började dyka upp. Det politiska intresset skiftade, plötsligt blev entreprenörskap något viktigt i samhället. Och det som händer i samhället reflekteras i forskningen.

Hans Landström lyfte fram David Birch som en central figur för småföretagens revival. Han publicerade en banbrytande rapport 1979.

- Birch följde 12 miljoner företag i 6 år, ni kan ju tänka er hur dåtidens datorer fick jobba!

Utgångspunkten var att alla sa att jobben skapas av storföretag. Birch menade att det inte fanns data som stödde detta påstående. Hans studie visade mycket riktigt på en annan verklighet: Att majoriteten av jobben i själva verket skapades i företag med mindre än 20 anställda.

- Detta skapade ett enormt intresse bland forskare. Birch startade en forskningstradition där bland annat David Storey i Storbritannien, och Per Davidsson i Sverige har lämnat viktiga bidrag.

- Någon har sagt att om David Birch inte hade existerat, skulle Margaret Thatcher ha uppfunnit honom. Hans resultat låg helt i linje med hennes politik.

Landström menade att vi under de senaste tio åren har sett en slags mättnad inom fältet. Vi har insett att entreprenörskap är ganska komplext fenomen, som kräver olika analysnivåer. Fältet har också breddats. Från början låg fokus på entreprenörskap som ett ekonomiskt fenomen, numera får exempelvis socialt entreprenörskap stor uppmärksamhet.

- Det finns en framväxande kunskapsplattform inom fältet. Vi ser mer och mer interna citeringar, till skillnad från tidigare då många citerade forskare från andra discipliner.

- Vi har också fått ett nyanserat språk, inte minst hos den nya generationen forskare. Tittar man på min och Bengt Johannissons generation så har vi ju har migrerat från mainstreamforskning till entreprenörskap. Men de unga forskarna har kanske både en magisterexamen och en doktorsexamen i entreprenörskap. Det ger en starkare grund att stå på, sa Hans Landström.

/Åse