- Entreprenörskap ses ofta som ett nytt, framväxande ämne utan historia, där fokus skiftar mellan olika frågor. Men jag menar att fältets historia är avgörande för hur det utvecklas. Och det är viktigt att vara medveten om rötterna, sa Landström.
Entreprenörskapsfältet har gått från att vara övervägande empiriskt till att bli mer teori-orienterat. Hans Landström konstaterade att ett sätt att teoretisera är att låna teorier och koncept från andra discipliner, och tillämpa dem på det egna fältet. Ett annat sätt är att utveckla nya koncept, där Saras Sarasvathys effectuation-teori är ett exempel.
Forskaren Kathleen Eisenhardt har sagt att för att bygga en teori krävs en detaljerad, empirisk förståelse för fenomenet man studerar. Landström höll med, och menade att vi nu har en sådan djup, empirisk förståelse för entreprenörskap.
Han delar in entreprenörskapsfältets framväxt i tre eror: 1870-1940 var nationalekonomernas era, med framträdande namn som Knight, Schumpeter och Kirzner. 1940-1970 kom betydande influenser från ämnen som historia, psykologi och sociologi. Från 1970 och framåt har management dominerat.
- Från 1960-talet och fram till början av 1980-talet fanns en stark tradition att betona entreprenörers egenskaper: kontrollbehov, riskbenägenhet, optimism, autonomi och så vidare. Men entreprenörer är heterogena!
Tidigare fanns en övertygelse om att storföretagen skulle lösa allt. Men något hände under 1960- och 1970-talen.
- Kanske var det startpunkten för det vi idag kallar kunskapsekonomin. Böcker om att ”litet är vackert” började dyka upp. Det politiska intresset skiftade, plötsligt blev entreprenörskap något viktigt i samhället. Och det som händer i samhället reflekteras i forskningen.
Hans Landström lyfte fram David Birch som en central figur för småföretagens revival. Han publicerade en banbrytande rapport 1979.
- Birch följde 12 miljoner företag i 6 år, ni kan ju tänka er hur dåtidens datorer fick jobba!
Utgångspunkten var att alla sa att jobben skapas av storföretag. Birch menade att det inte fanns data som stödde detta påstående. Hans studie visade mycket riktigt på en annan verklighet: Att majoriteten av jobben i själva verket skapades i företag med mindre än 20 anställda.
- Detta skapade ett enormt intresse bland forskare. Birch startade en forskningstradition där bland annat David Storey i Storbritannien, och Per Davidsson i Sverige har lämnat viktiga bidrag.
- Någon har sagt att om David Birch inte hade existerat, skulle Margaret Thatcher ha uppfunnit honom. Hans resultat låg helt i linje med hennes politik.
Landström menade att vi under de senaste tio åren har sett en slags mättnad inom fältet. Vi har insett att entreprenörskap är ganska komplext fenomen, som kräver olika analysnivåer. Fältet har också breddats. Från början låg fokus på entreprenörskap som ett ekonomiskt fenomen, numera får exempelvis socialt entreprenörskap stor uppmärksamhet.
- Det finns en framväxande kunskapsplattform inom fältet. Vi ser mer och mer interna citeringar, till skillnad från tidigare då många citerade forskare från andra discipliner.
- Vi har också fått ett nyanserat språk, inte minst hos den nya generationen forskare. Tittar man på min och Bengt Johannissons generation så har vi ju har migrerat från mainstreamforskning till entreprenörskap. Men de unga forskarna har kanske både en magisterexamen och en doktorsexamen i entreprenörskap. Det ger en starkare grund att stå på, sa Hans Landström.
/Åse
Prenumerera på esbribloggen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar