Professor Muhammad Yunus har nyligen släppt en ny bok på svenska. Under sin signeringsturné gjorde han ett stopp på ICSB. Foto: Magnus Aronsson. |
Det började med ett lån på 27 dollar för att skydda 42 fattiga kvinnor mot lånehajar. Yunus hade ingen erfarenhet av bankverksamhet, han arbetade som lärare på ett universitet i Bangladesh.
- Jag drogs in i det här. Det kändes mer rimligt att de lånade pengar av mig i stället för att fastna i lånehajarnas klor.
Alla bankmänniskor menade att det inte skulle funka att låna ut pengar till fattiga, de skulle inte kunna betala tillbaka och banken skulle snart gå omkull. I dag är Grameen Bank med sina 8,3 miljoner lånetagare Bangladesh största bank. 97 procent av låntagarna, som också äger banken, är fattiga kvinnor.
Grameen Banks mikrokrediter har bland annat lett till att kvinnorna har råd att skicka sina barn till skolan. En del fortsätter sedan till högre utbildning. Men trots utbildningen oroar sig många för hur de ska kunna få jobb, något som är ganska svårt i Bangladesh.
- Vi försöker få dem att tänka som skapare av jobb i stället för som arbetstagare: ”Din mamma äger en bank, tänk på hur de ska använda pengarna och skapa jobb för andra! Om du tycker det är svårt att bli entreprenör, tänk på vad din mamma gjorde. Hon hade ingen möjlighet att få jobb. Hon tog ett lån och startade en liten affärsverksamhet som sedan växte så att hon kunde skicka dig till skolan. Om du inte kan klara dig bättre än din mamma som var analfabet, vilken nytta gör din utbildning? Ta din inspiration att bli entreprenör hemifrån, inte utifrån!”
I ett annat projekt har Grameen Bank inriktat sig mot tiggare. I dag har man fler än 100 000 tiggare som kunder. Många av dem har helt slutat tigga och blivit framgångsrika dörrförsäljare i stället.
Det handlar om att bygga sociala företag, menade Yunus, som har fler dimensioner än bara de strikta ekonomiska.
- Varför inte bygga företag utifrån osjälviskhet i stället för utifrån själviskhet? Människor är inte pengamaskiner.
- De här kvinnorna är numera en del av ekonomin i Bangladesh, de bidrar till BNP-utvecklingen och skapar tillväxt. Men det ska inte ses enbart i ekonomiska termer, utan även i sociala termer. Det viktigaste är inte alltid att göra vinst.
/Jonas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar