Avaprenörerna* får ökad uppmärksamhet

Till vänster: Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Till höger: Karinda Rhode,  Teiglands alter ego i den virtuella världen Second Life.

I senaste numret av Entré bjöd vi in Handelsforskaren Robin Teigland att bidra med en debattartikel. Hon valde att skriva om hur virtuella världar, och företagsamheten inom dem, kommer att förändra spelreglerna framöver. Teigland menar bland annat att arbetsmarknaden kommer bli mindre platsbunden och att oddsen förbättras för mindre företag. Hennes forskning visar också hur nya ekonomier – som inte är bundna till enskilda länder – växer fram. Artikeln hittar du här, och den finns även publicerad på engelska. Robin Teigland har också hållit i en Estradföreläsning, här hittar du referat och webb-tv från den.

E24 uppmärksammade Teigland och de virtuella entreprenörerna häromdagen och igår skrev DN:s Jonas Thente ”Wow! I låtsasvärlden finns riktiga affärsnäsor”. Han raljerar över svenska styrelsesvennar som överskattar sin egen kompetens. Thente hävdar vidare att ”Man hittar utan tvekan betydligt mer kompetenta bolagsledare i ’World of warcraft’ (Wow).” Jag vet inte om det stämmer riktigt, men nog tror jag att avaprenörerna skulle ha en bättre chans i den verkliga världen, än vad styrelseproffsen skulle ha i de virtuella världarna….

/Åse

* Avatar + entreprenör = avaprenör!

Gulan Avci: Invandrarföretag avgörande för Sverige

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Gulan Avcis (FP) inlägg.

Invandrarföretagare har precis som infödda svenskar olika anledningar och mål med sitt företagande. De är i första hand företagare och i andra hand invandrare. Många drivkrafter, problem och möjligheter är gemensamma för alla företagare. Oavsett om man är infödd eller kommer utifrån.

Samtidigt är det viktigt att vara ärlig och säga att det finns hinder för utlandsfödda som är nya i Sverige och som vill starta eget företag. Som ny i Sverige är kunskaperna om den svenska näringslivsmiljön något som kan vara svårt att skaffa sig.

Företag drivna av invandrare har i regel också svårt att få lån eller startkapital till sina företag. För många har lösningen varit att låna till startkapitalet av familj, släktingar och bekanta.

Detta är givetvis bra, men det medför en hel del problem för den som tänkt starta ett företag. Korta tidsfrister, hög ränta eller att skjuta upp starten och spara ihop pengar under lång tid. Det bidrar tyvärr till att utvecklingen av potentiellt starka företag försvåras.

I debatten har man försökt ge en etnisk förklaring till den alternativa kapitalförsörjningen. Vad som diskuterats mindre är bankernas bristande information, närhet och kompetens om personer med invandrarbakgrund.

Det råder ingen tvekan om att det är en förlust för hela samhället att inte tillvarata den kompetens, vilja och förmåga som utlandsfödda har för att driva företag. Företagare med invandrarbakgrund utgör en stor och viktig del av svensk ekonomi. Enligt Svenskt Näringsliv drivs cirka 70 000 företag av invandrare. Dessa företag står för 300 000 arbetstillfällen.

Ur ett globaliseringsperspektiv är tvärkulturell kunskap värdefull. Invandrarföretagare har haft en av görande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och flera av våra största företag är grundade och drivs av invandrare.

En fungerande näringslivspolitik är en självklar del av liberal poltik, oavsett målgrupp. För att göra detta och överbrygga de särskilda problem som invandrarföretagare ofta möter föreslår vi två vägar.

För det första att göra kreditmarknaden mer åtkomlig. För det andra att öka företagarens möjligheter att förstå och bli introducerad till den svenska näringslivslinjen. Vi i Folkpartiet liberalerna vill bland andra göra följande:

• Det ska vara lättare att driva företag och regelkrånglet måste minska.
• Stödsystemet kring företagande måste också finnas där invandrare finns.
• Det ska gå snabbt att integreras i samhället för nyanlända. Mediantiden från uppehållstillstånd till jobb är sju år. Vi har ersatt introduktionspolitiken med etableringsinsatser från dag ett för den nyanlände.
• Lokala mikrokreditgivningskontor i utanförskapsområdena införs.
• Företagscoacher bidrar med kompetens. Genom att knyta personer med näringslivskunskaper till företagande i utanförskapsområden kan annars svåråtkomliga kunskaper och kontakter i den svenska näringslivsmiljön förmedlas.
• Vid sidan av mikrokreditgivningen är det också nödvändigt att få det kunskapsstöd som krävs för att förstå den svenska näringslivsmiljön och kunna nå marknaden.
• Inför tillståndslotsar på kommunal nivå. Kontakterna med tillsynsmyndigheterna är en tidsödande och kostsam del av många företags verksamhet. För att underlätta för företagen har vissa kommuner anställt ”tillståndslotsar” som fungerar som en sammanhållande kontakt i frågor som rör informationslämning till de olika tillsynsansvariga institutionerna. Sådana bör införas i alla kommuner.
• Ersätt fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) med schablonregler.
• ”En dörr in” – det måste bli lättare att hitta rätt bland aktörer och myndigheter.

Gulan Avci, riksdagsledamot (FP)

Jesper Vasell: ”Nyttiggörande finns definitivt på agendan!”

Jesper Vasell, Senior Innovation Advisor och numera ansvarig för Innovationskontor Väst, var en av de medverkande på Innovationsbrons konferens FOKUS Innovation 16-17 juni i Göteborg. Över 300 personer deltog aktivt i de interaktiva sessionerna och skapade tillsammans en kreativ mötesplats. Detta gällde även sessionen Jesper deltog i: Forskning-utbildning-innovation – Kunskapstriangeln i praktiken. Vi passade på att ställa några frågor till honom om hans intryck från konferensen.

1. Kunskapstriangeln är ett begrepp som förs fram starkt av EU men vad är egentligen nytt med det?

Traditionellt har man arbetat med kopplingen forskning-innovation. Det nya är att man nu kopplar in utbildning. Där ser jag två dimensioner: utbildning i innovation och utbildning som innovation. Det är oerhört viktigt att studenter på olika nivåer får en bättre grund i hur innovationsarbete går till så att det blir ett naturligt arbets- och förhållandesätt för dem, oavsett om de går vidare till forskning eller andra delar av arbetslivet. Utbildning som innovation handlar om att förändra synen inom akademin angående vilka man utbildar och varför. Då kan man också förändra sättet man utbildar så att exempelvis tjänste- och varuinnovationer kan bli en naturlig bieffekt av utbildning. Det vill säga utbildningen syftar inte bara till att ge studenterna möjlighet att utveckla ny kunskap, utan har också som mål att generera innovationer.

2. Sessionen innehöll ju flera andra talare och engagerade publiken, är det något speciellt guldkorn du vill lyfta fram?

Svårt att välja, men Margareta Wallin prorektor vid Göteborgs universitet presenterade en ny och intressant lösning på hur man kan organisera sig kring nyttiggörande och intellektuella tillgångar. Man har skapat en helhetslösning kring frågan som känns relevant och riktig. En grundbult är att man utvecklar och tillämpar metoder för att synliggöra intellektuella tillgångar exempelvis genom en så kallad Knowledge Management Platform. Detta skapar förutsättningar för resten av arbetet genom att göra det möjligt att fatta informerade beslut.

3. Du berättade om dina erfarenheter som Senior Innovation Advisor inom ramen för projekten HINT och GoINN – vad tryckte du speciellt på?

Efter att nu ha jobbat i flera år med forskargrupper i hela Västsverige när det gäller att ta fram strategier för innovationsarbete, har jag och mina kollegor kommit till slutsatsen att man måste ta utgångspunkt i ”what’s in it for me”. Vi börjar därför med att prata om hur innovationsarbete kan utveckla forskningen, det vill säga inte att forskning måste leda till innovation. Bara genom att ta utgångspunkt i forskarnas drivkrafter kan vi få dem engagerade i frågan.

4. FOKUS Innovation är en årlig konferens som riktar sig till alla i innovationssystemet – vad tycker du var det bästa med årets upplaga?

Sett ur ett kunskapstriangelperspektiv så var konferensen en fullträff. De allra flesta sessionerna hade kopplingar till något av benen i triangeln. Den viktigaste aspekten var emellertid blandningen på de 300 personer som var där. För att lyckas med kunskapstriangeln så krävs en större samverkan och då är det mycket betydelsefullt med mötesplatser som FOKUS Innovation där forskare kan träffa innovatörer, entreprenörer, affärsänglar, riskkapitalister, regionutvecklare och politiker för att diskutera och skapa förutsättningar för samverkan.

5. Du fortsätter nu ditt arbete inom ramen för Innovationskontor Väst – vad tar du med dig dit från FOKUS Innovation?

Det jag framför allt tar med mig är det väldigt stora och positiva intresse jag såg och hörde under och efter sessionen. Inom en halvtimma efter sessionen hade jag flera mejl i inkorgen från personer som ville ha min presentation. Det visar att vi nu har passerat stadiet där man tycker att frågan är viktig, till en fas då man också börjar göra något åt den. Nyttiggörande finns definitivt på agendan!

Emma Henriksson: Bättre villkor – fler företagare

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Emma Henrikssons (KD) inlägg.

Varje år startar 7 000 invandrare ett nytt företag i Sverige. Det innebär att vart femte företag startas av en invandrare. Det säger sig självt att detta är avgörande för välfärd och välstånd i vårt land. Men inte bara det. Med kontaktnät i sina hemländer öppnar det dörrar även för andra företag. Svensk export ökar, samtidigt som vi importerar kunnande och kompetens.

Men allt är inte frid och fröjd. Sveriges höga företagskatter och svårigheten att få tillgång till kapital är ett hinder. När en arbetsgivare i Sverige betalar ut 100 kronor i lön måste vanligtvis ytterligare drygt 31 kronor betalas in till staten i form av obligatorisk arbetsgivaravgift. Jämfört med cirka 24 procent av lönen i Finland och 14 procent i Norge. I Danmark betalar löntagarna den största delen av de sociala avgifterna själva.

Vi kristdemokrater vill ändra på detta genom att gå till val på att sänka arbetsgivaravgifterna. Vårt förslag innebär att man under mandatperioden successivt sänker arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter upp till en lönesumma om högst 300 000 kronor per helårsanställd eller högst 3 miljoner för ett företag med fler än tio anställda. Att det blir billigare att anställa gör att fler företag kan växa och ännu fler nya kan startas.

För att öka företagens tillgång till kapital för att starta eller expandera sin verksamhet vill vi kristdemokrater införa ett riskkapitalkonto. Enskilda personer ska kunna ges möjlighet att skattefritt spara på ett konto upp till 100 000 kronor, liknande det danska systemet för ”entreprenörskonto”. Medlen från kontot ska kunna användas som startkapital i egen verksamhet, som delägarkapital i ett onoterat företag eller slussas till en riskkapitalfond som investerar i tidiga skeden. Oavsett bakgrund hos den som vill starta företag är detta en bra möjlighet men inte minst skapar det möjligheter för den som invandrat till Sverige och sakta men säkert försöker spara ihop till den grundplåt som behövs för att komma igång.

För att förbättra sin finansiella situation har många företag i uppstartsskedet ibland valt att sälja rätten till förlustavdrag vidare. Villkoren för detta har nyligen skärpts, bland annat för att stoppa möjligheten till skattefusk. Baksidan är att det samtidigt har medfört att en finansieringsmöjlighet i tidigt skede minskats. Vi vill därför utreda om företag under en uppstartsfas i stället ska kunna kvitta förlustavdrag mot inbetalning av andra skatter, som exempelvis arbetsgivaravgifter.

Vi kristdemokrater tror att dessa tre politiska förslag kan öka utvecklingskraften hos företag och tillvarata den outnyttjade potential som finns hos landets alla entreprenörer. Då kan vi få se fler företag startas och växa och en lägre arbetslöshet. Det behövs i hela befolkningen, men inte minst för de som i dag har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden.

Emma Henriksson, riksdagsledamot (KD)

Nobelprisfägring på ERSA

ERSA-konferensens andra dag inleddes med ett rundabordssamtal med Masahisa Fujita, Paul Krugman och Anthony Venables som har skrivit boken ”The Spatial Economy: Cities, Regions, and International Trade”. De är alla tre kändisar inom regionalforskningen, men den mest kända av de tre är såklart Krugman som fick Nobelpriset i ekonomi 2008.

Paul Krugman kommenterade bland annat den finansiella krisen. Han menade att det är svårt att säga om den har något med geografi och plats att göra. Å ena sidan är den här krisen i mångt och mycket identiskt med alla tidigare kriser. Å andra sidan är världen mycket mer integrerad än den var under exempelvis krisen på 1930-talet.

Nästa programpunkt modererades av Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum. Här deltog den prominenta trojkan Zoltan Acs, Magnus Henrekson och Bengt Johannisson. De pratade bland annat om entreprenörskapsforskningen nu och då. Acs berättade att han blev avskedad från två jobb för att han ville forska om entreprenörskap. Det var för trettio år sedan. I dag, påpekade han, behöver man inte längre försvara idén att entreprenörskap är viktigt. Tvärtom. Regeringar världen över är övertygade om entreprenörskapets avgörande roll för tillväxt och samhällsutveckling.

/Jonas

Tobias Krantz invigningstalade på ERSA

I går invigdes den stora ERSA-konferensen i Jönköping. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz var en av talarna. Han doktorerade 2002 i statsvetenskap, på en avhandling som heter ”Makten över regionen- en idéhistorisk studie av svensk regiondebatt 1963-1996”. Så han var helt klart på hemmaplan.

Han menade bland annat att det inte räcker med att placera ett universitet eller en högskola i en region för att saker och ting ska hända. Det behövs även bland annat entreprenörer. Men han poängterade också att nya lärosäten kan åstadkomma jättemycket, om de tänker nytt och inte försöker kopiera de gamla traditionella universiteten.

Han vill se mer samarbete med det lokala näringslivet och mer självbestämmande för universiteten och högskolorna.

Några av de övriga talarna under invigningskvällen var AnnaLee Saxenian, som vi kommer att porträttera i nästa nummer av tidningen Entré, och William Strange

/Jonas

Nobelpristagare i Jönköping

Paul Krugman och AnnaLee Saxenian

I dag startar regionalforskningskonferensen ERSA i Jönköping. Det är Internationella Handelshögskolan i Jönköping som håller i jättearrangemanget – runt 1 000 deltagare räknar man med. En av talarna är professor Paul Krugman, som fick Nobelpriset i ekonomi 2008.

- Paul Krugman är ett av de största namnen inom regionalforskning. Vi är mycket stolta över att både han och flera internationella erkända forskare vill komma till kongressen, säger Hans Westlund, professor i entreprenörskap och ansvarig för arrangemanget, i ett pressmeddelande.

En av de andra kända forskarna som Westlund nämner är AnnaLee Saxenian som ESBRI har skrivit om tidigare.

Min kollega Malin Gawell och jag kommer att närvara under konferensen. Malin för att presentera två forskningsartiklar och hålla i två sessioner. Jag för att bevaka och rapportera från arrangemanget – räkna alltså med att läsa mer om ERSA i våra olika kanaler framöver.

/Jonas

Skatter och jobb – löften och satsningar

Under den gångna helgen genomförde Moderaternas och Socialdemokraternas partiledare sina respektive sommartal och valupptakter. Med fem veckor kvar till riksdagsvalet börjar argumenten bli vassare och vallöftena haglar. Högt upp på både Fredriks och Monas agenda stod skatter och jobb.

Fredrik Reinfeldt talade under lördagen på Södermalmstorg vid Slussen i Stockholm.

- Genom att många jobbar kan vi också se till att våra välfärdsambitioner hålls uppe för dem som inte är arbetsförmögna, och på det sättet kan vi också säkra välfärden för äldre, sa han.

Bland annat lovade han att sänka skatterna med nästan 20 miljarder för 6,1 miljoner löntagare och ålderspensioner. Om jag räknar rätt skulle det motsvara alla personer över 18 år i Sverige.

-  Vi vill införa ett 5:e jobbskatteavdrag för 4,4 miljoner löntagare. Vi vill flytta upp brytpunkten så att 1 miljon löntagare får sänkt statlig inkomstskatt och vi vill genomföra ett pensionärsskattepaket i två steg.

Utöver de 5 miljarder vi redan lovat så lovar vi totalt sett 10 miljarder i sänkt skatt till landets ålderspensionärer om vi får fortsätta regera, sa Fredrik Reinfeldt.

Han nämnde bland annat bättre utbildning samt entreprenörskap och företagande som ett led på vägen till ökad sysselsättning. Med samhällsbärande yrkesgrupper som lärare, poliser och sjuksköterskor som exempel, menade han att den som tjänar minst ska få mest kvar i plånboken.

Mona Sahlin talade under söndagen i Tantolunden på Södermalm i Stockholm. Även i Monas tal togs jobb och skatter upp som centrala delar i valrörelsen.

Hon menade bland annat att med 466 000 arbetslösa är de viktigaste förslagen på ökad sysselsättning inte ännu lagda. Investeringar i jobben går före skattesänkningar och är nödvändiga för att få tillbaka ett överskott. Som exempel tog hon ungdomsarbetslösheten, som i dag uppgår till 207 000 personer.

- Aktivitet ska gälla från första dagen, aktivitetsförbudet ska bort, bygg ut den yrkesinriktade arbetsutbildningen, sa Mona Sahlin.

Även arbetsgivaravgifterna för unga ska tas bort helt så att unga kan få jobb, trainee- och praktikplatser lättare.

- Jag lovar att om det blir en rödgrön regering kommer den regeringen att från första dagen agera efter följande princip: mot ungdomsarbetslösheten är det bara en sak som gäller – noll tolerans.

Mona lovade även att avskaffa pensionskatten helt om ekonomin tillåter, med verkan under nästa mandatperiod.

/Christina

Mikael Damberg: Ingen ska hållas tillbaka

18 juni arrangerade ESBRI, tillsammans med amerikanska ambassaden, en konferens om företagare med utländsk bakgrund En av programpunkterna gick ut på att representanter från riksdagspartierna fick ge sin syn på frågan. Tiden var knapp, så vi bjöd in de sex partier som deltog att utveckla sitt resonemang på esbribloggen. Nedan följer Mikael Dambergs (S) inlägg.

Jag är övertygad om att Sverige har mycket att vinna på att ta bättre vara på de stora möjligheterna till export och företagande som människor som invandrat till Sverige bär med sig. Vi socialdemokrater vill skapa ett möjligheternas land där ingen människa hålls tillbaka eller lämnas efter.

Den röd-gröna oppositionen har presenterat ett genomarbetat förslag till ny innovation och företagarpolitik. Här presenterar jag några av de viktigaste förslagen som har bäring på den diskussion vi hade på seminariet. Du kan läsa mer om detta på - www.rodgron.se

Sänkt arbetsgivaravgift för småföretag
I vår budgetmotion föreslår vi en sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag vilket motsvarar en sänkt kostnad på ca 50.000 kr för ett företag med 3-4 anställda. Regeringen höjde istället - trots löften om det motsatta - arbetsgivaravgiften för småföretag med 5% efter valet 2006.

Riskkapitalavdrag och Riskkapitalfond
Vi vill införa ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt nystartat företag. Avdraget innebär att den som investerar i ett nystartat företag kan få dra av 20 procent av det investerade beloppet, dock max 100 000 kronor.

Vi vill även genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande. Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Detta kan till exempel användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik.

Lättare att gå från anställning till företagande
Vi vill ersätta informationssatsningar med en grundplåt för nyföretagare med särskilt fokus på att underlätta kvinnliga entreprenörers nyföretagande. Grundplåten för nyföretagare är ett stöd som prövas utifrån affärsidén och söks från Almi. Grundplåten för nyföretagare ska kunna gå till goda affärsidéer från personer som inte är jobbsökande. Vi vill även att fler ska kunna ta del av starta-eget-stödet, inte bara de som är arbetssökande.

Tryggare företagare
Vi vill skapa en väl fungerande trygghet för företagare. Bland annat vill vi underlätta övergången från anställning till företagande genom att nyblivna entreprenörer kan få ta med sig mer trygghet från den föregående anställningen. Nyföretagare ska under en period om upp till tre år kunna välja att tillgodoräkna sig inkomsttryggheten från en tidigare anställning. Denna reform bör införas under en försöksperiod och utvärderas. Därefter kan den permanentas om den faller väl ut. På sikt vill vi även se att trygghetssystemen för företagare stärks.

Sänkt skatt för soloföretagare som anställer
Den första anställningen är en av de svåraste trösklarna för nystartade företag. Många vågar aldrig ta steget och börja anställa. Därför bör soloföretagare ges sänkt arbetsgivaravgift när de anställer sin första medarbetare.

Mikael Damberg, riksdagsledamot (S)