Smart med egenanställning

För en tid sedan läste jag en rapport utgiven av Tillväxtverket om egenanställning. Det finns en tydlig trend hos företagare att anlita i stället för att anställa och trenden är tydligast i företag med mindre än 6 anställda. Om man har ett kontinuerligt behov av personal anställer man, men om man behöver hjälp vid vissa tidpunkter eller säsonger använder man sig av bemanningsföretag, konsulter och tillfälliga anställningar. Den här typen av arbete kan ses som ett mellanting av anställning och egenföretagande.

Hösten 2011 fanns 42 egenanställningsföretag i Sverige. Branschen sysselsätter ca 10 000 personer och ungefär 4 000 av dessa har egenanställning som sin huvudsakliga inkomstkälla. En del gör det som en effektivare form av eget företagande medan andra gör det som ett sätt att i slutändan få en vanlig anställning. Det är mycket viktigt att personens grundtrygghet inte rycks undan, speciellt när motivet för egenanställningen är att söka arbete – inte att starta företag.

Det finns både för- och nackdelar med systemet. Fördelen för arbetstagaren är att man kan välja sina uppdragsgivare – i alla fall om man har egna kundkontakter och kan hantera risken av perioder utan arbete. Den som kan sälja sin kompetens till full beläggning har en klar fördel. De som däremot av olika skäl inte är ”säljbara” i kundens ögon – till exempel personer med funktionsnedsättningar, annan etnisk tillhörighet eller annat språk – har större svårigheter. I en kallare arbetsmarknad kommer de här grupperna troligen sist i fråga för uppdrag och därmed sin egen försörjning.

Fördelen för arbetsgivarna är att de slipper kontrolluppgifter, sjuklön och återanställningsskydd.

Trots nackdelarna är det tydligt att långtidsarbetslösa snabbare skapar sin egen försörjning än dem som bara låter sig anställas, även om försörjningen ibland bara är tillfällig. Egenanställning kan vara en språngbräda till eget företag, full försörjning genom egenanställning, eller till en traditionell anställning.

I rapporten ges tre rekommendationer för hur egenanställning kan användas för att skapa mer jobb:

• Låt arbetslösa personer som söker ett vanligt jobb även kunna fakturera för sin tid utan att tryggheten kring arbetslösheten försämras
• Låt företagsstartare testa sina planer på företagande genom att börja som egenanställda tills verksamheten växt till en försörjning.
• Låt egenanställning vara en enklare form av tjänsteföretagande. Den egenanställde initierar kundkontakten beträffande det arbete som ska utföras. Egenanställningsföretaget tecknar avtal med uppdragsgivaren och betalar skatt, sociala avgifter och sjuklön. Det är den egenanställde som bär ansvaret för att skaffa sig uppdragsgivare. Utan uppdrag – ingen egenanställning

Det är tydligt att det råder brist på information om egenanställning från myndigheternas sida, och det är också svårt i dagsläget att kombinera egenanställning och a-kassa. Systemet är under revidering, och det ska förhoppningsvis bli enklare och mer flexibelt, och därigenom också vanligare.

Vill du läsa mer om det här? Rapporten är skriven av Fredrik Arvas och finns att ladda ner från Tillväxtverkets webbplats. Du kan också köpa boken.

/Helene

Tillsammans blir vi starkare!

Jag läste en intressant artikel i det senaste numret av VINNOVA-nytt. Artikeln handlade om ”crowdfunding”, som kan hjälpa företag att hitta kompletterande finansiering. Det gäller alltså ett alternativt sätt att finansiera sin affärsidé. Fenomenet har funnits i USA ett tag och blir allt större även i Sverige.

Det finns en massa eldsjälar i samhället, eldsjälar som har en fantastisk idé – men inga pengar att förverkliga den. Nu finns en smart lösning på problemet! FundedByMe är en plattform som erbjuder möjligheten att söka finansiering bland ”vanliga människor” som av olika skäl vill vara del av något kreativt.

I stället för att söka all finansiering hos exempelvis en affärsängel kan företagets potentiella kunder (och andra) donera en mindre summa till företaget – och därigenom bidra till något större, som de tror på. Entreprenören presenterar sitt projekt och söker därefter finansiering och stöd samt bygger nätverk med hjälp av sociala medier.

Att använda sig av crowdfunding är också ett bra sätt att testa marknaden. Om projektet lyckas har entreprenören konkreta kunder som blir ambassadörer för idén. Om projektet däremot inte lyckas kanske marknaden inte var mogen och företaget har sluppit investera en massa pengar i en affärsidé som sedan går i stöpet. Då kan misslyckandet i stället bli en lärdom – och en fördel!

Fram till i dag har FundedByMe dragit in 2 057 436 kr i stöd från 5 642 personer för 414 projekt. Imponerande siffror!

Grundarna säger så här: ”Det vi är mest stolta över är inte de pengar vi har dragit in eller projekten som vi har fått in, utan att vi har övertygat så pass många människor att lägga pengar på projekt på det här sättet.”

Nästa steg under utveckling är ”equity crowdfunding”, där entreprenörerna kommer att kunna erbjuda sina finansiärer en del av vinsten. Det blir en komplettering av tjänsten för att kunna erbjuda fler verktyg. Det hela låter fantastiskt bra!

Har du en idé som du vill få finansiering till? Vill du vara med och finansiera en idé? Eller är du bara allmänt intresserad av den här finansieringsformen? Kolla in FundedByMe!

/Helene

Sommartips från Esbri

Alla på Esbri har inte gått på semester ännu. Christina förbereder årets bidrag till uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt inför att juryns arbete ska ta vid, Helene planerar lokaler för höstens Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum och Marie har börjat snickra på webbplatsen för samma evenemang. Men i takt med att stora delar av landet loggar ut för juliledigt, gör vi detsamma.

Då finns tid att läsa alla böcker och artiklar som samlats på hög under året, kika på bloggar och se webb-tv-klipp. Men om du redan hunnit rensa högarna, plöja böckerna och hållit dig uppdaterad i bloggsfären, följer här några sommarrekommendationer:

Christinas tips:

• Andra chansen: Podversionen av VINNOVAs Sylvia Schwaag Sergers sommarprat från förra året på Sveriges radio P1.
• Sanne Aronssons blogg på Entreprenör24
• Webb-tv-klipp från Estrad 2009 om företagsidén håller med Magnus Klofsten och Charlotte Norrman från Linköpings universitet.

Åse hälsar från barnsemestern i sandlådan:

• En serie som jag verkligen vill se ikapp under sommaren är SVTs “Pappas pengar”. I trailern brölar rollfiguren Bröli: “Jag vill bli entreprenör!” - man undrar ju vad som föranlett detta beslut?
• Alla som vill bli bättre på att tänka “what if?” och “outside the box” borde läsa Barbro Lindgrens fantastiska böcker om Loranga, Masarin och Dartanjang. Spela hockey med en apelsin? Javisst. Mata tigrar med varmkorv? Jajamen. Glass med kaviar? Det med.
• Slutligen det absolut bästa boktipset för alla som tycker att barn ska få odla sin kreativitet och nyfikenhet: “Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2” av Marie Tomicic och Kristina Henkel. Roligt, praktiskt och tänkvärt om könsstereotyper och genusfällor – och hur man undviker dem.

Jonas tips:

• Förra veckan var jag i Almedalen. Ett av de mest minnesvärda evenemangen jag besökte var TEDxAlmedalen. Finns att se som webb-tv. Läs gärna även några av mina blogginlägg från veckan.
• Har du funderat över varför vissa städer kokar av energi, medan andra förvandlas till spökstäder? Harvardprofessorn Edward Glaeser har en del spännande att säga om detta i sin Stadens triumf.
• Från utsatt till utmärkt område – bortom ekonomiska frizoner, en ny bok från Fores om regeringens förslag nystartszoner.

Magnus förslag:

• En trevlig bokserie att ta med i hängmattan eller till stranden är Alexander McCall’s serie om Damernas detektivbyrå. I mångt och mycket handlar det om småföretagande. Bloggade för några år om just detta: esbribloggen.blogspot.se/2006/09/makutsis-lektion-i-nyfretagande.html
• I dessa tider av slutskrivande av den nationella innovationsstrategin och forsknings- och innovationsproposition vill jag rekommendera “The Venturesome Economy” av professor Amar Bhidé.
• Sommar  i P1 har i år några entreprenörer som sommarpratare. Lyssna gärna på Christina Lampe-Önnerud och hennes berättelse om sin företagarresa.

Helenes sommartips:

• Robin Teiglands Estradföreläsning via webb-tv från 2009 om innovationer i cybervärlden som ger riktigt klirr i kassan: www.esbri.se/forelasning_tv_visa.asp?id=6724272
• Boken "Mediababe – nio steg till framgång", skriven av Jaqcueline Kothbauer, som innehåller massor av bra tips hur man marknadsför sig i de sociala medierna.
• Lite läsning om Yunus Centre, ett socialt entreprenörskapscenter som grundats av nobelpristagaren Muhammad Yunus, och vars grundidé är att utrota fattigdom i världen: www.muhammadyunus.org

Hannas sommartips:

• Tre bloggar jag verkligen gillar i år och vill rekommendera är Feministbiblioteket, Genusfotografen och Jämställdhetsexperten. Medvetet, faktaspäckat och intressant läsning.
• Mitt boktips är romanen Mercurium av Ann Rosman. Det är en spännande historia om den broderande Metta Fock – den enda kvinnliga fången på Carlstens Fästning. Baserat på en sann historia från början av 1800-talet.
• Och eftersom vi måste börja tidigt... Missa inte Cameron Herolds TED-talk: Uppfostra barn att bli entreprenörer!

/ESBRI

Safe Child: Ghanas svar på Televinken

I går var det socialt entreprenörskap för hela slanten i Almedalen. Åtminstone för min del. I House of social entrepreneurship nere i hamnen arrangerade Ashoka Skandinavien, CSES, Hjärna.Hjärta.Cash, Mötesplats social innovation, Playing for Change och SE Forum seminarier och möten hela dagen.

Under ett av seminarierna diskuterade representanter från värdorganisationerna om socialt entreprenörskap är en hajp eller inte. De var ganska överens om att det inte är det, i alla fall inte på ett dåligt sätt. En viss positiv hajp kan ju få fler att engagera sig.

Hanna Sigsjö från Mötesplatsen menade att socialt entreprenörskap är här för att stanna. Det är de stora frågorna i samhället som adresseras, och i dagsläget räknas cirka 10 procent av Europas företag till den här gruppen. ”Det börjar bli ett tillväxtområde!”

Amir Sajadi, grundare och vd för Hjärna.Hjärta.Cash, menade att det kommer att bli naturligt att tänka i termer av socialt entreprenörskap framöver, oavsett om man är anställd i ett företag, jobbar inom civilsamhället eller är entreprenör. ”Det kommer att förändras med nästa generation som växer upp nu”.

När en i publiken efterfrågade exempel från praktiken ville alla i panelen ha ordet samtidigt. Några exempel som togs upp var: Allwin som tar tillvara överbliven mat från företag och ser till att den kommer i händerna på de som behöver, Hoppfull Bemanning, ett bemanningsföretag för hemlösa och Cityveterinären som gjort det möjligt för fler att ta sina husdjur till veterinären. Sara Damber, Playing for change, lyfte fram Safe Child som arbetar med säkerhetsfrågor för barn i Ghana. ”Ghanas svar på Televinken”, kallade hon företaget

Många bra och viktiga exempel som alla på olika sätt jobbar i det lilla för att skapa en bättre värld!

EDIT: I går kom också nyheten att Mötesplatsen social innovation får fortsatt finansiering.

/Jonas

Byggare Bob bygger klusterbroar

Många regioner världen över är aspiranter på att ”bli det nästa Silicon Valley eller Hollywood”. Alltså att bli en region där kunskap, idéer, entreprenörskap och innovationer flödar, och där nya företag står som spön i backen. Men, har det ju visat sig, det är ingen lätt sak.

”Innovationer, regioner och kluster” heter en ny rapport från Entreprenörskapsforum , som presenterades i Almedalen i dag. En av författarna Örjan Sölvell, professor vid Handelshögskolan i Stockholm menade att ett av problemen är de gap som många kluster lider av. Till exempel att ny forskning inte kommer till företagens kännedom. Här kan klusterpolitik och klusterorganisationer agera brobyggare, och hjälpa till att täppa till gapen.

Sölvell kallar de brobyggande klusterorganisationerna för Byggare Bob och Britta. Det är de som står i myllan och bygger kontakter, förändrar normer, samt skapar mötesplatser, gemensamma visioner och ett gemensamt språk. De kan också bidra till att skapa innovationsprojekt och koppla klustret till globala värdekedjor. De är hybrider mellan akademi, det offentliga och det privata näringslivet.

I Sverige finns cirka 150 sådana organisationer, ett exempel är Uppsala Bio. Örjan Sölvell tycker att klusterorganisationerna inte får den uppmärksamhet som de förtjänar. De får inte heller så mkt pengar – fikapolitik, kallar han det för.

Rapporten kommenterades av en panel med Frida Andersson, analytiker på Tillväxtverket, Sara Modig, projektledare för innovationsstrategin, näringsdepartementet, Madeleine Neil, kommunikationsdirektör, Uppsala Bio, och Karin Markides, rektor Chalmers.

Markides menade att universiteten kan erbjuda plattformar för att överbrygga gapen, men ska inte styra hur samverkan går till. Speciellt företag behöver en neutral plattform för att mötas, annars kan konkurrenssituationer hindra samverkan.

Madeleine Neil, alltså byggare Britta med Sölvells terminologi, kände igen problematiken och menade att klusterorganisationernas viktigaste roll är just att identifiera gapen, och ibland även stå för brobyggandet. Men man behöver inte nödvändigtvis äga alla broar, påpekade hon. Uppsala Bio arrangerar bland annat Bio-pubar: ”Det handlar om att bygga förtroende, sexigare än så är det inte”, sa Neil.

Sara Modig menade att kluster är ett av flera viktiga verktyg i den nationella innovationsstrategin. ”Mötesplatser är bärande för innovation och kluster är en självklar del i det här, men vi får inte tappa bort individperspektivet. Vi måste ta utgångspunkt i att det är människor som skapar innovation. Alla måste fundera på hur vi kan dela med oss av idéer på olika sätt”.

/Jonas

Skryt om din finansiering

Brist på finansiering beskrivs ofta som ett av de största hindren för nya och växande företag. Så, vad kan vi göra åt saken? En del vill se fler satsningar på riskkapital och andra finansieringsformer från statens sida, medan andra menar att staten helst ska lägga sig i så lite som möjligt.

I går var jag på Ratios och Företagarnas seminarium ”Växtnäring för företagande - finansieringsmöjligheter på en kärvare kreditmarknad” här i Almedalen. En av de medverkande var Karl Wennberg, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och vice vid för Ratio. Han instämde i stort med Lerner och menade att det offentliga möjligen kan boosta upp det privata kapitalet och se till att utnyttja den kompetens som finns där.

Erik Thedéen, statssekreterare på finansdepartementet höll med och poängterade att statsförvaltningen inte är en bra miljö för att driva företag: ”Förhoppningsvis är det däremot en bra miljö för att driva Sverige”.

En annan som medverkade var Daniel Daboczy från FundedByMe, ett privat initiativ som hjälper företag att starta genom så kallad crowdfunding. En fördel med den här typen av finansiering, menade Daboczy, är att den fokuserar mindre på avkastning. Man investerar för att man tror på idén och vill vara en del av något större. Kanske också för att få så kallad bragging right – rätten att skryta om att man faktiskt varit delaktig i att utveckla den där coola nya grejen.

/Jonas

Mikroföretag behöver mer kompetens

Ännu en solig och späckad dag i Almedalen. I morse var jag på seminariet ”Skapar kompetenssatsningar i mikroföretag tillväxt och innovation?”, arrangerat av Europeiska socialfonden, ESF.

En av de medverkande var Lars Ilmoni, ansvarig för utbildning, forskning och innovation på Företagarna. Han menade att kompetensfrågan är avgörande för Sveriges mikroföretag. Och det kommer att bli allt viktigare när många företag står inför ett snart generationsskifte. Många företag tvingas redan i dag tacka nej till affärer på grund av just kompetensbrist, hävdade Ilmoni. Som lösningar föreslog han skatterabatt för kompetensutveckling för mikroföretagare och en tydligare koppling mellan utbildning och marknad.

Professor Anders Lundström från Mittuniversitetet medverkade också i seminariet. Han tyckte bland annat att vi borde ha bättre koll på pengarna och mer struktur i de företagsfrämjande projekt som startas. 70 procent av alla satsningar på företagande i Sverige handlar om finansiering, ändå har företagen finansieringsproblem.

/Jonas

Gör så lite som möjligt

Sitter på båten mot Visby och Almedalsveckan och försöker få lite reda i veckoprogrammet. Inser att man såklart redan missat ett antal spännande programpunkter. Till exempel är Harvardforskaren Josh Lerner på plats och medverkar i flera seminarier. Ett i går om huruvida politik kan stimulera entreprenörskap, arrangerat av Svenskt Näringsliv. Och ett i dag om riskkapitalfinansierade välfärdstjänster, arrangerat av Entreprenörskapsforum.

Svenska Dagbladet skriver om Josh Lerners forskning i dagens ledare. Hans rekommendationer till politiker som vill stimulera entreprenörskap kan sammanfattas i något liknande: ”gör så lite som möjligt”. Han menade också att ”entreprenörskap” och ”innovation” har blivit så kallade buzzwords, som många slänger sig med utan att riktigt veta vad de menar med begreppen.

Missa inte heller porträttet på Lerner som vi publicerade i Entré nr 2-2010, i samband med att han fick Global Award for Entrepreneurship Research.

/Jonas

Forum kring entreprenöriellt lärande på Chalmers

Karen Williams Middleton, Chalmers Entreprenörskola och medarrangör till ELF. 
Foto: Steffen Farny, Aalto University.

I mitten av juni arrangerades minikonferensen Entrepreneurial Learning Forum, ELF, på Chalmers Entreprenörskola i Göteborg. Här samlades företrädare från 13 universitet från olika håll i världen. Gemensamt är att de alla driver program inom ”action-based venture-creation”, det vill säga syftet är att de projekt som studenterna deltar i har som målsättning att bli ”riktiga” företag. Tanken med konferensen är ökad internationalisering och mer utbyte mellan studenter och fakultet. Samtliga utbildningar som deltog i ELF har blivit identifierade inom ramen för ett forskningsprojekt från Chalmers Entreprenörskola där hittills 17 av den här sortens program har listats. Nedan gästbloggar Viktor Brunnegård, projektledare på Chalmers entreprenörskola om konferensen. /Jonas

Under två heldagar på Entrepreneurial Learning Forum diskuterades hur man bedriver ”venture creation programs” och hur de möjliggör för studenter att bli mer bidragande till lärosätenas nyttiggörande- och innovationsarbete. Frågor som rönte ganska omfattande diskussioner rörde bland annat gruppsammansättning och gruppdynamik samt hur programmen samspelar med universitetens innovationskontor (technology transfer offices) och inkubatorer.

”Några slutsatser vi kan dra av konferensen är att lärande ”genom entrenörskap” snarare än ”om entreprenörskap” har stark påverkan inte bara på handlingskraft utan också på förmåga att reflektera kring varför och hur man engagerar sig entreprenöriellt samt på hur man kan nyttja de rika resurser som finns i ett gruppbaserat arbetssätt och i lärosätets goda nätverk och namn. Denna typ av utbildning kan sägas ligga i framkanten av vad lärosäten behöver mer av i framtiden. Vi behöver lära från sådana här program och generera mer utbildningsbaserad forskning, snarare än att enbart tala om forskningsbaserad utbildning inom vår akademi.”, säger Karen Williams Middleton, Chalmers Entreprenörskola och medarrangör till ELF.

Chalmers Entreprenörskola, tillsammans med entreprenörsutbildningarna på Göteborgs universitet och Lunds universitet lyfts i Curt Karlssons SOU utredning ”Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor” fram som exempel att följa. Studenter bör involveras mer i innovationsprocessen, både som innovatörer och entreprenörer. Därigenom byggs inte bara livslång entreprenöriell kompetens hos studenterna. Nyttiggörandet vid lärosätena ges också en hävstång.

ELF är ett initiativ inom målsättningen att bygga en entreprenörsutbildning i världsklass, ett uppdrag som regeringen tilldelade entreprenörskolorna i Göteborg och Lund 2009. Forumet ger grunden för ett utökat utbyte av forskare och studenter mellan olika ”venture creation programs”, som i dag huvudsakligen finns i i Norden, England och USA. Man hoppas nu utveckla detta internationella nätverk av entreprenörsutbildningar och stärka relationen mellan dessa regioner. Detta skall leda till ökat utbyte av resurser, ökad internationalisering samt gemensam forskning inom entreprenörskapsutbildning.

Chalmers Entreprenörskola, har varit initiativtagare till ELF och kommer även i fortsättningen vara drivande bakom att nätverket lever vidare och utvecklas. Detta är ett av sätten som man hoppas visa på ett ledarskap i hur man nyttiggör innovationer genom kombinerandet av entreprenörsutbildning, värdeskapande och utbildningsbaserad forskning.

/Viktor Brunnegård