För en tid sedan läste jag en rapport utgiven av
Tillväxtverket om egenanställning. Det finns en tydlig trend hos företagare att
anlita i stället för att anställa och trenden är tydligast i företag med mindre
än 6 anställda. Om man har ett kontinuerligt behov av personal anställer man,
men om man behöver hjälp vid vissa tidpunkter eller säsonger använder man sig
av bemanningsföretag, konsulter och tillfälliga anställningar. Den här typen av
arbete kan ses som ett mellanting av anställning och egenföretagande.
Hösten 2011 fanns 42 egenanställningsföretag i Sverige.
Branschen sysselsätter ca 10 000 personer och ungefär 4 000 av dessa
har egenanställning som sin huvudsakliga inkomstkälla. En del gör det som en
effektivare form av eget företagande medan andra gör det som ett sätt att i
slutändan få en vanlig anställning. Det är mycket viktigt att personens
grundtrygghet inte rycks undan, speciellt när motivet för egenanställningen är
att söka arbete – inte att starta företag.
Det finns både för- och nackdelar med systemet. Fördelen
för arbetstagaren är att man kan välja sina uppdragsgivare – i alla fall om man
har egna kundkontakter och kan hantera risken av perioder utan arbete. Den som
kan sälja sin kompetens till full beläggning har en klar fördel. De som däremot
av olika skäl inte är ”säljbara” i kundens ögon – till exempel personer med
funktionsnedsättningar, annan etnisk tillhörighet eller annat språk – har
större svårigheter. I en kallare arbetsmarknad kommer de här grupperna troligen
sist i fråga för uppdrag och därmed sin egen försörjning.
Fördelen för arbetsgivarna är att de slipper
kontrolluppgifter, sjuklön och återanställningsskydd.
Trots nackdelarna är det tydligt att långtidsarbetslösa
snabbare skapar sin egen försörjning än dem som bara låter sig anställas, även
om försörjningen ibland bara är tillfällig. Egenanställning kan vara en
språngbräda till eget företag, full försörjning genom egenanställning, eller
till en traditionell anställning.
I rapporten ges tre rekommendationer för hur
egenanställning kan användas för att skapa mer jobb:
- Låt arbetslösa personer som söker ett vanligt jobb även kunna fakturera för sin tid utan att tryggheten kring arbetslösheten försämras
- Låt företagsstartare testa sina planer på företagande genom att börja som egenanställda tills verksamheten växt till en försörjning.
- Låt egenanställning vara en enklare form av tjänsteföretagande. Den egenanställde initierar kundkontakten beträffande det arbete som ska utföras. Egenanställningsföretaget tecknar avtal med uppdragsgivaren och betalar skatt, sociala avgifter och sjuklön. Det är den egenanställde som bär ansvaret för att skaffa sig uppdragsgivare. Utan uppdrag – ingen egenanställning
Vill du läsa mer om det här? Rapporten är skriven av
Fredrik Arvas och finns att ladda ner
från Tillväxtverkets webbplats. Du kan också köpa boken.
/Helene