Chamber Trade Swedens rapport: ”Women’s Economic Empowerment – Building Sustainable Business Organisations for Women Entrepreneurs” presenterades under seminariumet. |
Att kvinnors ekonomiska deltagande främjar ett lands
tillväxt är knappast någon nyhet. Vissa menar att det till och med leder till
en "smart ekonomi", då hushållet ofta gynnas när kvinnor fokuserar på
familjemedlemmars välfärd. Men utmaningarna för kvinnors företagande är
fortfarande många. Låg- och medelinkomstländer är inget undantag.
Fray Shibabaw har grundat Amhara Women Entrepreneurs’ Association i Etiopien. Hon har även startat företag
med inriktning på att underlätta utbildning. Inom detta förser hon bland annat
lokala skolor med elevluncher. Hon menade att utmaningarna att vara kvinna och
företagare är många, men att en av de främsta är frågan om hur ett samhälle kan
satsa inom ett fält, utan att förstöra ett annat.
– När män inte ens är tillåtna att vara i köket, eller
att ta hand om barnen, är det inte konstigt att de räds sin överlevnad om
kvinnan ska vara företagare.
Hon menade att resurser behövs för utbildning på flera
plan än enbart på kvinnan som företagare.
– Kvinnor måste utbildas inom olika områden, men det
måste också män. För att inte samhället ska kollapsa, måste män utbildas i
något slags ”National Fatherhood Program”, så att både män och kvinnor kan ta
arbete utanför och i hemmet.
Även Viola Manuel, från Southern Cape Chamber of Commerce i Sydafrika, uttryckte behov av att förändra en
genusbild för en hållbar utveckling för kvinnors företagande:
– Det skulle vara ignorant att säga att det inte finns
kulturella och genusbetingade hinder för kvinnor att driva företag. När en
lågkonjunktur träder in, och fler män förlorar sitt arbete, måste bilden av att
de kan stanna hemma och kvinnan arbeta växa fram?????
I expertpanelen ingick bland andra Peter Davis. Även han
uttryckte att kvinnors företagande inte är underminerat av en slump. Ingen har
tidigare tänkt tanken att de kan vara företagsamma.
– Att försöka utveckla ett land men bara låta 50 procent
av befolkningen vara delaktig är som att försöka springa med ett ben.
– Det finns nästan alltid en orsak till varför
utvecklingsländer är just utvecklingsländer. Om det inte finns en väg där det
borde finnas en väg kan det mycket väl vara så att det finns en orsak till det.
Man behöver se helheten i ett samhälle och även se problem som kan finnas,
mellan olika grupper exempelvis. Man kan heller inte bara bygga skolor, utan
behöver förstå vägen till resultat. Man behöver agera tvärs över gränser.
– Men det finns inga quick fixes i något samhälle. Man
behöver gräva djupare för att se var problemen rotar sig. Det gäller att
adressera de underliggande orsakerna snarare än symptomen, sa Davis.
/Christina