Grundförutsättningarna viktigast för att stärka entreprenörskapet

I går arrangerade vi höstens första Estradföreläsning, det skedde i samarbete med mässan Ekonomi & Företag. Vi befann oss mitt i ett myller av utställningar och seminarier, och deltagarna bestod av både mässbesökare och vår vanliga Estradpublik. Det var jätteroligt och annorlunda!

Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade resultat och reformförslag utifrån en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society). Studien har resulterat i boken ”The Entreprenurial Society: A Reform Agenda for the European Union”(Springer 2019). Läs mer om boken och ladda ner den kostnadsfritt.

Så hur är läget när det gäller entreprenörskap och innovation inom EU? Enligt Elerts och Henreksons forskning är det inget vidare, även om vi i de nordiska länderna ligger bättre till än många andra länder. Det har flera orsaker enligt talarna: Tillgång till finansiering är en viktig faktor. Entreprenörer har sällan tillräckligt med eget kapital så därför behövs kompletterande finansiering från exempelvis familj, vänner eller i vissa fall riskkapitalister. Sparandet kanaliseras i dag till stora institutionella aktörer, exempelvis pensionsbolag. Att istället slussa detta kapital (eller i alla fall delar av det) till små, innovativa företag skulle underlätta kapitalförsörjningen, menar de.

Kultur och attityder är också viktiga. Men det fungerar inte att åka iväg någonstans – till exempel till Silicon Valley – och få inspiration för att sedan åka hem och göra likadant. Inte heller att jämföra med företag som har lyckats. Åtgärder uppifrån brukar sällan vara lyckosamma.

I stället bör myndigheterna underlätta för entreprenöriella individer som vill förverkliga sina idéer, enligt Elert och Henrekson. Och då behövs reformer. Grundförutsättningarna måste ordnas, annars är det inte så stor vits att göra enskilda insatser. Socialförsäkringssystem och alla andra komponenter hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte att isolera en faktor för att öka innovation och entreprenörskap.

Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och konkurslagstiftningen måste anpassas. Det finns i dag ett stigma runt misslyckanden. Det ska vara lätt att ge sig in på en ny marknad – men man ska också kunna misslyckas.

Även utbildningssystemet bör ses över – alla ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna men det måste också finnas plats för nytänkare. Alla elever ska inte tryckas in alla i samma mall.

Det här var ett litet axplock av de förändringsförslag som Niklas Elert och Magnus Henrekson lyfte fram. Läs också IFN:s artikel om föreläsningstillfället, och se gärna hela föreläsningen som webb-tv. Då kan du också ta del av den avslutande frågestunden som var mycket spännande.

/Helene

LIVE 15.00-16.30 | Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?

Äntligen! I dag drar vi igång Estradhösten, och det sker under mässan Ekonomi & Företag i Kista. Den ena talaren är en gammal räv i Estradsammanhang, nämligen Magnus Henrekson. Den andra talaren, Niklas Elert, gör i dag sin premiär på ESBRIs Estrad. Varmt välkomna båda två!

Magnus och Niklas forskar på IFN, Institutet för näringslivsforskning, och temat för deras föreläsning är ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”. De kommer att prata utifrån boken ”The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union” (Springer, 2019) som de har skrivit tillsammans med Mark Sanders vid Utrecht University. Boken kan laddas ner kostnadsfritt.

Enjoy!
/Åse

Hur kan vi främja ett entreprenöriellt och hållbart Europa?

För närvarande sveper en populistisk nationalistisk våg över Europa. Vi behöver vända den utvecklingen, och möjliggöra en socialt och ekologiskt hållbar och innovationsdriven tillväxt. Hur kan det göras?

IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson har nyligen gett ut en bok där de presenterar ett antal reformer för att främja ett entreprenöriellt samhälle. De kommer att medverka i vår första Estradföreläsning för hösten som genomförs under mässan Ekonomi & Företag 25 september. Den ser jag verkligen fram emot!

Då kommer de att presentera en företagarvänlig reformstrategi med konkreta åtgärder inom följande områden: rättsstaten och skydd av äganderätt, beskattning, finans- och kapitalmarknader, arbetsmarknader och socialförsäkringssystem, öppna produktmarknader samt mobilisering av humankapital för entreprenörskap.

Kombinera gärna Estrad med ett besök på mässan. På programmet finns spännande utställare och seminarier. Vad sägs om att lära dig psykologiska trix för att nå resultat du inte trodde var möjliga, eller få veta hur AI kan förbättra affärsprocesser?

Registrera dig till mässan (kostnadsfritt!) och anmäl dig till Estrad (också kostnadsfritt!) så ses vi i Kista.

/Helene

Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.

Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

Lyssna på klokheter i Ekonomiekot lördag

I lördags gästades Ekonomiekot av serieentreprenören Hjalmar Winbladh (senaste bolaget är Wrapp) och professor Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Det handlade om den startup-våg vi ser inom IT-området i Sverige nu. Diskussionen kretsade kring vikten av samarbete mellan stora etablerade företag och de små nystartade tillväxtbolagen, hur internet och IT är produktivitetsskapare i alla branscher och hur vi kan se till att det blir ännu fler startups med global potential.

När det gäller det senare lyfte både Winbladh och Henrekson fram vikten av personaloptioner som ett verktyg i att rekrytera kompetent personal. Magnus Henrekson presenterade samma tankar i vår föreläsningsserie Estrad för en tid sedan. Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

Personligen har jag länge, utifrån lärdomar från Silicon Valley, förespråkat detta. Det en startup har minst av är pengar – till exempelvis löner. Ett förmånligt optionsprogram kan vara enda möjligheten att locka till sig rätt personal. Miljöpartiet anammade nyligen dessa tankar i sin vårbudget (sid 24). Nu är frågan när fler partier följer efter…

/Magnus

Tio budord för ett mer innovativt Sverige

I går lanserades boken ”Ett ramverk för innovationspolitiken”. Författarna Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson medverkade i ett seminarium tillsammans med representanter från akademin, näringslivet och policysidan. (De skrev också på gårdagens SvD Opinion om ämnet). På bilden syns en paneldebatt med Rune Andersson, Anders Ekblom, Tobias Krantz och Hjalmar Winblad.

Förutsättningarna för innovation och entreprenörskap styrs av den ekonomiska och politiska miljön, som i sin tur regleras av lagar, regelverk, normer och traditioner.

Därför, menar författarna, bör de långsiktiga förutsättningarna för innovation stärkas, bland annat genom att förändra attityderna till företagande. Det är viktigt att entreprenörskap genomsyrar hela utbildningssystemet och att det blir lönsamt att ta risker i Sverige. Vi bör jämföra oss med våra konkurrentländer och sträva efter att ha samma förutsättningar för företagande som dem.

De tre professorerna fokuserade på tio ”budord” för att Sverige ska bli mer innovativt. Dessa handlar om kunskapsförstärkning, kunskapsuppbyggnad samt omvandling av kunskap till innovationer. Skattesystemet bör i större utsträckning utgå från ett entreprenörskaps- och innovationsperspektiv. Exempelvis bör beskattningen av optioner ändras för att det ska bli lättare att attrahera lämplig arbetskraft.

I våras höll Magnus Henrekson en presentation om bland annat optioner på Estrad. I samma veva skrev jag en blogg om entreprenörskap och skatter.

/Helene

Kunskap lika viktigt som kapital

Magnus Henrekson, Leif Jakobsson, Jessica Polfjärd och Elisabeth Thand Ringqvist

I måndags gästade professor Magnus Henrekson, IFN, föreläsningsserien Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler – och mer innovativa – företag. Efter en inledande presentation diskuterade han frågorna med riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M) samt med Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling:

Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.

Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.

Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.

Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.

Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!

Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner – som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt – medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.

Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. Det som skulle bli en stor vante blir då mindre än en tummetott…

Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv. På webben hittar du även Magnus presentation och ett antal artiklar och publikationer inom området.

Läs gärna också Globe Forums artikel om föreläsningen.

Även Nya Affärer har skrivit om den.

Har du synpunkter eller kommentarer? Hör av dig!

/Helene

Debatt om skatt

Skatterna är den ständiga heta potatisen när man pratar entreprenöriellt klimat. Alliansföreträdarna skriver till exempel på DN Debatt i dag att de är ”beredda att sänka bolagsskatten till hösten”. Är det höga skattetrycket en hämsko för svensk entreprenörskraft? Eller är det bara något som gnälliga företagare med dåliga affärsidéer åberopar?

På måndag arrangerar vi Estradföreläsningen ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?” och vi ser fram emot en spännande debatt. Talare är professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Han menar att optioner är ett viktigt instrument för att nystartade, kapitalsvaga företag ska kunna ta in bra folk på ett tidigt stadium. I exempelvis Silicon Valley har optionerna spelat en viktig roll. I Sverige beskattas optioner hårdare, och de får därför inte samma positiva effekt. Detta kommer han att utveckla under föreläsningen. Han kommer också prata om de föråldrade ekonomiska modeller som ligger till grund för dagens skattepolitik, om växande företags kapitalbehov, och om entreprenöriella incitament.

Magnus är en av Sveriges kändisforskare inom området. Han är produktiv, synlig och alltid intressant att lyssna på – oavsett om man håller med honom eller inte. Det ska bli kul att höra honom igen!

Vi är också glada över att ha tre paneldeltagare på plats. Riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M), samt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, kommenterar Magnus forskning och bidrar med sina perspektiv på ämnet entreprenörskap och skatter.

Föreläsningen genomförs i Stockholm 16 april 15.00-17.00 och vi har fortfarande några platser kvar. Om du inte har möjlighet att delta kan du följa livesändningen via Bambuser. På Twitter använder vi #estrad.

Välkommen att snacka skatter!

/Åse

Skatteförändringar som kan ge klirr i kassan

16 april arrangerar ESBRI en Estradföreläsning där vi bjudit in en av Sveriges auktoriteter på området entreprenörskap och skattefrågor, professor Magnus Henrekson från IFN.

Han kommer att diskutera bland annat hur förändringar i beskattningen av aktieoptioner kan bidra till ett mer innovativt entreprenörskap. En sådan förändring kan också bidra till att riskkapitalister vågar satsa mer på företag i tidiga skeden. Dagens skattesystem medför snarare att pengarna investeras i mer mogna företag, enligt Henrekson.

Just bristen på riskkapital i tidiga skeden har ju påtalats som ett problem i Sverige under lång tid. Magnus Henrekson har alltså ett förslag till lösning på det problemet.

Föreläsningen baseras till stor del på en rapport, som du kommer att kunna ta del av vid föreläsningstillfället.

Estradföreläsningen avslutas med en paneldebatt. I panelen ingår Magnus Henrekson, Elisabeth Thand-Ringqvist, vd Företagarna, samt representanter för två politiska partier på varsin sida om blockgränsen, Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M). De kommer att diskutera skatteförändringar och även besvara frågor från publiken.

Elisabeth har även erfarenhet från både företagar- och politikerlivet så det kan bli en riktigt spännande debatt!

Hoppas vi ses!

/Helene

PS: Vi kommer som vanligt att livesända via Bambuser, så tipsa gärna bekanta som inte kan delta i Stockholm. Under sändningen kan man twittra frågor till föreläsarna via hashtaggen #estrad

Schumpeter hade fel

I går eftermiddag kämpade Jonas och jag oss genom snöyran till ett seminarium, arrangerat av Entreprenörskapsforum och IVA. Professor David Audretsch från Max Planck Institute of Economics i Jena, Tyskland, talade på temat ”Innovation: Why it Matters for Growth”.

Audretsch konstaterade att begreppet ”entreprenörskap” lyste med sin frånvaro när han pluggade på 70-talet. Detsamma gällde för ”innovation”. Han redogjorde för ett par olika nationalekonomiska modeller som fått stort genomslag. Enligt nobelpristagaren Solow beror tillväxt på kapital och arbetskraft. Punkt. Romers modell innehåller, förutom kapital och arbetskraft, också kunskap som en faktor för tillväxt.

Enligt David Audretsch ligger den senare närmare sanningen, även om den har sina begränsningar. Den förklarar till exempel inte varför länder som satsar stort på FoU ändå har låg tillväxttakt.

- När jag besökte Sverige för första gången fick jag höra talas om den ”svenska paradoxen”, och den har inget med ABBA att göra. Det handlar om att ni gjorde allt rätt när det gäller satsningar på utbildning och FoU, men att utväxlingen ändå blev dålig, sa Audretsch.

Han menar att det beror på att kunskap inte faller som manna från himlen. Den är beroende av sammanhanget, och inte minst individerna som gör något av den. När kunskap spiller över från universitet kan kluster växa fram. Entreprenörer får saker att hända, och entreprenörskapet blir därför kittet som sammanfogar innovation och tillväxt.

- Det ligger i idéers natur att det som en person tycker är en god idé, är en dålig idé för en annan.

David Audretsch exemplifierade med Ishotellets grundare Yngve Bergqvist, som han inspirerats av.

- Han arrangerade resor i Schweiz och funderade på om det fanns någon efterfrågan på att sova i igloos. När han pratade med hotellägare om saken tittade de på honom som om han var galen, och svarade: ”Våra gäster tycker om att sova i varma sängar”. Bergqvist fick bygga ishotellet själv.

Audretsch stack också ut hakan lite genom att hävda att Schumpeter hade fel, och menade att han vill ersätta creative destruction med creative construction.

- Schumpeter pratade om entreprenörskap som kreativ förstörelse, men det gäller bara i en isolerad ekonomi. Globaliseringen har satt igång outsourcing, offshoring och en hel massa konkurrens mellan olika länder. Företag går under hela tiden – ibland som en följd av att nytt entreprenörskap tar över, ibland inte. Se bara på Saab.

Professor Magnus Henrekson, IFN, var inbjuden för att kommentera David Audretschs presentation. Han erkände utan omsvep att han förberett sitt anförande utan att veta vad Audretsch skulle säga. Trots det gjorde han ett bra jobb.

Henrekson konstaterade att det inte går att importera lyckosamma institutioner – till exempel USAs Bayh-Dole Act. De passar kanske inte alls, eller gör systemet ännu värre. Varje land måste i stället bygga på sina egna styrkor. För Sveriges del hoppas han på en förändring av skattesystemet.

- I USA skapas nya hightechföretag för att säljas. I Sverige är idealet Ikea och Ingvar Kamprad, som bara vill fortsätta äga.

En rad olika aktörer behövs om ett företag ska gå från ny innovation till storskalig produktion. Bland andra uppfinnare, innovatörer, entreprenörer, industrialister och riskkapitalister. Sänkta skatter skulle, enligt Magnus Henrekson, öka incitamenten för en forskare att sälja sitt patent, och för en entreprenör att ta in venture capital.

- Tanken att en och samma professor ska äga sitt patent, starta företag och sitta som vd, är hemsk. Hon eller han kommer varken kunna sköta sin akademiska karriär, eller företaget, sa Henrekson.

På det hela taget ett mycket intressant seminarium som var väl värt en promenad i snöstormen.

/ Åse