Finfin filantropi

Agneta Trygg, Maria Rankka, Tove Lifvendahl, Pontus Braunerhjelm och Hans Börsvik i diskussion under rubriken Filantropen – samhällsbyggare och välgörare.

ESBRI startade 1997, tack vare finansiering från Leif Lundblad som varit företagare sedan 17 års ålder. Leif är själv ingen akademiker men såg ändå vikten av att sprida forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap till en bred allmänhet. Därför tog han initiativet till ESBRI och bidrog med strax över 18 miljoner kronor ur sin privata förmögenhet. De pengarna användes för att bygga upp ESBRI under åren 1997-2004.

Sedan dess har vi sett en rad andra filantropiska handlingar inom forskningsområdet entreprenörskap. Anders Walls stiftelser delar ut stipendier, Sten K Johnson startade sitt Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet, SSES får medel via Familjen Erling-Perssons stiftelse och Global Award for Entrepreneurship Research har finansierats av såväl Rune Andersson som Melker Schörling.

Tove Lifvendahl har skrivit boken ”Att ge – Samtal med svenska filantroper”. Jag hörde henne under Småföretagsdagarna i Örebro. Då berättade hon bland annat att vi i Sverige har en lång tradition av att ge, men att det handlar om relativt små summor. Organisationer som Actionaid, Rädda barnen och Stadsmissionen säljer gåvobevis som innebär att en okänd medmänniska får ett mål mat, en bänk i skolan eller en get. I den slottssal där vi befann oss fanns också små plaketter som angav vem som betalat för respektive stol, en var till exempel sponsrad av en lokal målerifirma.

Lifvendahl menade att det handlar om samma processer när man donerar miljoner till forskning: Man vill göra skillnad. En del vill också ge tillbaka, exempelvis till ett lärosäte där de själva har läst. Filantropi i betydelsen ”donera-massa-dollar-och-få-ett-hus-uppkallat-efter-sig” är vanligare i USA, och där ger det också mer status.

”När rika människor gör stora donationer i Sverige börjar det skava lite. Man undrar varför de ger egentligen – är det bara för att de vill känna sig goda?”, sa Tove Lifvendahl.

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, höll med om att Sverige har haft en stark tradition av filantropi. Särskilt under 1800-talet och början av 1900-talet.

”Det här förändrades först på 1970-talet, men filantropi är alltså inte något främmande i den svenska kulturen! Göteborg är ju byggt av företagare”, sa hon.

Rankka ser starka kopplingar mellan filantropi och en gynnsam utveckling för regionen.

”Det finns samband mellan filantropi och tillväxt, och mellan filantropi och mångfald. Det kan leda till större utbud av kultur och utbildning – vilket bidrar till regioners attraktivitet. Och jag vill göra huvudstadsregionen maximalt attraktiv.”

Vad tycker du? Bör vi underlätta för filantroper eller är det att be om smulor från de rikas bord? Kommentera gärna!

/Åse

Ägarskifte på dödligt allvar…

Kajsa Haag, Leif Melin och Christine Tidåsen.

I går genomförde vi en Estradföreläsning om ägar- och ledarskiften i familjeföretag. Leif Melin, Kajsa Haag och Christine Tidåsen presenterade sin forskning inom området och gav oss både fakta och flera praktiska exempel på hur företagare som de intervjuat hanterat problemet – eller möjligheten. Vilket av alternativen det blir beror på om de inblandade parterna upplever processen som negativ eller positiv.

Det här är ju ett väldigt aktuellt ämne, 180 000 företag skiftar ägare/ledare under en tioårsperiod. Det är många 40-talister som har lämnat, eller är på väg att lämna, sina företag framöver. Just i familjeföretag kan generationsskiften vara extra knepiga eftersom det ofta är en massa känslor inblandade. Företagaren har byggt upp sitt företag från grunden och det kan vara svårt att lämna ifrån sig sin bebis. Det är långt ifrån alla företag som går vidare inom familjen och det kan ha flera olika orsaker.

Exempelvis kan det finnas en rädsla för att arvtagarna inte sköter företaget som grundaren skulle vilja. En annan orsak är att det inte finns någon lämplig arvtagare till företaget inom familjen. Det kan också vara så att grundaren vill sälja företaget och frigöra kapital till något annat.

En av föreläsarna, Christine Tidåsen, hade i sina intervjuer fått synpunkten att ägar- och ledarskiften är en sådan känslig fråga eftersom grundorsaken till ett generationsskifte faktiskt är döden. Och det är ju inte så lätt att prata om. Speciellt inte om man har en familjerelation och står varandra nära.

Ibland kan det vara svårt för seniorerna att släppa taget. En av de intervjuade företagsledarna var i 85-årsåldern och han sa så här: ”OM jag dör måste jag lämna över ledarskapet…” Lite cool inställning i och för sig, men det kan vara krångligt att planera för ett ägarskifte om ägaren ser sig som odödlig.

Visst låter det här intressant? Du kan se föreläsningen helt gratis via webb-tv. Det finns också en massa intressant läsning på vår temasida om familjeföretag.

Har du tips på intressant läsning om det här ämnet? Kommentera gärna!

/Helene

Ägarskiftet som möjlighet (del 2)

Ägarskiftet som möjlighet (del 1)

Varför behövs småföretag egentligen?

Christian Sandström använde företaget Xerox som exempel.

Ett svar är förstås att det är småföretagarna som får den lilla orten, eller kvarteret i storstaden, att funka. De bakar vårt dagliga bröd, klipper våra hår, lämnar ut våra paket och kör vår farmor till läkarbesöket.

Ett annat svar är att de bidrar med dynamik och arbetstillfällen. På samma sätt som att team och hela organisationer gynnas av mångfald, behöver vi också mångfald i näringslivet som helhet. Stora och små, gamla och unga, hi-tech och lo-tech, svenska och utländska företag kompletterar varandra.

Under Småföretagsdagarna i Örebro, 6 februari 2013, utgjorde frågan titeln på en workshop. Undertiteln var ”Ett innovationsperspektiv” och Christian Sandström, forskare vid Ratio, var en av talarna. Han disputerade för ett par år sedan på en avhandling som handlar om disruptiv innovation, med svenska exempel som Facit och Hasselblad. Läs gärna artikeln från Entré nr 4-2010. Joakim Jardenberg har också uppmärksammat Sandströms forskning och drar paralleller mellan ”Facitsjukan” och mediebranschen.

”Allt nytt, all innovation, börjar definitionsmässigt som något litet”, slog Sandström fast.

Han berättade om hur antalet företag minskar när branscher mognar. Tidiga faser kännetecknas av mycket produktinnovation, senare sker ett skifte mot mer processinnovation. I konsoliderade branscher finns inte så mycket innovation över huvud taget, enligt Sandström.

”Storföretag är i regel bra på att förhålla sig till existerande, definierade marknader. Småföretag har en annan förmåga att förändra marknader”, sa Christian Sandström.

Doro var ett av de exempel han nämnde. De tillverkar telefoner anpassade för äldre människor, och det går bra för dem. Varför har inte Apple eller Nokia gett sig på det segmentet? De är för stora och marknaden för liten.

”Doro har helt andra incitament och de tar sig nu vidare på tillväxtresan.”

”Endast små företag klarar av att prioritera små marknader”, konstaterade Sandström.

/Åse

Schysst skifte blåser nytt liv i familjeföretaget

Familjeföretag är världens vanligaste företagsform. Det fick jag lära mig när jag skrev tematexten om just familjeföretagande till Entré nr 4-2012. Konstigt att de möter så mycket fördomar?

Man tänker sig ofta ett patriarkaliskt, traditionellt och trögt företag men faktum är ju att familjeföretagen kommer i alla storlekar och modeller. Det finns fantastiska företag som gått i arv i hundra år eller mer – med ett entreprenörskap som ständigt förnyas och därmed utvecklar verksamheten.

Ett konkret problem som har debatterats mycket de senaste åren är vad som händer med företagen när de skiftas från en generation till en annan. Många är rädda att den yngre generationen ska fördärva arvet från sina föräldrar. Statistiken visar också att det bara är en tredjedel av företagen som följer med till nästa generation. Detta kan tolkas som att familjeföretagen inte överlever. Men det är en sanning med modifikation, sa Leif Melin när jag intervjuade honom för Entréartikeln.

”Det kan vara så att de har blivit uppvaktade av andra företag eller riskkapitalister, sålt företaget och frigjort kapital för att starta något nytt. Det är inget misslyckande”, konstaterade han.

Det kan vara svårt att matcha köpare och säljare, men jag fick precis ett pressmeddelande från Umeå universitet om projektet ”Bli företagare”. De skriver att 30-50 jobb har räddats i länet på grund av att man lyckats para ihop äldre småföretagare med studenter som vill ta över. Bra initiativ!

På tisdag kommer Leif Melin, Kajsa Haag och Christine Tidåsen till Estrad för att dela med sig av sin kunskap kring familjeföretagandets villkor. Det kommer handla om europeisk policy kring ägarskiften, lärandet som sker när flera generationer arbetar sida vid sida, och om hur medarbetare, kunder och andra externa aktörer kan revitalisera familjeföretag. Jag tror det kommer bli lärorikt både för familjeföretagare och andra!

Anmäl dig nu eller följ föreläsningen på webben.

Vill du läsa mer om familjeföretag så finns en aktuell artikel om Jämtlandsflyg i senaste numret av tidningen Entreprenör. ESBRI har också snickrat ihop en temasida i ämnet, med artiklar och boktips från våra publikationer.

/Åse

Plugga på löprundan kanske?

Jag kikade nyligen igenom en bok från Studentlitteratur som är tänkt att användas i undervisningen på Svenska för invandrare. ”Starta eget för nya svenskar” är avsedd att ge både undervisning i svenska och inspiration till att starta företag. Många invandrargrupper är redan i dag egenföretagare i högre grad än den övriga befolkningen i Sverige och man vill med denna bok uppmuntra ännu fler att se sina unika möjligheter.

Boken kombinerar enkel svenskundervisning med en översikt av olika företagsformer samt teoretiska och praktiska övningar i egenföretagande. I boken finns också porträtt av tio framgångsrika företagare med utländsk bakgrund, en del är soloföretagare och andra har företag som vuxit rejält. Tanken är att nyanlända tidigt ska få upp ögonen för vilka möjligheter som finns till företagande i det nya landet.

Läs till exempel om Roxana från Afghanistan som utnyttjade sina unika språkkunskaper och startade ett företag som tolkar och översätter mellan svenska och hemspråket. Företaget är numera verksamt i både Sverige och Afghanistan.

Eller Shadi från Syrien som började producera ljudböcker för högskolestuderande. Han insåg att man kan bli effektivare i sina studier om man kan lyssna på böckerna i stället för att enbart läsa. Man kan också få tid över till annat. Vad sägs om att lösa några ekvationer på löprundan? Företaget är i dag mycket framgångsrikt och har flera anställda.

Sedan har vi Bicky från Indien som startade med att hyra ut tomma studentrum över sommarloven. En dag kunde Bicky köpa sitt eget hotell. Hans verksamhet växte snabbt och i dag äger han Elite Hotels, en hotellgrupp som finns i hela landet. Dessutom äger han ett 30-tal pubar.

Jag tror att boken kan inspirera många, både att lära sig språket och att starta företag!

/Helene

Att mötas över en kopp forskning

I dag avslutades Småföretagsdagarna 2013. På mitt dagsprogram stod exempelvis en workshop arrangerad av Entreprenörskapsforums Ungt forskarforum. Här träffade jag bland andra de ansvariga för forumet: Mikaela Backman, Anna Jenkins och Johanna Palmberg.

Palmberg disputerade för ett par år sedan, är verksam vid Entreprenörskapsforum och KTH och är vår kontaktperson på forskningscentrumet CESIS. Jenkins disputerade i slutet av 2012, en artikel om hennes avhandling kommer i nästa nummer av Entré. Backman disputerar inom kort, och vi kommer säkerligen få tillfälle att rapportera även om hennes forskning framöver.

Under workshopen presenterades ny forskning av Sofia Wixe, doktorand i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Göteborg, och Joakim Wahlberg, doktorand vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Wixe forskar om mångfald och regional tillväxt, och Wahlberg om styrelsearbete och entreprenöriella processer.

Jag hade inte träffat någon av de här fem personerna innan Småföretagsdagarna. Nu har jag träffat dem allihop och ”vi har ett ansikte på varandra”. Anna Jenkins och jag fick till och med tid för en liten fotosession inför artikeln i Entré. Man borde verkligen ta sig utanför kontoret oftare, det är ju här det händer!

/Jonas

”Småföretagen är blodet i det ekonomiska kretsloppet”

Eftermiddagen på Småföretagsdagarna ägnades bland annat åt passet ”Småföretagen som tillväxtmotor”. Näringsminister Annie Lööf inledde med att kommentera att det var andra gången på kort tid som hon besökte Örebro.

”Många örebroare hoppas att det här håller i sig, men nu har jag inga fler resor hit inbokade den närmaste tiden.”

Lööf kallade småföretagen för blodet i det ekonomiska kretsloppet. Hon menade att de smörjer och syresätter landet eftersom de skapar jobb och trygghet.

”Det är viktigt att ha med sig när man sitter på beredningar i Stockholm: Hur påverkar det här familjeföretagaren i Gnosjö. Den kopplingen tror jag är a och o när man fattar beslut. Jag hoppas att de här tankarna kan smitta av sig på Jan, Göran och Fredrik när de besöker mig i Maramö.”

Annie Lööf gick igenom några av de reformer och åtgärder som genomförts, och som hon menade har bäring för småföretagen. Bland annat lyfte hon fram den nationella innovationsstrategin och forsknings- och innovationspropositionen.

”Det är inte bara större företag som bör satsa på FoU, utan även mindre företags och entreprenörers innovationsförmåga måste lyftas fram.”

Lööf framhöll också att den sänkta bolagsskatten även gynnar småföretag, även om den fått en hel del kritik för att inte göra just det. Tankegången är att mindre företag ofta är underleverantörer eller tjänsteleverantörer till de större företagen, som förväntas gå bättre när bolagsskatten sänks. När det gällde framtida förändringar nämnde Annie Lööf bland annat det minskade sjuklöneansvaret som presenterades på DN Debatt häromdagen.

Annie Lööf fick kommentarer från en välrenommerad trojka.

Madelene Sandström från KK-stiftelsen menade bland annat att det bör satsas mer på Sveriges högskolor och nya universitet. Här finns en stor del av den forskning, innovation och kompetensutveckling som kommer de små och medelstora företagen till godo.

Professor Martin Andersson, Lunds universitet, poängterade de breda ansatserna snarare än att satsa på undantag och kortsiktiga förändringar. Näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik – allt hänger ihop när vi pratar om goda förutsättningar för företagande. Han pekade också på vikten av attityder.

Professor Pontus Braunerhjelm på Entreprenörskapsforum lyfte fram frågan om arbetsgivaravgifter. Även ägarskatter och optionsskatter menade han skulle behöva ses över. Han efterlyste ett omtag på hela skattereformen och vill bland annat se mer transparens och bättre stöd för nya och växande företag.

Annie Lööf fick sedan möjlighet att kommentera kommentarerna. En sak hon fastnade för var generella åtgärder. ”Jag gillar också generella åtgärder, men jag vet också vad de kostar. Jag skulle gärna sänka arbetsgivaravgifterna med fem procentenheter. Men finansen säger att det kostar elva miljarder per procentenhet. Då kan ni räkna ut själva att det inte kommer att genomföras till hösten. Jag vill vara en pragmatisk politiker och då måste man göra kompromisser.”

/Jonas

Ny cancerbehandling är guld värd

Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet.

I dag är Jonas och jag som sagt på Småföretagsdagarna. 25 minuter försenade anlände vi ett vintrigt och vackert Örebro. Strax därefter sladdade vi rakt in i en diskussion på Örebro slott om kompetensförsörjning för tillväxt. Panelen bestående av Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna, Johan Eklund, Entreprenörskapsforum och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, Anna-Lena Bohm, Uniguide, och Ebba Hagander Mir, Diversity Group, diskuterade bland annat skevheter i arbetslöshetsstatistiken, mångfald i arbetslivet, geografisk rörlighet samt avsaknaden av praktik- och lärlingsplatser.

- Prova det oprövade! Jag vill se fler privata och offentliga arbetsgivare som vågar sticka ut hakan, sa Ebba Hagander Mir. Hon har grundat Diversity Group som hjälper företag att öka sin heterogenitet.

Under nästa pass presenterade Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet, de stora utvecklingsmöjligheter som finns i den allra minsta tekniken. Om du liksom jag har svårt att greppa detta med ”nano” så kan jag berätta att ett hiv-virus är 100 nanometer i diameter. Och 955 miljarder magnetnanopartiklar tar lika mycket plats som ett saltkorn. Vi snackar alltså galet små grejer här!

Strömme konstaterade att tekniksprång är svårspådda – varken Steve Jobs eller Bill Gates kunde förutse den explosionsartade utvecklingen av internet eller mobiltelefonin. Förmodligen kan vi i dag inte se en bråkdel av det genomslag och de tillämpningar som nanotekniken kommer att få, men Maria Strömme gav några svindlande exempel på vad man jobbar med just nu.

Hon visade bland annat hur nanotrådar som utvecklats för solceller även kommit att användas för att dämpa Parkinson. En och samma teknologi kan alltså tillämpas både för att adressera problem med energiförsörjning och åldrande befolkning.

Ett annat exempel handlade om att bota cancer genom att injicera tunna, tomma guldskal. De samlas kring tumören och när man sedan riktar laser mot området kan guldet bränna sönder tumören. Det låter väldigt sci-fi men enligt Strömme är metoden i klinisk prövning i USA, och redan i fas tre. Det betyder att behandlingsmetoden kan vara i bruk inom ett par år.

Själv jobbar hon med att utvinna cellulosa ur grönalger, detta för att producera en helt ny typ av batterier. Spännande!

- Jag tror våra barn kommer tycka att vi lever på stenåldern i dag när det gäller information om vår hälsa. Om jag till exempel vaknar på morgonen med halsont kan jag inte ta reda på om det beror på virus eller bakterier – om jag alltså behöver Alvedon eller antibiotika. Här kommer vi se en enorm utveckling, konstaterade Maria Strömme.

Jens Schollin, rektor Örebro universitet, kommenterade hennes anförande.

- Det är precis som Maria säger: I framtiden kommer man inte acceptera den hälso- och sjukvård vi har i dag. Vi kommer att ta prover hemma, på apoteket eller på Seven Eleven. Maria illustrerade också vikten av grundforskning. Vi måste ge duktiga forskare möjlighet att ägna sig åt det de tycker är intressant. Då kan utvecklingen ta de stora kliven, inom exempelvis energi och medicin.

- Regeringen vill ha fram nobelpristgaare, men man måste förstå att världen har förändrats. Visst har vi möjlighet att bli duktiga, men bara inom nischade områden. Om forskarna ska bli spelare inom nischade områden behöver de större resurser, sa Schollin.

Som traditionen bjuder delades det också ut priser till årets främsta entreprenörskapsforskare, i år redan under förmiddagen. Tre kvinnor prisades i sin frånvaro. Maryann Feldman fick Global Award for Entrepreneurship Research för sin forskning om kluster och regionala tillväxtfaktorer. Vi har publicerat en separat artikel om detta. Lina Andersson och Sara Thorgren är årets mottagare av det Unga forskarpriset, läs mer här.

Grattis alla tre, säger vi på ESBRI!

/Åse

Mot Örebro igen

Nu sitter Jonas och jag på tåget mot Småföretagsdagarna i Örebro. Efter lite inledande strul med ett saknat lok, ett annat tåg som måste backas undan och ett lok som skulle ”gå runt” och kopplas på i andra änden är vi nu på rull, 20 minuter sena. Ex-ESBRI-kollegan Johan Blaus har vi redan hookat upp med och fler möten med gamla och nya bekanta lär det bli.

Vi ser fram emot två intressanta dagar av diskussioner och workshops. Mest spännande är förstås avslöjandet av årets mottagare av det unga forskarpriset samt Global Award for Entrepreneurship Research. Vilka de lyckliga pristagarna är får vi veta klockan 12.00. Vi kommer att rapportera under dagarna på blogg, webb och Twitter. Följ oss!

 /Åse

Från kramar till realpolitik

I dag presenterar näringsminister Annie Lööf Centerns nya jobbpaket på DN Debatt. De vill bland annat slopa sjuklöneansvaret för andra sjuklöneveckan för små och medelstora företag.

Just sjuklöneansvaret är ett exempel på en åtgärd som till stor del kom till för att stora organisationer och företag med hög sjukfrånvaro skulle sätta in åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Eftersom förståelsen för de små företagens vardag och villkor är bristfällig hos många, bortsåg man från vilken oproportionell börda detta kan bli för ett litet företag.

Alla partier lyfter fram vikten av de små företagen, det är där de nya jobben skapas. Men ofta blir det mer kramande än realpolitik. Enligt min mening beror det på att man inte vinner några val på politik om innovation, entreprenörskap och småföretagande.

Det i sin tur bottnar i en allmän brist på förståelse i samhället för den betydelse som just den treenigheten har för förnyelse, utveckling, sysselsättning, välfärd och tillväxt.

Så låt oss hoppas att de valplattformar som det nu snickras på inför valet 2014 går från att i ord hylla de små företagen till att i konkret handling – även före valet – visa att deras kunskap, och därmed förståelse, har ökat. Något som innebär att de mindre företagen ibland måste ha andra regler och lagar än de stora.

/Magnus