Var modig och tro på dig själv!

Jag har nyligen läst boken ”Bortom glastaket” (Liber, 2015) och blev mycket inspirerad. Författarna Lena Gustafsson och Ulrika Sedell porträtterar 26 kvinnor i ledande roller som berättar om sin väg till toppen. I boken delar de med sig av sina livsresor och erfarenheter. Vad driver dem? Varför lyckades just de? Här har jag sammanfattat några av de faktorer som lyftes fram, men det finns många fler värdefulla tips och råd i boken.

Något som de flesta av ledarna poängterade var att företagens och organisationernas värdegrund var oerhört viktig för dem. Om de märkte att kultur och värderingar inte stämde överens med deras egna såg de till att växla inriktning. Och det är inte bara de här ledarna som prioriterar värdegrund. I rapporten Stjärnkraft svarar 55 procent av de kvinnliga ledarna att verksamhetens värderingar är den enskilt största faktorn som de har tagit hänsyn till när de valt position och verksamhet.

En annan avgörande faktor är att de i stället för att planera för karriär har funderat på vilket slags liv de vill leva, och sedan anpassat yrkesvalet utifrån det. Det finns en myt om att det bara finns ett tåg. Men den här boken visar att det finns många tåg och att det går bra att både byta spår och vänta på nästa avgång.

Nätverk har en betydelsefull roll i många av våra förebilders liv. Det finns mycket som tyder på att kvinnors nätverk skiljer sig från männens. Kvinnor verkar söka sociala kontakter i sitt nätverk medan män i högre utsträckning söker nyttofunktioner. Kvinnors sätt att nätverka ger ofta både personlig och professionell utveckling. Att omge sig med människor med skilda bakgrunder och olika kompetenser/intressen ger möjlighet till lärande, stöd och utveckling.

Ett av råden i boken tog jag speciellt fasta på: ”Var modig, tro på dig själv och ha ett passionerat förhållningssätt till allt du gör. Du mår bäst av att vara som du är, anpassa dig inte så mycket att du tappar bort dig själv”.

Som jag ser det gäller det här rådet oavsett vad man gör i livet, både yrkesmässigt och privat.

/Helene

Busskungen – en okänd kändis

”I was standing at that Greyhound bus station

When my baby got on board

I was just standing there begging

Baby please don’t go

When that Greyhound bus

Was leaving

With my baby all inside

You know I couldn’t do nothing

But just hang my head half high”

/Känd genom Sonny Terry och Brownie McGhee

Jag kan inte tänka mig att någon i Sverige inte vet vad Greyhound är. Visst ser du den där springande hunden framför dig? Vi har sett bussen fara genom öppna landskap i amerikanska filmer och hört Bob Dylan, Diana Ross och Frank Zappa sjunga om olycklig kärlek, ensamhet, drömmar och Greyhound.

Men jag kan heller inte tänka mig att så många utanför Våmhus i Dalarna vet att det var en svensk som grundade Greyhound – nämligen Busskungen.

Kristin Lundell, kulturskribent och författare, har skrivit boken ”Busskungen – Svensken som grundade Greyhound” (Norstedts, 2014). När hon hörde sig för bland vänner och bekanta, hade ingen en aning om att Greyhound grundats av en svensk. Upprinnelsen till boken om Eric Wickman från Våmhus i norra delen av Mora kommun som skapade världens tredje kändaste varumärke, härrör från en lokal myt om en grindslant. Kristin har sedan hon var liten hört historien om en man som kallades för ”Busskungen”. Han gav hennes mamma en femtiokronorssedel för att hon öppnade grinden för hans bil på 1950-talet. Men det visade sig att historien om Busskungen har flera versioner.

Vi får genom Erics egna handskrivna brev hem till familjen i Sverige, fotografier, personliga minnen och historier från vänner och släktingar, bilden av en ödmjuk och generös man som personifierar den amerikanska drömmen. Med några få dollar på fickan kom han till ”The land of the free” men tappade aldrig kontakten med hemlandet. Parallellt får vi följa med på Kristin Lundells och fotograf Karin Grips resa genom USA på en Greyhoundbuss.

Jag tyckte verkligen om boken från första stund. Och önskar att jag i stället för att skumma igenom boken snabbt på en hård kontorsstol, fick ligga nerbäddad i sängen en söndag. För det är ju något drömskt i det där med framgångssagor och svunna tider.

/Maria

Ett fullspäckat Sweden Demo Day

Häromdagen deltog jag i det enormt välbesökta evenemanget Sweden Demo Day arrangerat av Tillväxtverket, Internetstiftelsen i Sverige och Danske Bank. Näringsminister Mikael Damberg och Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf invigde dagen genom att klippa band och mängder av startups visade upp sig. På plats fanns uppåt 2 000 deltagare som knöt nya kontakter.

Det var jättekul men väldigt trångt att gå runt bland de enkla montrarna där företagsidéerna var ritade på brunt omslagspapper. Jag pratade med några av företagen och blev mycket imponerad av kreativiteten och drivkraften. I ett lika trångt konferensrum lyssnade jag på ett 30-tal pitchar och fick genom det ytterligare lite inblick i verksamheten hos de startups som presenterade sin verksamhet.

Det här är bara några exempel på företag som jag träffade under eventet:

BlueCall är en app som kopplar ihop människor som mår dåligt med människor som kan erbjuda samtalsstöd direkt via telefonssamtal. Det sänker tröskeln för att söka hjälp oerhört mycket jämfört med att söka sig till den psykiatriska vården.

MyIndicators är ett verktyg för smartphones och dator där tanken är att individerna ska få en bättre koll på sin hälsa. Tanken är att de lär sig vad de mår bättre och sämre av och därigenom får kunskap för att förbättra sin hälsa avsevärt.

Enza wellness app är en liknande app där tanken är att ge rekommendationer för hur man ska förbättra sin hälsa och sitt välmående.

Ambronite tillverkar drickbara supermål med fullt näringsvärde vilket är toppen för de som inte hinner äta ordentligt och som brukar hoppa över måltider.

Learning to sleep tillhandahåller olika program som med hjälp av kognitiv beteende terapi hjälper individer att sova bättre. Och vem behöver inte det i vårt stressade samhälle?

Normative kan beskrivas som Google för etisk konsumtion. Man kan scanna en produkt och få veta hur den är tillverkad och dess miljöpåverkan. Det är också möjligt att kalkylera sitt konsumtionsmönster. Smart och bra!

Mind Music Labs tillhandahåller världens första smartguitar. Det går exempelvis att streama musik via gitarren direkt till sociala medier, så gitarren kan bli ett fantastiskt verktyg för alla som sitter och komponerar på sin kammare.

Ta gärna en titt i katalogen, där finns beskrivning av alla företag som ställde ut på Sweden Demo Day. Jag kan garantera att du blir både inspirerad och imponerad!

/Helene

Årets sista Entré

Förra måndagen skickade vi iväg Entré nr 4-2016 till tryck. Kul och stressigt in i det sista, som vanligt! Ovan skymtar några av de många doktorsavhandlingar och böcker som vi skriver om i detta nummer av tidningen.

Vi försöker hålla koll på den forskning om entreprenörskap, innovation och småföretagande som bedrivs vid samtliga svenska universitet, högskolor och fristående institut. Vår målsättning är att i varje nummer av tidningen Entré presentera aktuell, forskningsbaserad kunskap från en mängd olika lärosäten, och från en rad olika discipliner. Vi vill att artiklarna ska vara tillgängliga, intressanta och informativa. Och vi vill att de ska spegla det mångfacetterade entreprenörskapet.

I just det här numret hittar du forskning från bland annat Jönköping University, Karlstads universitet, Blekinge tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers, Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, KTH och Agder universitet i Norge.

Många av artiklarna handlar om företag och entreprenörer som korsar gränser och etablerar sig i ett annat land. Vi skriver exempelvis om Jan Abrahamssons forskning om hur de hyllade born global-företagen omarbetar sina affärsmodeller för att behålla konkurrenskraften. Även artikeln om Niklas Åkermans forskning handlar om hur svenska företag agerar i sin internationalisering. I artikeln om Quang Evansluongs avhandling är perspektivet ett annat: Han har studerat hur utlandsfödda företagare utvecklar sina affärsidéer i Sverige, och finner att företagande kan vara en väg till snabbare integration.

Som ett ”tema i temat” finns några artiklar om företagande i utvecklingsländer. Pontus Engströms forskning handlar om mikrofinansiering medan Kristina Henricsson Briggs intresserar sig för om västerländska tillväxtmodeller – i form av inkubatorer – bör exporteras. På porträttuppslaget presenterar vi professor Cristina Chaminade, som i sin forskning har ägnat sig mycket åt globala innovationsnätverk och hur kunskap rör sig i olika riktningar. Både till och från utvecklingsländer, respektive utvecklade länder.

Dessutom rapporterar vi om innovationshajpen, GEW, hur du kan bli mer kreativ på jobbet och mycket, mycket mer. Låter väl som en bra mix?

Entré ges ut av ESBRI, med stöd från Tillväxtverket och Vinnova. Prenumerationen är kostnadsfri, och det nya numret ska landa i mottagarnas brevlådor några dagar före jul. Hör gärna av dig med synpunkter och idéer!

/Åse

Gästblogg: Hur en tidningsartikel ledde till tillväxt

Vi som jobbar på ESBRI är alltid intresserade av att höra om våra aktiviteter ”funkar”. Till exempel om deltagarna på Estrad knyter nya kontakter, eller om läsarna av Entré lär sig något nytt. Därför blev vi otroligt glada när vi kom i kontakt med Anette Rhudin på Inova. Hon är bland annat projektledare för EU-projektet Tillväxtmotor. I sin gästblogg berättar Anette om hur forskningsbaserad kunskap i Entré väckte en idé som har lett till konkreta resultat i 20 värmländska företag. Inspirerande! /Åse

Att läsa tidningen Entré kan leda till 24 nya jobb, 31 miljoner kronor i ökad omsättning och en förbättrad lönsamhet med 5 miljoner kronor. Det är det gemensamma resultatet för 20 små och medelstora företag i Värmland som just nu är en del av EU-projektet Tillväxtmotor.

Jag ska ta det från början.

I Entré nr 3 2013 läste jag en artikel som gav liv åt fler tankar än vanligt. Det var forskarna Börje Johansson och Hans Lööf som berättade om företags förmåga att ta till sig extern och intern kunskap för att omsätta den i innovationer och tillväxt. Det handlade bland annat om att faktiskt skörda från sin omgivning.

Mina tankar konkretiserades och blev till ord i form av en projektansökan till Tillväxtverket – och ansökan beviljades. Det jag såg framför mig var en tillväxtmotor. Jag ville få chansen att testa idén att på ett strukturerat, medvetet och jämställt sätt tillföra företag extra kraft för att utvecklas och växa. Jag såg möjligheter att direkt omsätta forskarnas resultat i praktisk handling.

Målen med projektet Tillväxtmotorn är tydliga – att höja företagets omsättning, öka lönsamheten och skapa fler jobb.

En tillväxtmotor är bemannad med fyra personer. Två kvinnor och två män – med olika profil, kompetens och erfarenhet. En person med analytisk förmåga och ekonomikompetens. En empatiker med tydligt kundperspektiv. En person med erfarenhet av att driva företagets interna processer. Och en kreatör och innovatör som rör till det lite.

Det finns de som ser tillsättandet av en tillväxtmotor som första steget mot en extern styrelse. Själv menar jag att en tillväxtmotor även på sikt kan vara den bästa dragkraften för utveckling för många företag. Det ger möjligheter att jobba mer fritt och kreativt.

Under projekttiden 2015-2017 träffar företagsledning och ägare sin tillväxtmotor fyra gånger om året. Vårt projekt har varit igång i snart två år. Nu i halvtid har vi sammanställt statistik för att jämföra utgångsläge med nytt läge i företagen.

Det råder inget tvivel om vilka krafter som finns i en tillväxtmotor. Hoppa tillbaka till första raden i den här texten en gång till så ser du vad jag menar.

Gör gärna också en egen räkneövning för vad som skulle hända om många fler än våra 20 projektföretag får en tillväxtmotor. Den genomsnittliga omsättningsökningen har varit 1,55 miljoner kronor i de värmländska företagen. Enligt statistik från SCB:s företagsregister finns det 916 839 små och medelstora företag i Sverige (upp till 49 anställda, 2015).

Om alla dessa tillsätter en tillväxtmotor kan alltså Företagssverige öka sin totala omsättning med 1 421 miljarder kronor. 1,4 biljoner kronor. Min miniräknare klarar faktiskt inte ens att hantera så stora pengar!

Fortsätt att läsa tidningen Entré. Kanske väcker du också en tanke, som får ord, som bidrar till tillväxt.

/Anette Rhudin

Act as if…

I fredags arrangerade vi Estrad på ett helt nytt ställe, Playhouse Teater i Stockholm. Som vanligt livesände vi och spelade in föreläsningen, som nu finns i vårt arkiv av webb-tv. Det är alltid spännande med ny lokal och vi vet att det kan uppstå tekniska problem i början. Så blev det också den här gången. Vi hade inget ljud och inget internet fram till några minuter innan vi startade. Men tack vare duktig personal på plats ordnade allt upp sig och min puls gick ner till normal nivå.

Vi hade bjudit in en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen, Candida Brush från Babson College. Hon har skrivit mer än 160 publikationer inklusive 12 böcker och hon har också varit rådgivare till hundratals startups. Under föreläsningen delade Brush med sig av sin erfarenhet och genomförde några övningar med publiken.

Brush menar att det finns en mängd böcker om hur man gör när man startar företag men det viktigaste är egentligen att vara entreprenöriell. Det gäller att hitta sitt ”varför”, tänka efter vad man brinner för och vad som gör en fokuserad och upplyft. När man väl har hittat det man vill satsa på ska man ”act as if”, det vill säga agera som om det man vill uppnå redan är verklighet.

Det går att experimentera med sin idé och göra en prototyp med enkla medel, och sedan testa den på omgivningen. Man kan göra en modell genom att exempelvis använda tejp, rita, klippa och klistra för att visa hur man har tänkt. När man får synpunkter och förbättringsförslag är det viktigt att aktivt lyssna på sin målgrupp. Annars riskerar man att missa användbar information.

Det här låter ju inte så svårt egentligen, men många av oss sitter fast i synsättet att man först ska lära sig och sedan agera. En entreprenör gör tvärtom, lär genom att göra. Men om du kollar in föreläsningen via vår webb-tv hittar du några övningar som garanterat får dig att tänka i nya banor. Och dessutom har du roligt under tiden!

/Helene

Being Entrepreneurial: Practices to develop your entrepreneurial mindset

Swedish Startup Hall of Fame gets its fourth entrepreneurial superstar

Last week, SUP46 (Start-Up People of Sweden) hosted the Swedish Startup Gala. It was a pleasure to be there, especially as the event was a part of this year’s Global Entrepreneurship Week, the global initiative that ESBRI coordinates in Sweden.

Starting from 2013, when the first gala took place, four people have been inducted into the SUP46’s Swedish Startup Hall of Fame. With the likes of Daniel Ek, Niklas Zennström and Jane Walerud, it might have seemed challenging to choose yet another entrepreneurial heavyweight that matches those. But, apparently not in Stockholm, the Europe’s entrepreneurial hotspot.

Jessica Stark, the CEO and founder of SUP46, and Jane Walerud, last year’s inductee, handed over the trophy to Sebastian Knutsson, co-founder of King. The motivation was as follows: “Sebastian Knutsson has been a serial entrepreneur in the online and mobile industries for more than 20 years. He co-founded King.com and has designed 100+ games including the world hit: Candy Crush Saga. As a true unicorn, King has further manifested Sweden as the global startup country. Last year Sebastian founded Sweet Capital where he invests in startups and continues to develop Sweden’s startup ecosystem. He is a true role model and a real startup hero! Therefore, it is an honor to commemorate this by inducting Sebastian into the Swedish Startup Hall of Fame.”

During the evening two other awards were handed out. ”Startup Team of the Year” award went to Soundtrap, first cloud-based audio recording platform, while the company Dooer, a startup that designed an innovative accounting software, was named ”Startup Launch of the Year”.

I am looking forward to next year’s gala and hope for more such events that celebrate entrepreneurs, especially in November when the Global Entrepreneurship Week takes place around the world.

/Jelena

Dags att bli mer entreprenöriell

Ser verkligen fram emot fredagens Estradföreläsning (2 december) på temat ”Being Entrepreneurial”. Jag är övertygad om att det blir en riktigt bra föreläsning med ett antal praktiska övningar. Professor Candy Brush kommer från Babson College som de senaste 18 åren har rankats som USAs främsta college i entreprenörskap. Jag har haft förmånen att besök Babson flera gånger och är klart imponerad av vad de gör. Förutom att Candy är en engagerad lärare där, är hon även en mycket välrenommerad forskare.

Personligen är det extra roligt att Candy kommer på besök då hon är en god vän sedan många år tillbaka (snart 20 år!). Tillsammans med henne och de fyra andra forskarna – Nancy Carter, Betsy Gatewood, Patricia Greene och Myra Hart – som grundade Dianaprojektet har jag haft många intressanta diskussioner och ett mycket bra samarbete. Tillsammans skapade vi Diana International Research Network som för varje år blir större och bättre.

Jag kommer aldrig att glömma hur vi en midsommarhelg arrangerade en av de första Diana International-sammankomsterna i Stockholm. Med gemensamma krafter fixade vi konferensmöblering, konferensmaterial och lunchbufféer. Det var inte lätt att hitta en öppen restaurang för lunch en midsommarhelg… Men bra blev det till slut.

Hoppas att vi ses på Estrad på fredag förmiddag!

/Magnus

Möjligheter och utmaningar med ökad migration

Här samtalar Dan Olofsson (entreprenör), Boel Godner (kommunstyrelsens ordförande i Södertälje), Elisabeth Svantesson (vice ordf Arbetsmarknadsutskottet) med dagens moderator Pernilla Norlin (vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum) om migrationens möjligheter och svårigheter. 

Förra veckan deltog jag i lanseringen av Swedish Economic Forum arrangerat av Entreprenörskapsforum. Temat var migration, integration och egenföretagande. Av en lång diskussion delar jag här med mig av några intressanta saker.

De senaste åren har invandringen tredubblats vilket har ställt stora krav på kommuner för att erbjuda bostäder och kvalificerad utbildning till de nyanlända. Köerna hos migrationsverket har också ökat drastiskt vilket är ett problem både för den enskilde individen och för samhället i stort.

Sverige ligger långt efter exempelvis Tyskland när det gäller att få ut individer i arbete snabbt. En av flera orsaker är att vi har mindre andel ”enkla” arbeten här. De senaste årens stora flyktingströmmar ställer ytterligare krav på både utbildningsinsatser och arbetsförmedlingens verksamhet.

Hur ska man då kunna underlätta för nyanlända att hitta försörjning? Ett förslag är att de snabbt ska kunna ta uppdrag och fakturera för sin tid via F-skattsedel. En annan lösning är så kallade egenanställningar via ett egenanställningsföretag som sköter administrationen och betalar ut lön till den anställde. Det kan vara en möjlighet för de som har en efterfrågad kompetens men båda modellerna innebär en osäker inkomst för individerna. Introduktions- eller lärlingsjobb med en lägre lön skulle också kunna öka möjligheterna för vissa nyanlända att få arbete.

Många av de flykting- och anhöriginvandrare som kommer till Sverige har sitt ursprung i länder där många är verksamma som egenföretagare, och ser det som en naturlig väg till att skaffa försörjning. Men det är inte utan problem. Så för att underlätta för de som vill starta eget skulle olika former av stöd kunna erbjudas. Det kan vara finansiellt stöd men också någon form av mentorsprogram där de kan få kontakt med andra invandrare som driver företag.

Vill du läsa mer om migration och ekonomisk integration? Du kan ladda ner hela rapporten här.

/Helene

Vi behöver mer walk the talk

Aija Voitkane och Jeaneth Johansson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning med fokus på jämställdhet och business. Den här gången hade ett antal personer samlats på Inova i Värmland för att ta del av livesändningen så det var extra många tittare via webben. Kul!

Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane gav oss en bild av hur det egentligen står till med jämställdheten i svenska företag och föreslog också en handlingsplan för jämställdhetsarbete.

Enligt forskarna bygger de befintliga strukturerna på att det är svårt att hitta tillräckligt med kompetenta kvinnor, och att de kvinnor som finns är mindre riskbenägna än män. Kvinnorna vågar inte heller satsa. Men är det verkligen så? Nej, forskning visar att det här inte alls stämmer. Om man jämför likvärdiga företag är kvinnor precis lika riskbenägna som män, men de fattar i allmänhet mer analytiskt underbyggda beslut.

Det finns klara ekonomiska incitament för att sträva efter en jämnare könsfördelning – och diversifiering över huvud taget. Det behöver inte bara gälla kön, det kan också gälla kulturell bakgrund och ålder. I företag med blandade grupper tar besluten oftast lite längre tid eftersom befintliga normer ifrågasätts, och det uppstår fler konflikter. På kort sikt är det mer kostsamt att fatta beslut i en diversifierad grupp, men på lång sikt leder det till bättre underbyggda beslut och bättre lönsamhet.

Det är viktigt att inte bara prata, utan att också ha en handlingsplan och arbeta långsiktigt med jämställdhet och diversifiering. Eller som talarna uttryckte sig: det behövs mer walk the talk och mindre talk the talk.

Men hur gör man då? Ett företags handlingsplan bör omfatta följande punkter:

* vem leder förändringen

* var vill företaget vara när förändringen är genomförd

* vilka behöver vara delaktiga

* hur man ska följa upp förändringsarbetet

* hur uppnår man en varaktig förändring 

Alla inom företaget/organisationen måste förstå behovet och se fördelarna för att förändring ska komma till stånd.

Jag inser att vi har lite kvar att jobba på eftersom utvecklingen går rätt långsamt. Med dagens tempo skulle vi uppnå hyfsad jämställdhet i företag år 2040. Det är ju ett tag kvar till dess. Men låt oss hoppas på att fler företag inser fördelarna och arbetar för ökad jämställdhet så att det går lite snabbare.

Vill du veta mer om jämställdhetsarbete i företag? Hela föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

”Entreprenörer bidrar till samhällsnytta”

Den årliga Global Entrepreneurship Week (GEW), världens största firande av entreprenörskap, hölls 14-20 november. För ESBRI, som är svensk värd för initiativet, är det ett tillfälle att lyfta fram en rad olika evenemang och aktiviteter som äger rum i Sverige månaden ut. En viktig händelse som rör entreprenörskap är det nya 3:12-regelförslaget. Vi ville veta mer om vad det innebär och vände oss till en av våra GEW-partners för en förklaring. Vi pratade med Urban Kardvik, skatteexpert på Grant Thornton, om vad 3:12 innebär, hur förslaget påverkar små och medelstora företag, samt varför Grant Thornton valde att vara en del av GEW Sweden.

Hej Urban, kan du ge en kort sammanfattning av det nya 3:12-regelförslaget?

Sammantaget medför förslagen att beskattningen av fåmansföretag ökar. Detta beror främst på att skattesatsen ökar från 20 till 25 procent, men även på att det utdelningsutrymme som beskattas som kapital kommer att minska för en del företagare. I korthet föreslår utredningen följande förändringar:

• Löneunderlagen beräknas i tre nivåer: 10, 25 och 50 procent beroende på den totala lönesummans storlek. Lönerna i bolaget fördelas på delägarna utifrån ägarandel. Sedan görs beräkningen på delägarnivå. Av de första 500 000 kronorna räknar man 10 procent, från 500 0000 till 3 600 000 kronor räknar man 25 procent och på resten 50 procent. Detta gynnar bolag med stora lönesummor. För bolag med lägre lönesummor blir det en försämring jämfört med i dag. För bolag med fler delägare innebär reglerna en försämring.
• Löneuttagskraven för att få använda löneunderlag höjs till maximalt cirka 75 000 kronor i månaden. Löneuttagskravet börjar på ungefär 40 000 kronor i månaden.
• Ägarkravet för att få använda löneunderlag tas bort, den så kallade fyraprocentspärren. Detta är en förbättring för bolag med spritt ägande.
• Förenklingsregeln ändras till att vara 1,75 inkomstbasbelopp mot i dag 2,75. Det innebär att summan minskar från 160 000 kr till ungefär 100 000 kr.
• Använder man förenklingsregeln får man bara använda den i ett bolag och i andra bolag inte göra någon beräkning av gränsbelopp.
• Skattesatsen ökar från 20 till 25 procents skatt.
• Det införs särskilda regler för generationsskiften.

Hur ser du på regelförslaget? Vilka för- och nackdelar innebär det?

Att det införs särskilda regler för generationsskifte är positivt. Det är i dag skattemässigt bättre att sälja sitt bolag i stället för att överföra det till sina barn. Utredningen kommer med ett förslag där alternativen beskattas lika. Det är även positivt att man tar bort ägarkravet på minst 4 procent för att få tillämpa löneunderlag. Ändringen gör att det blir en mer en neutral beskattning oavsett storlek på bolag. De nya reglerna med löneunderlag innebär att bolag med många delägare fortfarande missgynnas. Dock inte i lika stor utsträckning. Generellt blir skatten högre för alla då skattesatsen ökar från 20 till 25 procent. Utredningen räknar med ökade skatter på nästan 5 miljarder.

Vad innebär det nya regelförslaget för små och entreprenöriella företag?

Avkastningen beskattas lite hårdare då skattesatsen ökar. Det finns fortfarande kvar problemställningar som utredningen tyvärr inte föreslår lösningar till.

Vad ser ni som generella utmaningar för sådana företag?

Utmaningarna för företagen handlar ofta om att attrahera både kompetenta medarbetare och investerare. Vi på Grant Thornton har förslag på hur man kan komma till rätta med båda dessa problemställningar. En medarbetare som köper en mindre post aktier i ett entreprenörsägt bolag borde beskattas med en skattesats på 25 procent oavsett utdelningens storlek. Detta under förutsättning att det finns en huvudägare som äger mer än 50 procent. En investerare borde kunna göra mindre investeringar i onoterade bolag utan att riskera sitt ägarbolags skattesituation. Det skulle göra det enklare att hitta kapital och även få del av tidigare entreprenörers kompetens. Vi på Grant Thornton jobbar aktivt med att debattera frågor och komma med förslag på lösningar till lagstiftaren.

Varför har ni på Grant Thornton valt att medverka som GEW-partner?

Grant Thorntons vision är att bidra till ett välmående näringsliv. För oss är det tydligt hur entreprenörer bidrar till samhällsnytta, till exempel genom jobbskapande. Om Sverige får fler framgångsrika företag ökar vårt välstånd. Som ett led i att stötta dynamiska företag som har ambitioner att växa anordnar vi varje år nästan 300 seminarier där vi med råd och tips hjälper dem att frigöra sin potential att växa. För oss är det självklart att vilja visa på entreprenörskapets roll i att skapa samhällsnytta och bygga välstånd och därför är vi GEW-partner.

/Jelena

Här är brudarna!

Många svenska tech-företag rekryterar kvinnor från andra länder som har lyckats bättre i att utbilda kvinnliga ingenjörer. ”Jätteskumt”, som Annika Englund uttryckte det på seminariet ”Här är brudarna”, på Internetdagarna 2016. Annika Englund, growth marketer, modererade seminariet tillsammans med Anna Caracolias, serieentreprenör.

Tidigare år hette seminariet ”Var är brudarna?” och fokuserade främst på hur illa det är ställt med kvinnor i tech-branschen. Som att det endast är 20 procent av utvecklarna inom it-telekombranschen som är kvinnor. Och att branschen är jämställd först år 2133 om vi fortsätter i den här takten. Eller att 45 procent av kvinnorna inom tech är benägna att lämna sina teknikjobb under sitt första år som anställda på första jobbet – på grund av sunkig machomiljö. Men i år fokuserar seminariet mer på lösningar för att få fler kvinnor till branschen. Därav rubriken.

Bland annat får vi lyssna till en brudig panel med pondus – techentreprenörerna Michaela Holtz, Zeifie, Isabelle Edlund, Weavler och serieentreprenören Susanne Birgersson, iGotcha (bland andra!).

Alla tre berättar om utmaningarna med att hitta finansiering i en mansdominerad tech- och investeringsbransch.

- Stefan var den första investeraren som bemötte mig som entreprenör och inte kvinna, sa Michaela Holtz och pekade på en man i publiken, som investerat i Zeifie.

Isabelle Edlund löste problemet på ett annat sätt.

- Jag träffade en kvinnlig investerare som satsade i Weavler.

Susanne Birgersson som just nu driver tre bolag har tidigare upplevt svårigheter med finansiering. Men sedan ett tag tillbaka driver hon ett företag som skapar ett spel liknande Pokémon Go. Det släpps inom kort.

- Nu ringer investerarna oss. Vi är på väg mot stjärnorna!

Ett annat problem för kvinnliga tech-entreprenörer är att hitta programmerare. Dels för att det är brist på dem överlag, dels på grund av svårigheten med att hitta någon som passar in i det lilla startup-teamet.

- Jag rekryterar med hjälp av ett frågeformulär, som jag själv har skapat. På så vis får jag rätt kompetens och rätt person till mitt företag. Kön är ointressant, sa Edlund.

På Zeifie jobbar det en kvinnlig programmerare och utvecklare. Hon sökte jobb där eftersom hon var trött på den grabbiga miljön i många techföretag.

- Kvinnan är norm i mitt företag och jag ser det som en konkurrensfördel att vara jämställd, sa Holtz.

För att komma till rätta med underrepresentationen av kvinnor i tech-branschen var det några punkter de pratade om som jag tycker är värda att sprida:

- Du behöver inte kunna programmera för att jobba inom tech. Företagen behöver projektledare, designers, copywriters, 3D-animatörer, film- och mediefolk, sociala medie-experter, sälj- och HR-folk. Tech säljer inte sig själv!

- Programmerare och utvecklare kan jobba i vilken bransch som helst – de behövs överallt!

- Programmering/kodning måste vara en självklar del av skolan. Logiskt tänkande överlag behöver uppmuntras i skolan.

- Vill man bli tech-entreprenör behöver man sno idéer och för att få finansiering måste man ha en idé som kan säljas i hela världen. Sverige är för litet.

Ett superintressant och roligt seminarium! Tyvärr får jag inte plats att skriva om presentationen med Nathalie Wassgren, fullstacksutvecklare, men jag tipsar gärna om hennes humorserie ”Based on a true programmer”.

/Maria 

Jämställdhet – för bättre business

Bättre business med jämställdhet

Jeaneth Johansson och Aija Voitkane.

Forskning visar att jämställdhet i näringslivet har goda effekter på affärerna, men det är inte alltid så enkelt att integrera i affärsmodellen. Affärsmodellen är i sin tur också ganska svår att greppa eftersom man måste ta hänsyn till många olika komponenter, exempelvis kunder, resurser och intäkter.

Men lugn, vi kommer att få lite klarhet i det här! 21 november arrangerar ESBRI en spännande Estradföreläsning på eftermiddagen. Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane från Luleå tekniska universitet kommer att bena ut begreppen och ge konkreta tips på hur företag och organisationer kan arbeta med jämställdhet för att uppnå hållbar utveckling.

Det finns platser kvar så tipsa gärna kollegor och bekanta om föreläsningen. Kan man inte vara på plats i Stockholm går det bra att följa livesändningen på www.esbri.se

Hoppas att vi ses!

/Helene

Nu är GEW 2016 här

I dag firas entreprenörskap! Global Entrepreneurship Week (GEW) kickar i gång i 165 länder och pågår till och med 20 november. Det innebär att mer än 20 000 olika partnerorganisationer arrangerar uppemot 40 00 events som lockar över 10 000 000 deltagare världen över.

I Sverige firar vi hela november. Just nu finns det 282 evenemang i vårt kalendarium. Vi välkomnar alla att engagera sig i manifestationen, antingen genom att delta i de olika aktiviteterna eller genom att registrera egna aktiviteter med koppling till entreprenörskap/innovation på webbplatsen.

I år fokuserar GEW på ungdomar och kvinnor, bland annat. Linnéuniversitet bidrar till veckan genom att arrangera en rad olika aktiviteter för sina studenter. Uppsala universitet arrangerar för första gången EIT Health Innovation Day. Studenterna ges ökad insikt om globala utvecklingsbehov inom hälsa, vård och omsorg och stimuleras att engagera sig i samhällsutveckling inom hälsorelaterade frågor.

Två kvinnliga förebilder, entreprenörerna Emy Blixt (Swedish Hasbeens) och Emma Wiklund (Emma S.), medverkar i årets GEW. Blixt pratar på temat ”Från dröm till internationell succé - Swedish Hasbeens”, en föreläsning arrangerad av Skellefteå kommun och Smart tillväxt. Wiklund föreläser under rubriken ”Från supermodell till entreprenör”, en aktivitet arrangerad av Linnéuniversitetet och Tillväxtverket.

Och vill du veta mer om vad som händer under GEW-månaden november hittar du alla aktiviteter i kalendariet.

/Jelena

Arbeta långsiktigt med realistiska ambitioner

I en tid av turbulens och radikal förändring är företags konkurrenskraft beroende av att organisationskulturen ständigt utvecklas. Men många förändringsförsök stöter på motstånd, rinner ut i sanden och misslyckas.

Mats Alvesson och Stefan Sveningsson har skrivit boken ”Förändringsarbete i organisationer” där de undersöker hur människor arbetar med och agerar i förändringsprocesser, hur de tolkar dem och gör dem begripliga. Boken följer ett företags (mindre lyckade) försök att förändra sin organisationskultur och beskriver processen, reaktionerna och konsekvenserna av förändringsprojektet. Alvesson och Sveningsson ger också tips på vad man inte ska göra i förändringsarbete. Företag bör exempelvis undvika att ha en svårfångad kultur, en alltför stark fokusering på värderingar och att förneka sin okunnighet. Det är viktigt att vara ärlig och att ge pedagogiska och trovärdiga exempel.

Enligt boken bör företag och organisationer lyfta fram samordning, engagemang, kompetens, kommunikation och kreativitet. Det här låter ju enkelt men är svårt att genomföra.

Genom att arbeta långsiktigt med realistiska ambitioner och genom att odla ”vi-känslan” kan man dock komma en bra bit på väg. Organisationskultur är ett trögt fenomen som man ständigt måste återkomma till. Författarna menar att det finns en myt att förändring alltid är bra. En förutsättning för bättre förändringsarbete är ofta färre förändringsinitiativ. Startas många förändringsprojekt som rinner ut i sanden, blir resultatet i stället cynism bland medarbetarna och det blir svårt att genomföra en verklig förändring.

Den här boken är läsvärd för alla som på något sätt arbetar med förändring i företag och organisationer.

/Helene

Grattis Hemfrid 20 år!

Kan pigdebatten ha varit det mest infekterade politiska getingboet någonsin? När Monica Lindstedt stack in huvudet där och startade rut-företaget Hemfrid 1996 hade tonläget i debatten varit högt i tre år. Och de politiska motståndarna fortsatte att gräla fram till 2007 då regeringen Reinfeldt drev igenom rutreformen.

I boken ”Slaget om rut – 20 år med Hemfrid” berättar entreprenören Monica Lindstedt om alla turer kring rutavdragets tillkomst. Och om företagsbygget. Och om hur Hemfrids tillkomst härrörde ur behovet av att få ihop livspusslet med två yrkesarbetande föräldrar och fyra barn i familjen.

Boken är också en levande berättelse om en entreprenörs dramatiska resa i med- och motgångar. Tillväxtresan var bitvis dramatisk och det tog flera år innan företaget gick med vinst. År 2015 omsatte Hemfrid 440,2 miljoner kronor. Hemservicebranschen sägs sysselsätta mer än 20 000 människor och har blivit hett stoff i debatten om nyanlända, eftersom vissa i debatten lyfter fram rutreformen som ett kostnadseffektivt sätt att skapa nya jobb.

Vi möter tongivande politiker - Maud Olofsson, Marita Ulvskog, Mona Sahlin - och deras berättelse kring ruts tillkomst. Men också Hemfridsanställda, kunder och fackliga företrädare. Och jag förstår att man vill ha alla röster kring företaget med i boken, men avsnitten där vi möter anställda och kunder andas mest reklamblad. Jag får också en dålig smak i munnen när det framkommer att ingångslönen på Hemfrid är 20 000 kronor per månad (dock enligt kollektivavtal). Nej, det är framför allt Monica Lindstedts livshistoria och turerna i pigdebatten som känns inspirerande och lärorika. Hon konstaterar: ”Jag skulle aldrig göra om det, men jag är glad att jag gjort det!”

/Maria

Överblick av ekosystemet för startups

I torsdags deltog jag, min kollega Jelena och vår praktikant Björn i Stockholm Startup Landscape som arrangerades av Venture Cup, SEB och THINGS. Evenemanget var i SUP46:s lokaler. Det är ett återkommande kvällsevenemang där många organisationer och företag får tillfälle att presentera sina verksamheter genom korta pitchar från scenen. Den här gången var det ett tjugotal aktörer som tog tillfället i akt.

Jag berättade om Esbris verksamhet, och det är verkligen en utmaning att klämma in allt väsentligt i en presentation på två minuter. Men jag tror att jag lyckades ganska bra, för ett antal nyfikna deltagare kom fram till oss under det efterföljande minglet.

Startup Landscape är ett viktigt initiativ både för de organisationer som vill synas och för startups som får veta vart de ska vända sig med sina frågor och utmaningar.

Vi ser fram emot kommande event!

/Helene

Gasa på mot tillväxt

Under hösten har vi en praktikant på ESBRI, Björn Lindholm. Han är statsvetare och har fått jobba med lite av varje hos oss. Bland annat har han hjälpt oss med researcharbete, gjort kartläggningar och några av er har säkert träffat honom i samband med våra evenemang. Björn har också skrivit ett boktips om en bok som handlar om styrelsens roll. /Helene

Jag har precis läst boken ”Styrelseteamet som skapar tillväxt” av Thomas Ahrens och vill dela med mig av den eftersom jag tyckte att den var intressant.

Boken är skriven för ägare, styrelse och ledning i de företag som vill utvecklas mer, och som vill skaffa sig fördelar gentemot sina konkurrenter.

Thomas Ahrens menar att för att kunna köra ifrån sina konkurrenter krävs ett team som kan jobba för och med varandra. Han liknar det vid ett Formel 1-lopp där varje team består av en depåchef, ett depåteam och en vd som ska gasa ut ur depån. Då är det viktigt med stöd från teamet för att få så bra förutsättningar som möjligt att göra starka resultat varv efter varv på banan. Men hur blir det då om inte alla i teamet utför sitt jobb på bästa sätt?

Boken redogör för hur kan man få styrelsen lika aktiv och stöttade som depåteamet. Den innehåller konkreta tips på hur man skapar ett engagerat och effektivt styrelsearbete. Den är användbar för alla företag som vill ha en styrelse i framkant, och som klarar av satsningarna framåt.

Personligen tycker jag att det är en strukturerad och lättläst bok. Författarens slutsatser efter varje kapitel gör den tydlig, det är lätt att slå upp ett relevant kapitel och inhämta tips och råd därifrån.

Detta tycker jag är bra, jag skulle själv vilja ha ännu fler konkreta tips för att mitt (framtida) företag ska kunna utvecklas och bli ännu bättre. Om inte annat ger boken inspiration!

/Björn 

GEW utvecklar elevers innovationsförmåga

Global Entrepreneurship Week, GEW, hålls i år 14-20 november. Över hela världen genomförs entreprenörskapsaktiviteter denna vecka, som blir en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. ESBRI är svensk värd för initiativet. Under GEW-paraplyet ryms flera globala entreprenörskapstävlingar. En av dem är DECA Idea Challenge, en tävling där elever och studenter ska hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Vi bad Tulio Capriles, gymnasielärare i entreprenörskap och ekonomi på Kunskapsgymnasiet Malmö, att berätta om sina erfarenheter av tävlingen och vilka möjligheter den öppnar för eleverna. /Jelena

DECA Idea Challenge är ett kul och enkelt sätt att jobba med innovation, IT och hållbar utveckling i skolan. Deltagarna i denna Youtubetävling kan vara grundskoleelever, gymnasister och högskolestudenter. De får tävla med jämnåriga från hela världen under GEW. I DECA Idea Challenge ska deltagarna arbeta i grupp och komma på ett nytt sätt att återanvända ett vardagsföremål. Sedan presenterar de sitt förslag på engelska i en kort video som laddas upp på Youtube. Vardagsföremålet förra året var kartonglådor. Årets vardagsföremål avslöjas 10 november.

Jag är gymnasielärare i entreprenörskap och ekonomi, och mina elever har varit med i tävlingen de senaste tre åren. I skoldebatten pratas det mycket om behovet av att utveckla elevernas förmåga att kommunicera, samarbeta, och tänka innovativt. Det pratas också om att integrera IKT (informations- och kommunikationsteknik) samt internationalisering i undervisningen. Allt detta görs i DECA Idea Challenge. Dessutom är det lätt och gratis att delta.

Man kan göra på olika sätt när man använder sig av tävlingen i sin undervisning. De första två åren jag körde DECA Idea Challenge jobbade jag på Sundsgymnasiet i Vellinge. Skolans ekonomielever och samhällskunskapselever arbetade i grupp med tävlingen en hel vecka. Vi var lärare i företagsekonomi, geografi och engelska som samarbetade i projektet.

Förra året började jag jobba på Kunskapsgymnasiet Malmö men har fortsatt arbeta med mina gamla kollegor på Sundsgymnasiet kring DECA Idea Challenge. Vi har också inkorporerat Malmö Lärlingscenter i projektet. Vi lät våra elever arbeta tillsammans trots att de läser olika program och går i olika skolor med olika huvudmän. Elever från varje skola fick arbeta intensivt under en dag för att ta fram ett förslag och spela in sin film. Vi ska göra samma sak med nya elever i år den 17 november. Det är spännande att se hur eleverna utvecklar sin innovationsförmåga genom samarbetet med personer från andra skolor, olika kommuner och olika bakgrund.

Nytt för i år är att vi på Kunskapsgymnasiet Malmö ska köra DECA Idea Challenge som en språkaktivitet för dem som läser kursen Engelska 6. Det är en kurs som läses av alla elever i årskurs 2, oavsett program. Vi ska ha en temadag som vi kallar Språkets dag den 15 november med olika aktiviteter för de olika årskurserna. Tvåornas aktivitet kommer att vara DECA Idea Challenge med fokus på engelskan. På köpet får de träning i samarbete, IKT och innovation för hållbar utveckling. Vi tänker att detta kan bli en återkommande aktivitet som alla elever på skolan kommer att göra minst en gång under sin gymnasieutbildning på Kunskapsgymnasiet Malmö.

Detta är bara några exempel på hur man kan göra, det finns flera möjligheter. Min erfarenhet av tävlingen är att den är kul, enkel att koppla till ämnesmål och bra för att utveckla elevernas innovationsförmåga. Det är en aktivitet som jag hoppas att flera skolor deltar i.

/Tulio Capriles

Nytt, nyttigt och innovativt på agendan

I går hade vi jurymöte i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt och en enig jury utsåg fyra pristagare. Det innebär att vi har en delad plats på prispallen. I slutet av januari tillkännager vi resultatet, så ni får ge er till tåls ett tag till. Registreringen för den kommande tävlingsomgången öppnas inom kort – håll utkik på webbplatsen!

Efter mötet passade vi på att ta med två av jurymedlemmarna till näringsdepartementet där vi arrangerade ett seminarium med cirka 30 deltagare från olika policyinstanser.

Martin Andersson inledde med att diskutera innovativa ekonomier/miljöer. Han framhöll att ekonomisk tillväxt och innovation till stor del handlar om samspel mellan stora och små företag. Vi måste släppa diskussionen kring om det är stora eller små företag som är ledande inom innovation och teknikutveckling och i stället fokusera på samspelet. Martin poängterade också att det är viktigt att skapa bra ramvillkor som främjar en miljö som klarar av att hantera innovationer, och skala upp dem.

Jeaneth Johansson lyfte fram hållbara affärsmodeller som en av de viktigaste förutsättningarna för ett välfungerande innovationsekosystem. Vidare är det viktigt att samarbeta och ha olika kompetenser, samt att förstå gruppdynamik och varför ett projekt inte lyckas. Hon menade också att vi bör satsa på användarmedverkan och kommunikation. Vi får heller inte glömma bort utmaningarna med att överbrygga avstånden i vårt avlånga land.

Eftersom deltagarna till stor del kom från policyområdet lyftes frågan om vad man kan och bör göra när det gäller policy. Martins förslag var att man bör pröva sig fram. Experimentell policy är viktig, eftersom ingen egentligen vet hur den bästa policyn ser ut för olika regioner. Forskningen kan ge vissa indikationer men inga slutgiltiga svar.

Det var en spännande och lärorik eftermiddag. Vill du veta mer om de här frågorna hittar du en hel del matnyttigt i ESBRIs Kunskapsbank.

Missa inte heller att Jeaneth Johansson, tillsammans med kollegan Aija Voitkane, kommer till Estrad 21 november. Deras föreläsning har titeln Jämställdhet – för bättre business. Välkomna!

/Helene

Sarasvathy slopar mystiken

Entreprenörskap är inget som bara vissa utvalda kan ägna sig åt. Entreprenörskap föregås inte av en gudomlig uppenbarelse, det är inte något gåtfullt och handlar inte ens om tur. Det är en metod som går att lära sig, att liknas vid till exempel den vetenskapliga metoden.

Det slog Saras Sarasvathy fast när hon höll årets Schumpeter-föreläsning 17 oktober, på inbjudan av Entreprenörskapsforum. Professor Sarasvathy har närmast kultstatus i entreprenörskapsforskningskretsar, alla känner till hennes teori om entreprenöriellt beslutsfattande:

- ”Effectuation” handlar om vem jag är, vad jag vet, och vilka jag känner. Effectuation är att arbeta med det jag kan kontrollera, för att samskapa nya framtider utan att behöva förutspå dem. Entreprenörskap är en metod, snarare än ett mysterium, sa Saras Sarasvathy.

Det var riktigt kul att äntligen höra henne live, jag var föräldraledig när Sarasvathy pratade på Estrad 2006. Om du vill veta vad hon sa då går det förstås att hitta hela föreläsningen i vårt webb-tv-bibliotek. Vi har också porträtterat Saras Sarasvathy i Entré nr 4-2005 och skrivit om hennes forskning ett antal andra gånger.

Entreprenörskapsforums sändning av Swedish Schumpeter Lecture 2016 finns på Bambuser.

/Åse

Jamma fram idéer ger företagen skjuts

Magnus Karlsson och Jennie Björk. Foto: Magnus Aronsson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning som gav mig lite ”wow-känsla”. Jennie Björk och Magnus Karlsson visade att företags innovationsarbete har blivit mycket mer mångfacetterat än tidigare. Mer än någonsin utgår man från samarbete och kollektiv än från individen. Det rör sig ofta om spontant framväxande arbetssätt, processer som sällan följer formella strukturer. Detta medför att företagen måste tänka i nya banor för att stödja interaktion och nya initiativ.

Fler och fler bolag skapar i dag förutsättningar för olika typer av idéskapande. Och för att få medarbetarna att fokusera på idéer som är användbara, bör ansvarig på företaget specificera vilka innovationsbehov som finns. Alldeles för udda idéer kan vara värdefulla i andra sammanhang men det är oftast inte det man eftersträvar i den här typen av kreativa processer. Det är också viktigt att ledningen visar att det finns en uttalad prioritering för den här typen av arbete för att medarbetarna ska vilja satsa sin tid på att kläcka idéer.

Talarna lyfte fram två exempel från stora företag som har genomfört den här typen av processer. Magnus berättade om Ericssons modell med ”Idea Boxes”, en IT-plattform för kontinuerligt samarbete och utveckling av idéer från anställda, kunder och partners. Han betonade att det är viktigt att ha ett system som inte är isolerat utan som verkligen används. Då kan man både komma på nya och förbättra redan befintliga idéer.

Jennie lyfte fram Volvos tidsbegränsade projekt ”Idea Jams”, där företaget presenterade ett identifierat innovationsbehov inom fem olika områden. Deltagarna hade sedan möjlighet att komma med idéer och ge synpunkter under 48 timmar. Efter jammet gjordes en utvärdering och tio idéer valdes ut för vidareutveckling.

Det finns för- och nackdelar med både kontinuerliga och tidsbegränsade processer. Dels skapar tidsbegränsning ett tydligt fokus och potentiellt en energirik session. Samtidigt missar man idéer som uppstår utanför projektet och därför kan en kontinuerlig modell vara att föredra i vissa fall. Men där kan man i stället få perioder med mindre aktivitet, vilket kan vara ofördelaktigt.

Visst låter det här spännande? Nu kan du se hela föreläsningen via webb-tv

/Helene

”De bästa entreprenörerna kan välja sina investerare”

Staffan Helgesson. Foto: Sofia Ernerot.

Det sista plenumpasset på höstens Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum innehöll två mycket intressanta diskussioner. I den första samtalade den svenska riskkapitalisten Staffan Helgesson, Creandum, med den amerikanska affärsängeln Faz Bashi, Life Science Angels.

Rubriken var ”Entrepreneur friendly angels and VCs – do they exist?” och en av underfrågorna handlade om hur man som entreprenör undviker att bli lurad av investerarna.

- Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Allt handlar om relationer, vänskap och tillit, sa Faz Bashi.

- De fem viktigaste orden i den här branschen är: ”Snälla, kan du hjälpa mig?”. Om jag vill veta något om ett gäng entreprenörer pratar jag helt enkelt med deras revisor eller advokat. Eller så ringer jag min kompis Clare Fairfield och frågar vad han tror. Det är den enklaste formen av due diligence, fortsatte han.

- De bästa entreprenörerna kan välja sina investerare, i stället för tvärtom, konstaterade Staffan Helgesson.

Han pratade också om vikten av att investera lokalt, att ta referenser och prata med folk. Då undviker både entreprenörer och investerare att göra dåliga affärer.

- Vi investerar i människor – inte i idéer, sa Helgesson.

Diskussionen handlade även om det omöjliga uppdraget att ”satsa på vinnaren” och känna igen en enhörning när man ser den. Venture capital-bolag får in så enormt många ansökningar, och av de entreprenörer som passerar nålsögat och faktiskt får finansiering blir försvinnande få en succé.

- Om din investeringsportfölj är för tunn kommer du inte att lyckas. Statistiken visar att du bör ha åtminstone 15 företag i portföljen. Se till att du är en investerare som entreprenörer vill jobba med. Investera inte ensam, men inte heller tillsammans med alldeles för många. Och dessutom behöver du ha bra tajming, bra folk omkring dig och ordentlig medvind, rådde Staffan Helgesson.

Caroline Walerud, Charlotta Tönsgård och Johan Attby. Foto: Sofia Ernerot.

Konferensens sista diskussion fördes under rubriken ”An entrepreneur’s view on similarities and differences between Sweden and the U.S.”. I panelen satt entreprenörerna Johan Attby, Fishbrain, Charlotta Tönsgård, Mindoktor.se, och Caroline Walerud, Volumental. Alla tre har erfarenheter av att verka i Sverige och USA, och har fått uppvaktats av både svenska och amerikanska investerare.

Attby, Tönsgård och Walerud delade med sig av råd till både policymakare och entreprenörer. Från publiken fick de en fråga om vad de skulle vilja förändra i det svenska, entreprenöriella ekosystemet om de hade ett magiskt trollspö:

- Jag skulle vilja se större flexibilitet i det svenska systemet. En förändrad inställning till hur vi ser på arbete, att flytta mellan olika företag, att följa olika karriärvägar. Mycket bygger fortfarande på att man ska ha en fast anställning, sa Charlotta Tönsgård.

- Vi har svårt att anställa och behålla de talanger vi behöver. Den kompetens vi har behov av finns över hela världen men Migrationsverkets regelverk är tidskrävande. Jag hörde någonstans att vi saknar 200 000 kodare – bring them in, sa Caroline Walerud.

- Beskattningen av optioner är ett stort problem. Den måste sänkas, för startups kan aldrig tävla med de löner som Spotify eller Klarna betalar ut, sa Johan Attby.

Magnus Aronsson modererade diskussionen, och bad avslutningsvis om några snabba tips från entreprenörerna:

- Var inte rädd för att be om hjälp. Håll dig nära kunderna, skaffa en djup förståelse av deras behov. Och älska din produkt, sa Walerud.

- Man ångrar nästan aldrig att man släppte taget om relingen. Gör det och följ med i det som händer, sa Tönsgård.

- Hitta en stor marknad. Jag hatar små marknader! Visst kan man tjäna pengar även på små marknader, men det kräver perfektion. Därför är det bättre att fokusera på en jättemarknad, sa Attby.

Stort tack till alla talare, deltagare och partners som bidrog med sina kunskaper och erfarenheter under dagen! Denna trettonde upplaga av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum arrangerades av ESBRI och USA:s ambassad i Sverige. Huvudpartner var Vinnova. Mediepartner var tidningen Entreprenör. Nätverkspartners var American Chamber of Commerce in Sweden, The American Club of Sweden och The Swedish-American Chambers of Commerce.

Se talarpresentationer, foton och webb-tv från dagen.

/Åse

Kollektiv kreativitet som innovationsmotor – Så gör svenska storföretag

Rör inte min tomat!

Hokan Lejdstrand, Johan Jörgensen och Behrang Ehtesham. Foto: Sofia Ernerot.  

Jag var och lyssnade på seminariet ”Trends and opportunities in food tech”. Den timmen knockade mig en aning. Hade ingen koll på hur stort food tech är redan nu, eller hur stort det förespås att bli. Matsektorn är den sista sektorn som ska digitaliseras. En industri som globalt omsätter 65 biljoner kronor (1 biljon = 1 000 miljarder) per år.

Panelen bestod av Behrang Ehtesham, grundare av Matspar.se, Johan Jörgensen, ordförande av Internet Society: Internet of Food och Hokan Lejdstrand, investeringsansvarig på Bauer Media. De pratade mycket om att data (information om folk, matvaror, restauranger etcetera) är avgörande för food tech-industrin.

- Om vi vet allt om dig kan vi erbjuda precis vad du vill, ge helt unika skräddarsydda erbjudanden för dig, sa Behrang Ehteshamy.

Vidare på temat data visade Johan Jörgensen upp sitt omplåstrade armveck. Han hade tidigare under dagen varit och tagit ett blodprov. Han menar att man i dag via ett blodprov kan säga vilken mat och diet som passar dig. Och att blodvärden, livsstil och familjesituation är fokus i food tech. Man vill åt den informationen för att kunna ge dig unika erbjudanden.

-  Health tech and food tech are gonna be partners in future. Eftersom blodvärden kan svara på vilken mat du ska äta, spelar det ingen roll vad Coop erbjuder för kampanjer. Det handlar om individen och inte om samhället när man tänker food tech, sa Johan Jörgensen.

Panelen diskuterade utmaningar för industrin, bland annat om upplevelsen att känna på tomaten. Vad har den för värde? Kommer vi att vänja oss vid att någon annan plockar tomaten åt oss?  

- Alla gillar att känna på tomaten man ska köpa. Det är en stor utmaning för food tech-industrin. Men vi människor kommer att vänja oss och lita på att någon annan kan välja tomat åt oss. Dessutom är inte du den första som tar på tomaten i affären, sa Behrang Ehteshamy.

Panelen pratade vidare om tomaten och någon i publiken frågade om Matspar.se i framtiden kommer att sälja tomater av sämre kvalitet till ett lägre pris.

- Absolut, svarade Behrang, vi måste kunna ge kunden alternativ!

Sándor Albrecht, Peter Löfgren och Lotta Ljungqvist. Foto: Sofia Ernerot.

Efter en matig lunchbuffé lyssnade jag på seminariet ”Why are big companies interested in startups and SMEs?” I panelen satt Lotta Ljungqvist, från GE Healthcare som startat Bioprocess innovation hub, Sándor Albrecht, grundare av Ericsson Garage och Peter Löfgren, från ABB i Västerås som startat innovationshubben Synerleaps.

ESBRI-vännen och affärsängeln Faz Bashi ledde samtalet och var bra på att integrera publiken. Han undrade varför storföretagen som var på plats satsar på att ha kontakt med mindre företag.

- Vi vill vinna på vår marknad och då måste vi ha kontakt med bra teknologi. Vi behöver access till ny teknologi och innovationer, sa Lotta Ljungqvist.

- ABB ser stora vinster i att ha nära samarbete med små företag, vi har bra labb som de små företagen kan få tillgång till. Om ett företag vinner på att sitta hos oss, så vinner vi också på det i längden eftersom det är bra för regionen. Men det är svårt att se alla vinster just nu, sa Peter Löfgren.

Sándor Albrecht berättade att Ericsson Garage finns i flera länder och att de utökar mer och mer.

- Garageinnovation handlar om medskapande och inspirerande plattformar. Tanken är att vi ska skapa en riktigt bra global community, sa han.

På frågan om storföretagen är intresserade av tekniken eller människorna svarade Lotta Ljungqvist:

- Vi är intresserade av teknik och människor. Passionen för teknologin är viktig för att ta sig fram i ett stort företag.

Se talarpresentationer, foton och webb-tv från dagen.

/Maria