ESBRI söker en praktikant!

Foto: Rawpixel/Unsplash.

Vill du jobba med den senaste forskningen om entreprenörskap och innovation? Vill du samtidigt få möjlighet att arbeta med tidningsproduktion, event, digitala medier och marknadsundersökningar? I så fall är du välkommen att göra din praktik hos oss på ESBRI – Sveriges ledande hubb för forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande.

Vi producerar en tidskrift, Entré, om den senaste forskningen inom området entreprenörskap, innovation och småföretagande. Tilltalet är tillgängligt och målgruppen omfattar entreprenörer, policyaktörer, forskare och en intresserad allmänhet. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på 18 000 ex. Vi har också en föreläsningsserie, Estrad, med cirka tio föreläsningstillfällen per år.

Utöver Entré och Estrad driver vi också flera projekt. Under 2019 arbetar vi till exempel med projekt om entreprenörskap i skolan och teknisk innovation i framkanten (AI, VR/AR, nanoteknik mm). Väldigt spännande om vi får säga det själva!

ESBRI är en liten organisation, därför kommer du att vara delaktig i arbetet med tidningsproduktion och annat kommunikationsarbete från ax till limpa. Under din praktiktid finns möjlighet att få arbeta med och utveckla dina färdigheter inom textproduktion, research, foto och grafik, marknadsundersökningar och marknadsföring via sociala medier. Vi planerar dina arbetsuppgifter tillsammans, utifrån dina intressen och våra behov. Vi är inne i en fas där vi jobbar med att utveckla vårt kommunikationsarbete. Vår förhoppning är att du vill bidra med egna idéer.

Vi förväntar oss att du:
- är i slutet av din (minst) kandidatutbildning
- brinner för populärvetenskap
- är intresserad av företagande, ekonomi och samhällsfrågor
- talar och skriver flytande svenska och behärskar engelska
- är flexibel – i en liten organisation hjälps vi åt att göra allt, stort och smått
- är kvalitetsmedveten
- älskar kommunikationsarbete!

Om du är särskilt intresserad av visuell kommunikation, så är det en bonus.

Låter det roligt? I så fall är du välkommen att maila din ansökan, med några rader om dig själv, cv och arbetsprover till mig. Tveka inte att ta kontakt om du har några frågor.

/Anna-Karin

”Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början”

Hanna von Schantz föreläste på Estrad 11 december 2018. Foto: Viktor Aronsson.

Årets sista Estrad handlade om digitalisering. Den tekniska utvecklingen, men också tjänster, produkter och beteenden förändras i snabb takt. Som entreprenör gäller det att hinna anpassa och utveckla sin affärsmodell i samma takt. Föreläsare var ekonomie doktor Hanna von Schantz, Stockholms universitet.

Hon menar att internet kan ses som en basteknologi, liksom ångmaskinen eller elektriciteten. På det följer nya tjänster, produkter och inte minst beteenden, som skapar nya affärsmöjligheter.

- Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början.

Hanna von Schantz skrev sin avhandling om digitala entreprenörer och ville ta reda på hur det är att innovera när förutsättningarna ständigt förändras. Hon drev själv ett e-handelsföretag på 90-talet och är i dag entreprenör inom foodtech. Hon har alltså både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten av att arbeta under de här omständigheterna.

- Det som drev mig in i forskningen var att jag inte kände igen mig i entreprenörskapslitteraturen. Det är svårt att fånga en idé och därför är entreprenörskapsstudier ofta grundade på retroaktiv information. Då finns en risk för att man får en tillrättalagd berättelse. I efterhand är det lätt att säga att Ikeas affärsidé är klockren, eller Ishotellets för den delen… Men hur ska man veta vilka idéer eller bolag som man ska våga satsa på i förväg?, sa hon.

Under senare år har forskarna börjat titta mer på den entreprenöriella processen. När Hanna von Schantz skrev sin avhandling valde hon att följa ett nystartat företag under flera år, för att se hur entreprenörsprocessen faktiskt såg ut.

Företagets grundare ville utveckla en play-tv-tjänst med egenproducerat innehåll. Han anställde kreativa personer som skapade nya format, men som ”kanske inte var vana vid att sitta i möten med finansiärer”. Företaget stötte på problem med legitimitet och regelverk. Facket visste inte hur de skulle agera – de visste inte ens vad en padda var när förhandlingarna inleddes. Trafiken till kanalen blev blygsam och annonsörerna uteblev. I slutändan blev bolaget ett traditionellt produktionsbolag och köptes upp av en större aktör.

Affärsmöjligheten eller affärsmodellen går inte att skriva fram på förhand, menar von Schantz. Den växer fram i interaktion med omvärlden. Den blir till en form av berättelse eller förståelse för vad bolaget ska göra. Hon menar att affärsmodellen kan användas som en beta – bolaget går ut och testar sin affärsmodell. Och då är det ju en fördel om företaget är ungt och lättfotat. Det är också viktigt att lyssna på sina kritiska vänner. Det finns en risk när alla i teamet tänker för lika och inte ifrågasätter, som i hennes fallföretag.

- Som entreprenör måste man våga experimentera och agera, sa Hanna von Schantz.

Hennes råd till digitala entreprenörer är att inte tänka linjärt. Man ska inte försöka mejsla ut den bästa idén och den bästa strategin och sedan den bästa finansieringen…

- Att se affärsmodellen som en form av blankt blad är ett utmanande arbetssätt. Man vet inte åt vilket håll idén kommer att utvecklas innan de första avtalen är påskrivna. Entreprenören får ge sig ut och träffa potentiella partners och kunder för att bättre förstå de framtida intressenterna – och jobba stegvis. Det ställer också krav på ledarskapet, sa hon.

Föreläsningen följdes av en paneldiskussion där Hanna von Schantz deltog tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova, Johan Attby, grundare av Fishbrain, och Mattias Wiggberg, KTH. De höll med om att betatester och experimenterande är det bästa sättet att nå framgång.

- I dag finns mycket kunskap om fördelarna med att arbeta med hypotesprövning och experimenterande. Ändå är startups både i Sverige och Silicon Valley snabba med att påbörja produktutveckling. De är övertygade om att deras idé är bra, sa Anne Lidgard.

- Det är viktigt att leta efter invändningar och inte bara bekräftelse, men ingen vill ju höra att ens bebis är ful. Det är mänskligt, sa hon.

Johan Attby tycker inte att det går säga något generellt om vilka företag som blir framgångsrika, utöver att drivet sitter hos grundarna.

- Sedan är en del grundare otrevliga eller rent av galna, medan andra är mer jordnära, sa han.

Han berättade att Google har försökt sålla ut framtida tillväxtraketer med hjälp av en algoritm. Trots att de har tillgång till enorma mängder data har försöken inte varit framgångsrika. Algoritmens resultat stämmer inte överens med det verkliga utfallet.

- Daniel på Spotify brukar säga att de testar nio saker, varav åtta går åt skogen. De testar direkt för att få feedback på marknaden, sa han.

ESBRIs Magnus Aronsson ledde paneldebatten. Han frågade hur lagstiftaren kan tänka relativt de digitala bolagen: Har lagstiftaren ens en roll att fylla?

- Det finns ett brett spann av företagsidéer som skulle behöva testas. Här skulle staten kunna spela en roll. Vill vi ju inte ha självkörande bilar som beter sig som Spotifys app gjorde från början, sa Mattias Wiggberg.

Han exemplifierade också med elscootrarna från Voi som sedan en tid tillbaka syns överallt på Stockholms gator.

- Vi vet inte vad det är för typ av fordon. Det finns inga avsedda parkeringsplatser, inga trafikregler. Här har vi några entreprenörer som inför en ny form av infrastruktur med trial-and-errormetodik, sa Wiggberg.

Anne Lidgard berättade att många startups stöter i policytaket. En del av staten driver på medan en annan sätter stopp. Hon menade att vi behöver ett mer agilt policyskapande i Sverige.

Vill du veta mer? Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

/Anna-Karin

Gästblogg: Tänd gnistan hos entreprenörerna och ge dem incitament att växa

Foto: Ethan Hoover/Unsplash

Årligen betalar den svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd, men bara en bråkdel går till små och medelstora företag. Det är helt uppåt väggarna, anser Anette Rhudin som brinner för att få mindre företag att växa. Hon var drivkraften bakom succéprojektet Tillväxtmotor/Business Generator i Värmland, som fick pris av EU-kommissionen för ett år sedan. Nu skalar Anette upp projektet under namnet Navigator Scaleup. Kontakta henne om du vill veta mer – men läs först hennes gästblogg! /Åse

”Större företag har större framtidstro”
”Vanligare med hållbarhetsarbete i större företag”
”Ju större företag desto vanligare med innovation”
”Större företag är i högre utsträckning digitaliserade”

Citaten ovan är hämtade ur Tillväxtverkets skrift Företagens villkor och verklighet 2017. Det är tydliga indikationer på att det finns fördelar med att växa som företag. Det finns därför en stor samhällsvinst i att stötta små och medelstora företags kliv uppåt, på skalbarhetens stege. Det skapar hållbar tillväxt – på riktigt.

Man kan även läsa i samma skrift att majoriteten av företagen vill växa:

”Av småföretagen är det nästan 70 procent som vill växa antingen genom att öka både omsättning och antalet anställda […] men trenden sedan 2005 har varit en sjunkande tillväxtvilja.”

Det sistnämnda är ju lite oroväckande. Det mest naturliga och drivkraften i en entreprenörs liv avtar. Det måste förändras och vändas.

Förra året vid den här tiden var Tillväxtmotor/Business Generator, ett EU-projekt från Värmland, nominerat som Sveriges bidrag till EEPA 2017, European Enterprise Promotion Awards. I en hel vecka deltog vi i EU-kommissionens evenemang SME Assembly, och fick frottera oss med Europas drivkrafter i tillväxtfrågor.

De uttalade tydligt och klart, under hela veckan, att Europas tillväxt skapas av små och medelstora företag (SME). Vill man fördjupa sig i detta så finns allt i ramverket The Small Business Act (SBA) som skapats för att se till att vi stöttar och motiverar entreprenörer utifrån deras behov och motivationsfaktorer.

Tänk om alla länders trendspaning stämmer? Tänk om vi skulle göra som ramverket anger? Tänk om vi kan tända gnistan hos våra entreprenörer och ge dem incitament att växa? Jag tror att det kan ge full pott tillbaka till samhället.

I Sverige har vi totalt 1 119 813 registrerade bolag med 0–249 anställda. Tillväxtverkets rapport visar att det finns 819 999 bolag med noll anställda, och av dem är det 24 procent som kan tänka sig att växa – både vad gäller antal anställda och omsättning! Om dessa 24 procent skulle växa och anställa en person, då pratar vi om 197 000 arbetstillfällen. (I Värmland finns det ungefär 30 000 företag med noll anställda. Det skulle innebära 7 200 arbetstillfällen om 24 procent skulle ta ett kliv uppåt och anställa en person.)

Vidare är det 45 procent av mikroföretagen (1–9 anställda) som anger samma sak – det skulle innebära ytterligare 116 572 arbetstillfällen. Småföretagen (10–49 anställda) är totalt 34 117 stycken och hela 67 procent av dem kan tänka sig samma resa som ovan. Det innebär att vi kan addera ytterligare 22 858 arbeten. Slutligen, i medelstora företag (50–249 anställda) har vi 73 procent som ser en potential i att växa. Det motsvarar ytterligare 4 080 stycken arbetstillfällen.

Tillsammans blir detta inte mindre än 340 310 nya arbetstillfällen!

En svensk snittlön uppgick 2017 till 278 954 kronor. Enligt skattesnurran, inklusive arbetsgivaravgifter, blir det 153 636 kronor i olika skatter per år. Om du fortfarande hänger med i texten och alla siffror, inser du att det blir en väldig massa skattepengar tillbaka till välfärden: hela 52 283 867 160 kronor.

SME Assembly-veckan avslutade med tävlingen EEPA 2017. Vi vann med projektet Business Generator, i kategorin ”Investing in Entrepreneurial skills”. Ett EU-projekt i Värmland, som startade utifrån två forskningsbaserade artiklar i tidningen Entré…

Projektet avslutades med tillväxtsiffror som har fått de flesta att tappa hakan. De 20 deltagande bolagen hade i snitt 7,5 anställda, och lyckades öka antalet anställda med 25 procent. Det motsvarar hela 45 riktiga jobb. Löneutbetalningarna ökade med 22 miljoner och skatteutbetalningarna med ca 15 miljoner kronor. För en region som Värmland, så är detta ett riktigt hjältedåd.

Varje år betalar svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd. Knappt en miljard av dessa går till de små och medelstora företagen (se Riksrevisionens rapport Statliga stöd till innovation och företagande).

SME-kategorin må kallas för småföretag – ett begrepp jag starkt ogillar – men tillsammans är de giganter. De kan göra så oerhört stor skillnad lokalt, regionalt, i Sverige, i Europa och världen. Använd pengarna för att tända den entreprenöriella gnistan och ni kommer att få se på positiva förändringar i vår värld.

/Anette Rhudin

50 kluriga sätt att använda gem

DECA Idea Challenge är en global idétävling för gymnasieelever där elevlag utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål. I Sverige genomförs tävlingen av ESBRI i samarbete med Skolverket.

Några exempel på tidigare tävlingsobjekt är gummiband, petflaska och kartong. Uppfinningsrikedomen har varit stor, och så var det även i år då tävlingen har kretsat kring gem. De tävlande har fått använda sin kreativitet, kläckt idéer och processat dem, för att till slut presentera sina gem-centrerade uppfinningar i 3-minutersfilmer på engelska som laddats upp på Youtube.

Deadline för årets tävlingsperiod var 18 november och i Sverige tävlar ett 50-tal elevlag från sju olika gymnasieskolor runt om i landet. Juryn har ett tufft jobb med att utse de klurigaste sätten att använda gem och 17 december gäller det! Då genomförs jurymötet och de tre bästa bidragen ska utses.

Det ska bli riktigt spännande att se vilka bidrag som hamnar i topp. Förstapristagarna kommer att få ett besök till sin skola av en känd inspiratör inom innovationsområdet. De som vinner förstapriset skickas också vidare till den globala tävlingen där de har chans att vinna 750 USD.

Vi kommer att tillkännage resultatet i början av nästa år så håll utkik på webbplatsen!

/Helene

LIVE 15.00: Så jobbar digitala entreprenörer

Välkommen till säsongsfinalen av Estrad! Vi får ta del av Hanna von Schantz spännande forskning om digitalt entreprenörskap, med empiri hämtad från spelindustrin. I det efterföljande panelsamtalet deltar också Johan Attby, Fishbrain, Anne Lidgard, Vinnova, och Mattias Wiggberg, KTH. Föreläsningen pågår ca 15.00-16.30. För förkovran, läs Entréartikeln om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng. /Åse

Dans, dans, dans… och innovation

Sneak peek på (en dålig utskrift av) omslaget. Ska bli så spännande att se i tryck!

Nu har vi fått iväg Entré nr 4 till tryckeriet, vilket innebär att tidningen bör landa i era brevlådor som en tidig julklapp. Håll tummarna för att postgudarna är med oss! Och håll utkik efter artiklar som bland annat svarar på frågor som:

Hur kan dans inspirera företag att bli mer innovativa?
Vad krävs för en lyckad vd-rekrytering till ett familjeföretag?
Hur jobbar modeföretag med innovation?

Dessutom rapporterar vi om sockerkickar och proteintillskott i näringslivet, digitalt intraprenörskap, olika perspektiv på entreprenörskap i skolan, och mycket mer.

Känner du någon som borde vara intresserad av att läsa Entré? Tipsa gärna om att prenumerationen är kostnadsfri. Alla som är kvicka i vändningarna och anmäler sig innan måndag hinner få årets sista nummer!

/Åse

Hur jobbar digitala entreprenörer i en föränderlig värld?

Det kommer vi att få veta mer om mellan klockan 15.00 och 17.00 om en vecka, 11 december. Då avslutar vi nämligen Estradhösten med en föreläsning som har ett spännande och aktuellt tema: digitalisering. Den digitala utvecklingen påverkar de flesta industrier och individer på ett eller annat sätt. Många företag har affärsidéer som vi inte har kunnat förutse ens i vår vildaste fantasi.

Under föreläsningen kommer Hanna von Schantz att diskutera entreprenöriella processer och hur entreprenörer och företagsledare arbetar i en oviss framtid med ständigt nya förutsättningar. Hanna har disputerat vid Stockholms universitet och driver dessutom en digital startup. Jag är säker på att det kommer att bli riktigt spännande!

Föreläsningen avslutas med en paneldebatt där Hanna medverkar tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova och Mattias Wiggberg, KTH. Och självklart blir det juligt fika! Vi hoppas att du har möjlighet att stanna och fika med oss.

Läs gärna mer om Hannas forskning i det senaste numret av Entré.

Mer information om föreläsningen och länk till anmälan hittar du här.

/Helene

Lång pressläggning i forskarbranschen

Foto: Milkoví/Unsplash.

Jämfört med dagspressen har vi oändligt lång pressläggningstid. Ofta går det ett par månader från det att vi intervjuar forskaren tills ni kan läsa artikeln i Entré. Men jämför man med forskarvärlden ligger vi helt klart i lä.

När jag intervjuade Chalmersforskaren Martin Lackéus senast berättade han om turerna kring publiceringen av artikeln ”Assessing the Impact of Enterprise Education in Three Leading Swedish Compulsory Schools” som han har skrivit tillsammans med kollegan Carin Sävetun.

- Vi har harvat runt med artikeln ett bra tag nu och försökt få den publicerad i olika tidskrifter. Vi har fått höra både att den är för kritisk, och att den inte är tillräckligt kritisk. Men det är egentligen inget ovanligt, att publicera sig tar tid. Det gäller att rätt artikel ska hitta till rätt journal, sa Martin.

Under 2016 och 2017 skickade Carin och Martin artikeln till flera vetenskapliga tidskrifter, som ofta lät svaren dröja. En journal höll på artikeln i sex månader, en annan i åtta. Sedan svarade de ”nej tack”.

Vändningen kom när Journal of Small Business Management gick ut med att de hade ett specialnummer på gång. Av ett 40-tal inskickade bidrag fick åtta författarteam komma och presentera sina artiklar för redaktörerna i Los Angeles.

- Redaktörerna för Journal of Small Business Management är nog egentligen inte så intresserade av data på grundskolenivå, men de gillade vår metod, konstaterade Martin.

Och i november 2018 kom slutligen glädjebeskedet: Martins och Carins artikel är accepterad för publicering i ett kommande nummer av tidskriften. I skrivande stund ligger den ännu inte uppe på sajten, men den kommer att finnas online och senare – gissningsvis om några månader – i den tryckta tidskriften.

Om du prenumererar på Entré behöver du inte vänta så länge på att läsa mer om vad Martin och Carin har kommit fram till. Vi rapporterar om artikelns slutsatser och räknar med att nr 4, 2018 ska nå alla läsare innan jul. Sajna upp här om du saknar en egen prenumeration – eller tipsa en kompis! Det är kostnadsfritt att prenumerera.

EDIT 28 november 2018: Carins och Martins artikel är nu online! Mejla Martin om du inte har tillgång till Journal of Small Business Management men är intresserad av att läsa artikeln.

/Åse

Gästblogg: Klimatkonferens i Barcelona

Deltagare på Climate Alliance International Conference i Barcelona 1–3 oktober 2018.

Tillsammans med Vinnova arrangerar ESBRI uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Filippa Egnér och Lina Trosvik skrev sin uppsats på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De knep förstaplatsen förra året och valde att lägga sina vinstpengar på en konferens- och studieresa till Barcelona. Nedan följer en gästblogg om deras upplevelser och lärdomar. /Helene

I början av oktober åkte vi på en studieresa till Barcelona för att lära oss mer om lokalt klimatagerande och hållbar innovation. Vi besökte konferensen Climate Alliance International Conference och utforskade även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona. Studieresan var möjlig tack vare att vi fått ett resestipendium från ESBRI och Vinnova efter att ha vunnit första pris i deras uppsatstävling Nytt&Nyttigt.

Att göra en studieresa där vi hade chans att utveckla våra kunskaper inom hållbar utveckling kändes ganska självklart för oss. Det kändes relevant både utifrån våra intresseområden och utifrån ämnet på vår uppsats, vilket var att undersöka hur lokala styrmedel i svenska kommuner har påverkat utvecklingen av elbilar. Då vi båda dessutom arbetar med ämnen som rör miljömässig och social hållbarhet känns det väldigt viktigt att ha en god insikt om vilka utmaningar, möjligheter och drivkrafter som finns kring klimatagerande, både på lokal, nationell och internationell nivå.

Konferensen hölls i den arkitektoniskt fina och speciella byggnaden Recinte Modernista de Sant Pau och den anordnades av Climate Alliance, en organisation bestående av huvudsakligen europeiska kommuner med syftet att arbeta med klimatagerande från ett lokalt perspektiv. Utgångspunkten är att globala nätverk för lokala aktörer är en förutsättning i arbetet med att driva lokalt klimatagerande framåt. Varje år anordnas konferensen och den samlar representanter från medlemskommunerna och andra intresserade för att fördjupa sig inom aktuella/heta ämnen såsom klimatåtgärder, innovativa lösningar och klimaträttvisa.

Konferensen skapar samtidigt ett tillfälle för deltagarna att dela kunskap och erfarenheter med varandra. Programpunkterna på konferensen bestod av olika föredrag, paneldiskussioner, ”connecting circles” och ”climate action talks”. Vi fick även chans att mingla med de övriga deltagarna under lunch och kaffepauser i lokalens mysiga källare. Lunchen bestod endast av små tapas som personalen delade ut, men det kompenserades upp med att det fanns generöst med vin.

Det betonades att lokala åtgärder behövs för att lösa våra globala problem, att vi måste förändra vår livsstil och vårt sätt att tänka, att planeten är den enda vi har och situationen är brådskande – att vi måste agera nu. Vikten av samarbete mellan lokala aktörer och nationella/internationella organisationer lyftes samt behovet av finansiellt stöd på lokal nivå. De argumenterade för betydelsen av ”bottom-up approaches” och hur viktigt det är med kunskapen som finns på lokal nivå. Problematiken ligger dock i hur den kunskapen ska lyckas inkorporeras i de politiska åtgärder som implementeras på nationell och internationell nivå.

För oss bidrog framför allt konferensen till ökade insikter i kommunernas perspektiv. Ett problem verkar vara att de lokala aktörerna upplever att de inte blir tillräckligt sedda eller bekräftade och att deras förmåga inte tas på allvar av organisationer på nationell och internationell nivå. Även om viljan finns på lokal nivå finns det också barriärer som inte går att komma runt endast på lokal nivå. Talarna frågade sig vad kommunerna kan göra för att klimatfrågan ska få en högre prioritet och enades om att den rådande konferensen var ett sådant exempel som kan signalera till politikerna på högre position.

Vi besökte även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona, ett urbant laboratorium som är tillgängligt för företag med innovativa produkter med en tydlig nytta för medborgarna. Initiativet tillåter användning av offentliga platser för genomförandet av innovativa pilotprojekt, och tanken är att det ska underlätta inträdet till den verkliga marknaden. Vi besökte ett av deras kontor, där vi bland annat pratade om hur de arbetar inom distriktet och om vilka pilotprojekt som vi kunde besöka.

Överallt i området fanns det till exempel varierande typer av cykelbanor som används för att undersöka vilka av dem som bäst bidrar till förbättrad rörlighet och säkerhet för cyklister, samtidigt som de inte begränsar biltrafikens framkomlighet. Vi studerade även solcells- och vindturbinsdriven gatubelysning med sensorer för bland annat temperatur och fuktighet. Ett annat pilotprojekt vi kollade på var laddstationer, vilket i våra ögon inte uppfattas som sådär väldigt innovativt. Men det var kul att se hur de har arbetat med att synliggöra laddstationerna.

Något vi tog med oss från konferensen och vårt besök i Barcelona är att det blev tydligt att det finns väldigt starka drivkrafter på lokal nivå som arbetar för klimatet. I en tid med alarmerande rapporter om klimatförändringarnas utveckling kändes det hoppfullt att få känna av den drivkraften. Vi lämnade Barcelona med fler insikter men också med mer inspiration för fortsatt arbete.

Allt som allt så hade vi en väldigt rolig och utvecklande resa och vill avsluta med att tacka Vinnova och ESBRI för att vi fick denna möjlighet!

/Lina Trosvik & Filippa Egnér

Samarbete modellen för systemisk innovation

Systemisk innovation är komplext och tar lång tid att genomföra, trots att det brinner i knutarna när det gäller att förbättra miljön.

Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.

Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.

Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.

Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.

Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.

Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.

Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.

Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.

Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

LIVE 15.00: Systemisk innovation – stora samhällsproblem kräver genomgripande lösningar

Vad är systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? Frågorna besvaras på Estrad i dag. Föreläsare är Fredric Bauer, Lunds universitet, och Stefan Tongur, RISE Viktoria. För förkovran, läs Entréartikeln där de intervjuades. Föreläsningen ingår i Global Entrepreneurship Week (GEW). /Åse

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash

Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

På nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

Sker framtidens rekrytering med hjälp av robotar?

Foto: Tom Parsons/Unsplash.

Vi lever i en tid när förutsättningarna för arbetslivet förändras i grunden. Globalisering, digitalisering och teknologiska innovationer påverkar både hur vi lever och arbetar.

Hur bedömer man på ett tillförlitligt sätt en kandidats framtida prestation och hur lyfter man fram argument som gör en arbetsplats attraktiv att arbeta för? Svaren på de frågorna finns i boken ”Innovativ rekrytering” skriven av Thomas Eklöf och Nils Hallén. Den ger kunskap och konkreta verktyg som bidrar till bättre rekryteringar, oavsett om man är verksam i en ideell organisation eller i ett globalt företag.

Författarna konstaterar att rekryteraren ofta låter magkänslan styra processen, men det finns risk för att känslan grundar sig på förutfattade meningar. I allmänhet är det mycket svårt att bilda sig en uppfattning om en persons kompetens genom ett första intryck eftersom många olika faktorer spelar in.

Felaktiga rekryteringar är kostsamma och kan medföra att befintlig personal slutar. För att minska risken är det viktigt att först klargöra företagets övergripande syfte. Om man sedan skapar arbetsbeskrivningar utifrån syftet, kan det lyftas fram i jobbannonser. På så sätt kan både attraktionskraften och träffsäkerheten öka.

Boken ger också en inblick i framtiden där ny teknik kan komma att revolutionera arbetet med rekrytering. Till exempel kan robotar ta hand om ansökningsprocessen, svara på frågor och återkoppla till kandidaterna. På så sätt kan kandidaterna få svar snabbt, och företaget kan minska tiden de lägger ner på rekryteringar med upp till 75 procent, menar Eklöf och Hallén.

Boken är värdefull för alla som arbetar med rekrytering och riktar sig till både rekryterande chefer, konsulter och HR-personal.

/Helene

Gästblogg: Så drog vi igång en vinstdrivande affärsidé på en vecka

Glada vinnare i Start-Up Challenge. Foto: Sammie Chimusoro.

Hur fattar entreprenörer beslut i osäkra situationer? Och hur bygger de upp sin verksamhet med begränsade resurser? Karolina Rondahl, Gabriel Glänte, Magdalena Lindén och Hanna Wegelius, studenter på Chalmers Entreprenörskola, har färska och konkreta erfarenheter. Direkt när de påbörjade sin utbildning kastades de in i en startup-utmaning som de hanterade med bravur. Det var stressigt och osäkert – men hårt arbete och bra magkänsla ledde dem rätt. Läs studenternas berättelse. Gästbloggen publiceras i samarbete med Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers./Åse

I början av september startade årets entreprenörsutbildningar vid Chalmers School of Entrepreneurship och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship i Göteborg. Vi är fyra studenter med bakgrunder inom juridik och ingenjörskonst som kom dit med stora förväntningar. Vi kände spänning inför vad som komma skulle, och vi var alla väldigt ivriga att få anta rollen som entreprenörer. Denna iver skulle snabbt besvaras.

Under den första kursens första dag fick vi uppgiften att med 100 kronor som startkapital tjäna så mycket pengar som möjligt under en veckas tid. Utmaningen heter Start-Up Challenge och ges varje år till nya studenter med syfte att ge erfarenheter kring beslutsfattande under osäkerhet. Studenterna delas in i lag och de som en vecka senare tjänat mest pengar vinner.

I år blev vi det lag som lyckades tjäna mest någonsin. På mindre än en veckas tid gick vi från att för första gången ha hälsat på varandra till att ha skapat ett projekt från grunden med en omsättning på över 100 000 kronor. Den kontanta vinsten vid deadline var 43 903 kronor.

Projektet som ledde oss till vinstplatsen var Kvinnokalendern; en kalender som uppmärksammar att det nästa år är 100 år sedan Sveriges riksdag fastslog rösträtt för Sveriges kvinnor. För att lyfta fram kvinnor som förändrat samhället valde vi att göra Kvinnokalendern som varje månad presenterar en svensk pionjär. Vi valde att lyfta fram kvinnor med olika bakgrunder som varit framstående inom vitt skilda områden, för att samla en tilltalande och inspirerande mångfald. Kalendern är bortsett från tryckningen helt gjord på egen hand, inklusive all design, formgivning och författande av texter.

Eftersom vi bara hade en vecka på oss var det ett väldigt stressigt och tidskrävande arbete, vi ägnade i stort sett all vår vakna tid åt att skapa, marknadsföra och sälja kalendern. Ett tag var vi osäkra på om vi skulle hinna bli klara i tid, men det blev vi!

När vi bestämde oss för att göra en kalender var vi inte säkra på hur stor efterfrågan skulle bli. Det finns redan så många kalendrar på marknaden och i dag använder de flesta mobila kalendrar, men vi älskade vår idé och valde att köra på den helhjärtat trots osäkerheten. Idén visade sig ligga rätt i tiden och vi fick oerhört bra respons. Vi sålde till privatpersoner från Malmö i söder till Piteå i norr och till olika företag. Totalt sålde vi över 800 kalendrar.

Sammantaget var detta en otrolig erfarenhet som tillmötesgick vår iver att börja med entreprenörskap. Alla timmar av hårt arbete vägdes upp av lyckan och adrenalinkickarna vi fick under resans gång. Känslan att få stå som vinnare var härlig, inte bara för att vi tjänade mest pengar utan främst på grund av att vi hann skapa en kalender med ett budskap som är oerhört viktigt att samhället uppmärksammar och inte glömmer.

Vill du läsa mer om vår produkt kan du gärna kolla in våra sidor på Facebook och Instagram. Kalendern är just nu slutsåld, men vi funderar på att trycka upp en ny upplaga. Vill du vara med och uppmärksamma 100 år av allmän rösträtt? Skicka in en intresseanmälan så återkommer vi när och om kalendern går att köpa igen. Intresseanmälan är inte bindande.

Stort tack till alla som supportat projektet för era fina ord!
/Karolina, Gabriel, Magdalena och Hanna

EDIT: Läs mer på Chalmers webbplats!

Fira entreprenörskap med oss hela november!

Nu är det snart dags för årets Global Entrepreneurship Week (GEW) då vi sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. GEWs huvudvecka är 12–18 november men kampanjen pågår under hela november.

Det finns redan nästan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

Under årets GEW fokuserar vi extra mycket på kreativitet hos unga. Tillsammans med Skolverket arrangerar vi DECA Idea Challenge. Där utmanas gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor.

DECA Idea Challenge är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Uppfinningsrikedomen har varit stor vid tidigare års tävlingar och vi är säkra på att det blir så även i år.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om DECA Idea Challenge!

Och så hoppas jag att vi ses på Estradföreläsningen 13 november. Temat är systemisk innovation, det vill säga genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället.

Trevlig helg!
/Helene

Att vänta på något gott kan kännas för länge

En smygtitt på temaartikeln i Entré nummer 3-2018

Processen att göra en fysisk tidning är fortfarande både kul och fascinerande tycker jag. Vi börjar med 24 blanka sidor och tänker: ”Hur ska vi fylla det här?”. Men så kommer de intrillande successivt: idéerna, texterna, bilderna och illustrationerna…

Sedan återstår att korrläsa och finslipa tills man är så trött på innehållet att man nästan kan det utantill. Efter att vi har sagt OK till tryckeriet och pressarna kör igång tar det egentligen bara några dagar tills vi står med den färdiga tidningen i handen – men den väntan kan kännas oändlig.

Just nu befinner vi oss i ett mellanläge: Vi väntar spänt på Entré nummer 3-2018 som snart kommer från tryckeriet (blev det lika snyggt som vi hoppas?!) och samtidigt är planeringen av nummer 4-2018 i full gång.

I Entré nummer 3 kommer du kunna läsa om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng, bra bråk som stärker team, fyra vägar till tillväxt, en internationell havsdrake med förankring i Göteborgstrakten – och mycket, mycket mer. Tidningen bör landa i din brevlåda på fredag eller möjligen måndag, om du prenumererar alltså. Gör du det inte är det enkelt ordnat.

Vad nummer 4 kommer att innehålla får vara en hemlighet ett tag till. Men du kan räkna med aktuella och intressanta forskningsresultat om entreprenörskap, innovation och småföretagande – som vanligt alltså…

Har du tips om forskning som vi borde uppmärksamma? Hör gärna av dig!

/Åse

Ta vara på råmaterialet och möjligheterna

Häromdagen hade vi celebert besök på Estradscenen. Per Davidsson är en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen och är sedan 2004 verksam vid QUT Business School i Australien.

Entreprenörer kan inte skapa något ur ingenting – de behöver ”råmaterial” att arbeta med. Och med råmaterial menar Davidsson exempelvis ny teknologi, sociokulturella förändringar och demografiska skiften. Sådan utveckling öppnar för nya affärsmöjligheter, men det är inte alltid självklart hur möjligheterna ska realiseras.

Vissa förändringar går långsamt medan andra beror på snabba och oförutsägbara händelser som (oftast) ingen vill ha.

- Befolkningsökningen är en långsam förändring. Det är lätt att planera för mer barnomsorg när man vet att antalet barn ökar. På samma sätt kan man anta att behovet av bilar, cyklar och telefoner också kommer att öka, sa Per Davidsson.

Med demografiska skiften kommer också sociokulturella förändringar som skapar affärsmöjligheter. Per Davidsson exemplifierade med nykterhetsrörelsens utbredning i början av 1900-talet.

- Nykterhetsrörelsens framfart ledde till ett förbud mot alkoholhaltiga drycker i USA. Antalet startups i läskbranschen ökade dramatiskt. Det skapades en helt ny marknad. Ungefär samtidigt uppfanns kylskåpet. Den nya tekniska innovationen bidrog till läskdrickandets uppsving, sa han.

En likartad effekt kan vi se av veganismens utbredning.

- I början av 1990-talet växte sig veganismen stark i Umeå. De aktiva sågs till en början som extremister och ingen trodde väl då att det skulle bli så vanligt och accepterat med veganmat. Men i dag finns en uppsjö av olika företag som erbjuder alternativ till animaliska produkter, sa Davidsson.

Sedan finns det också snabba och oförutsägbara förändringar som ingen vill ha. Ett exempel är terrorattentatet 2015 mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo där tolv människor miste livet. Bara dagar efter attentatet fanns det t-shirts att köpa med texten ”Je suis Charlie”.

- Många köpte dem för att visa sitt stöd för tidningen och offren. Efter en tid fanns en mängd olika produkter i samma anda. Den fruktansvärda händelsen exploaterades.

Generellt sett är det lättare att agera när förändringar är förutsägbara, men det finns en stor marknadspotential i plötsliga händelser, menade Davidsson.

- Potentialen är mycket större om marknaden är stor, men då är konkurrensen också större. En liten, nischad produkt kan ge minst lika bra affärsmöjligheter.

Vill du se Pers föreläsning hittar du den här. Och vill du förkovra dig ytterligare finns ett antal sammanfattningar av hans forskning på QUT Business Schools webbplats.

/Helene

LIVE 13.30: New Technologies, Vegans, Disasters, and All That Stuff

Professor Per Davidsson är en av de mest citerade forskarna inom entreprenörskap. Sedan några år tillbaka har han sin bas i Australien, men i dag besöker han Sverige och ESBRIs Estrad för att dela med sig av färsk forskning. Välkommen tillbaka, Per! /Åse

Dialog viktigare än monolog

Karen Verduijn och Karin Berglund. Foto: Ola Gustafsson.

ESBRI och SSES genomförde i går det tredje seminariet i serien ”Education Café”. Tanken med seminarieserien är att erbjuda en plattform där lärare får möjlighet att diskutera utmaningar och möjligheter i undervisningssituationen. Ett femtontal lärare hade samlats för att fika (såklart, det är ju ett café) och dela med sig av sina erfarenheter.

Denna gång fick vi ta del av Karin Berglunds och Karen Verduijns tankegångar utifrån den nyligen utgivna boken ”Revitalizing Entrepreneurship Education Education: Adopting a critical approach in the classroom”.

I boken förs en diskussion om alternativa sätt att bedriva entreprenörskapsundervisning. Berglund och Verduijn menar att det är viktigt att ha en dialog med studenterna. Det räcker inte med att lära dem ”hur man gör”, de behöver i stället reflektera och inta ett kritiskt förhållningssätt. Och om lärarna ska ta med sig alternativa perspektiv in i klassrummet kommer det att behövas ett nytt sätt att tänka. Bokens syfte är att belysa nya vägar framåt i entreprenörskapsutbildningen genom att dela med sig av idéer och praktiska tillvägagångssätt. Det finns många nya sätt att arbeta på, men en av de viktigaste faktorerna är att lärarna behöver gå från monolog till dialog.

Under seminariet gav Karen exempel på ett sätt att tänka utanför boxen som hon tycker fungerar väldigt bra. Vanligtvis står läraren längst fram i salen och undervisar i ”hur saker är”. Karen har i stället testat en alternativ inlärningssituation: Hon gav en klass på 70 ekonomstudenter i uppgift att utmana sina idéer om vad entreprenörskap är. Detta skulle ske genom att skapa en kort film utifrån ett fritt valt tema – men såklart med entreprenörskap i fokus.

Studenterna delades in i grupper om tre och deras filmer laddades upp på LoopMe. Alla grupper kunde se varandras filmer och ge feedback, och alla kunde se varandras feedback. Här fanns inget rätt eller fel, i stället handlade allt om studenternas ifrågasättande och reflektion. Det ledde till att fler studenter vågade diskutera med läraren. De fick också ökat självförtroende genom att de kunde uttrycka sin egen åsikt utan att bedömas.

Slutligen tipsade Karen också om andra hjälpmedel för dialog med studenterna. Ett exempel är Peer Grading som används för utvärdering och feedback beträffande undervisningen.

Det här var lärorikt och spännande. Jag ser redan fram emot nästa Education Café!

/Helene

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

LIVE 15.00: From sci-fi to everyday AI – business opportunities in new technology

Självkörande bilar, smarta robotar och datorer som slår schackmästarna. Artificiell intelligens (AI) sågs länge som science fiction, men är redan en del av vår vardag. Vad innebär det för existerande företag? Och vilka affärsmöjligheter öppnas upp för snabba startups? Det är temat för dagens Estradföreläsning – den 200:e i ordningen sedan starten 1997! /Åse

199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.

Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!