Vad säger forskningen om adhd och entreprenörskap? Johan Wiklund svarar!

För några år sedan började professor Johan Wiklund fundera över kopplingar mellan adhd och entreprenörskap. Forskningsområdet är relativt nytt, men intresset ökar hela tiden. Bilderna av psykisk ohälsa och NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) skiftar. I debatten, och även inom forskningen, betonas ofta negativa konsekvenser som utanförskap och arbetslöshet. Men ibland framställs NPF, och särskilt diagnosen adhd, som en superkraft. Människor med adhd hyllas för sin kreativitet och energi, menar Johan Wiklund.

I slutet av april delade han med sig av de senaste resultaten från sina studier på ett Estrad:webbinarium. Eftersom intresset var jättestort och publikfrågorna många, hann han inte besvara alla frågor ”live”. Han lovade i stället att göra det i efterhand, och här kommer frågorna och Johans svar. Vi har också tagit med de frågor som deltagarna ställde via uppföljningsenkäten.

Hur kan vi som undervisar i entreprenörskap underlätta för studenter med adhd och vilken typ av verktyg skulle vi kunna använda?

- Mycket handlar om en förståelse för att alla människor är olika, att alla lyckas bättre när vi är intresserade, och att vi bör bygga vår undervisning på denna grund. En förståelse för vilka styrkor och svagheter som adhd för med sig i allmänhet är också bra.

- En dimension handlar om att låta eleverna välja exempelvis vad de jobbar med och hur de examineras, så de inte blir uttråkade och kan dra nytta av sina styrkor. Det är ganska lätt inom entreprenörskap. Eleverna kan ju jobba med sina egna intressen och sina egna affärsidéer. Det är en större utmaning i många andra ämnen.

- En annan dimension handlar om att hjälpa dem att strukturera sitt arbete vilket de ofta har svårigheter med. Det handlar om att dela upp arbetet i mindre delar, att ha tydliga förväntningar och deadlines och att ha kontinuerlig examination snarare än examination av ett stort projekt i slutet av terminen. På så sätt ser man till att de inte handlar på efterkälken.

Hur ska vi utveckla skolformen för att den ska bli bredare i sitt tänk och våga gå utanför boxen?

- Skolvärlden blir snabbt alltmer mångfacetterad. I Sverige märks det kanske framför allt genom alltfler elever med utländsk bakgrund. Om skolan ska vara framgångsrik i framtiden krävs en acceptans för - och anpassning till - denna mångfald. Det behövs även en acceptans för att folk är neurologiskt olika.

Hur interagerar företagare med adhd med andra företagare utan diagnoser?

- Det vet vi nog ingenting om.

Tips på läsning eller länkar i ämnet? Finns doktorsavhandlingar i ämnet? Vad finns för pågående forskningsprojekt? Fanns det något du hade tänkt ta upp men inte hann? Finns forskning i Sverige kring detta? Vilka länder ligger i framkant i forskning i ämnet?

- För dem som är intresserade av forskning finns en hel del om entreprenörskap och adhd. Sämre med populärvetenskapligt arbete. Anders Hansen har skrivit en del om entreprenörskap i sin bok ”Fördel adhd”.

- Här är den lista jag visade under mitt föredrag. Det är i stort sett den publicerade forskning vi har på området:

Lasky, A.K., Weisner, T.S., Jensen, P.S., Hinshaw, S.P., Hechtman, L., Arnold, L.E., Murray, D.W., Swanson, J.M., 2016. ”ADHD in context: Young adults' reports of the impact of occupational environment on the manifestation of ADHD”. Soc. Sci. Med. 161, 160–168

Lerner, D., Hunt, R., & Verheul, I. (2018). ”Dueling Banjos: Harmony and Discord between ADHD and Entrepreneurship”. Academy of Management Perspectives (AMP), 32(2), 266–286

Lerner, D., Hatak, I., & Rauch, A. (2018). ”Deep Roots? Behavioral Inhibition and Behavioral Activation System (BIS/BAS) Sensitivity and Entrepreneurship”. Journal of Business Venturing Insights (JBVI), 9, 107–115. 

Lerner, D., Verheul, I., & Thurik, R. (2019). ”Entrepreneurship & Attention Deficit /Hyperactivity Disorder: A Large-Scale Study involving the Clinical Condition of ADHD”. Small Business Economics (SBE), 53(2), 381–392

Mannuzza, S., Klein, R.G., Bessler, A., Malloy, P., LaPadula, M., 1993. ”Adult outcome of hyperactive boys: educational achievement, occupational rank, and psychiatric status”. Archives of general psychiatry, 50 (7), 565–576.

Thurik, R., Khedhaouria, A., Torrès, O., & Verheul, I. (2016). ”ADHD symptoms and entrepreneurial orientation of small firm owners”. Applied Psychology, 65(3), 568-586.

Verheul, I., Block, J., Burmeister-Lamp, K., Thurik, R., Tiemeier, H., & Turturea, R. (2015). ”ADHD-like behavior and entrepreneurial intentions”. Small Business Economics, 45(1), 85-101.

Verheul, I., Rietdijk, W., Block, J., Franken, I., Larsson, H., & Thurik, R. (2016). ”The association between attention-deficit/hyperactivity (ADHD) symptoms and self-employment”. European journal of epidemiology, 31(8), 793-801.

Wiklund, J., Patzelt, H., & Dimov, D. (2016). ”Entrepreneurship and psychological disorders: How ADHD can be productively harnessed”. Journal of Business Venturing Insights, 6, 14-20.

Wiklund, J., Yu, W., Tucker, R., & Marino, L. (2017). ”ADHD, impulsivity and entrepreneurship”. Journal of Business Venturing, 32(6), 627-656.

Wiklund, J., Lomberg, C., Alkærsig, L., & Miller, D. (2019, July). ”When ADHD Helps and Harms in Entrepreneurship: An Epidemiological Approach”. In Academy of Management Proceedings (Vol. 2019, No. 1, p. 17481). Briarcliff Manor, NY 10510: Academy of Management.

Wiklund, J. (2019). ”Entrepreneurial impulsivity is not rational judgment”. Journal of Business Venturing Insights, 11, e00105.

Wiklund, J., Hatak, I., Lerner, D. A., Verheul, I., Thurik, R., & Antshel, K. (2020). ”Entrepreneurship, clinical psychology and mental health: An exciting and promising new field of research”. Academy of Management Perspectives, (ja).

Yu, W., Wiklund, J., & Perez-Luno, A. (2020). ”ADHD Symptoms, Entrepreneurial Orientation, and Firm Performance”. Entrepreneurship Theory and Practice.

Känner du till någon eller några skolor någonstans i världen som varit extremt framgångsrika i arbetet med ungdomar som har adhd och/eller autism?

- Det är svårt att säga att någon varit ”extremt framgångsrik”. Men några som försöker på högskolenivå och som har de relevanta ackrediteringarna är Landmark College i Vermont, USA, samt Beacon College i Florida, USA. Båda verkar vederhäftiga. I Sverige finns Ädelfors Folkhögskola.

Min fråga är vad händer med resultaten? Jag känner att jag med en nyligen färdig utredning skulle vilja få denna värdefulla information, och känna att diagnosen och insikten tillför något i mitt liv. Hur kan resultaten omvandlas till praktiska möjligheter? Hur kan informationen spridas?

- Vi håller på med att utveckla utbildning specifikt för studenter med adhd som baseras på den forskning vi gör.

Finns det någon forskning på vilka verktyg ex ”to do lists” eller digitala verktyg som används av framgångsrika entreprenörer som har adhd?

- Nej. Men jag hoppas plocka fram någonting sådant!

Vill du höra mer spännande fakta, frågor och svar? Se webbinariet i repris!

/Helene

Världen inte mer osäker i dag än tidigare

Hur kan entreprenörer tackla den osäkerhet coronapandemin har skapat? Inte genom att försöka förutsäga framtiden i alla fall, menar välkända forskaren Saras Sarasvathy.

– Vi kan aldrig förutsäga framtiden. Världen är alltid osäker.

Det sa professor Saras Saravathy, University of Virginia, USA, på ett Estrad:webbinarium 10 juni 2020. Temat var ”Co-create new futures in uncertain times”. Tillsammans med docent Henrik Berglund, Chalmers, diskuterade hon hur entreprenörer ska tackla den osäkra tid som coronapandemin har skapat i världen. Enligt Sarasvathy är det business as usual – eller, rättare sagt, business by effectuation – som gäller.

Kortfattat handlar effectuation om att ta beslut utan att försöka förutsäga framtiden med marknadsundersökningar eller prognoser. Entreprenörer som använder effectuation som beslutsmetod försöker kontrollera framtiden utan att förutse den. Det gör man bland annat genom att prova sig fram med små steg för att veta vad som är bra idé. Samskapandet är en viktig beståndsdel i det.

– Samarbeta med andra som du själv har valt ut, och som verkligen vill förverkliga sina idéer. Samarbetet behöver inte ha en vision, börja i stället agera i små steg som ni bygger vidare på, sa Saras Sarasvathy.

Henrik Berglund konkretiserade hennes teori om samskapande genom att måla upp en, för många entreprenörer, bekant situation.

– I stället för att pitcha en idé för en investerare med power point-presentationer, prova att måla upp idén på en whiteboard och samskapa en plan tillsammans med investeraren. Presentationens form är oerhört viktig för att komma vidare med idén, sa han.

Över 270 personer från olika delar av världen var anmälda till webbinariet, och Sarasvathy och Berglund svarade på flera frågor från deltagarna. En av frågorna handlade om vad politiker borde göra för att underlätta för världens entreprenörer nu under rådande coronapandemi. Sarasvathy menar att det behövs en snabb datainsamling om vad företagare runt om i världen gör i de här osäkra tiderna.

– Utifrån det kan vi se vilka politiska åtgärder som bör vidtas, sa Saras Sarasvathy.

– I Sverige finns det mycket som restaurangägare inte får göra enligt lag. Kanske bör man lätta på de restriktionerna nu för att stötta verksamheterna, sa Henrik Berglund.

Se hela Estradföreläsningen som webb-tv. 

/Maria

Osäkerhet avskräcker inte individer med adhd

Johan Wiklund föreläste och svarade på frågor på Estrad:webbinarium 22 april.

För ett par veckor sedan arrangerade ESBRI det första Estradwebbinariet. Johan Wiklund delade med sig av sin forskning om hur adhd kan vara en tillgång för entreprenörskap. Seminariet skulle egentligen genomföras fysiskt i mars, men precis som många andra organisationer har vi fått ställa om till digitala lösningar.

Johan Wiklund framhöll att vissa egenskaper kan innebära fördelar eller problem i arbetslivet. Individer med adhd har ofta svårigheter att anpassa energinivån och hålla tillbaka sina impulser. De kan också ha svårt att fokusera på sådant som de tycker är tråkigt.

De kan oftast jobba mycket mer än andra människor och känner inte sina begränsningar. Det här medför en ökad risk för utbrändhet. Personer med adhd har ofta svängningar i sina energinivåer och när de har gått på högvarv kommer en rekyl i form av utmattning.

Men det finns fördelar också. Eftersom dessa individer ofta är impulsiva kan entreprenörskap vara ett passande yrkesval. De är i stor utsträckning risktagare och det finns alltid en hög grad av risk när man startar företag. Genom ett eget företagande kan de styra sin egen tid och komma runt problemen med att inte kunna fokusera under längre tid.

– Impulsiviteten blir intressant när man pratar om osäkerhet. Man har svårt att vänta, man handlar innan man tänker, och man ser möjligheterna men sällan problemen. Just den här osäkerheten är kännetecknande för entreprenörskap, men den är inte avskräckande för personer med adhd, sa Johan Wiklund.

Forskningen visar också tydligt att det är en fördel att vara gift/sambo. Wiklund tror att detta beror på att tillvaron blir mer strukturerad och att man tar hand om sitt välbefinnande i större utsträckning än om man bor ensam. Då är det lätt att vända på dygnet och hoppa över måltider. Man kan självklart ha mer eller mindre symptom, det är olika från individ till individ. Men vissa grunddrag är ändå desamma.

Det finns naturligtvis också ”vanliga” jobb som passar individer med adhd. Tjänster med många förändringar och olika arbetsuppgifter är en stor fördel för dessa personer. Inom idrotten finns också många framgångsrika individer med adhd.

Det här är bara ett axplock av de intressanta resultat som Wiklund lyfte fram. Se gärna hela webbinariet i repris. Det går också finfint att ladda ner hans presentation på vår webbplats.

/Helene

PS: När vi började marknadsföra seminariet fick jag en bok som jag gärna vill tipsa om. Den är läsvärd oavsett man själv har adhd, eller om man känner någon som har det. ”Joakims överlevnadsguide till adhd” av Joakim Hedström innehåller tips, handlingsplan och beskriver typiska utmaningar som man behöver hantera.

LIVE 14.00–15.00 | Adhd – en tillgång för entreprenörskap?

Vad finns det för gemensamma drag hos människor med adhd och entreprenörer? Kan impulsivitet vara en tillgång för startups? Är entreprenörer med adhd mer innovativa än andra entreprenörer – och går deras företag bättre?

Det är några frågor som kommer att beröras på Estrad i eftermiddag. Då får vi ta del av professor Johan Wiklunds spännande forskning. Denna Estradföreläsning genomförs som ett webbinarium. Du kan ta del av Johans presentationsbilder i förväg om du vill, och sedan följa föreläsningen och ställa frågor i Zoom.

Varmt välkommen!

/Åse

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

16 mars skulle vi ha arrangerat en Estrad med Johan Wiklund, men coronaviruset kom emellan och föreläsningen fick ställas in. Nu kommer föreläsningen att arrangeras som ett webbinarium 22 april i stället, och det ser vi väldigt mycket fram emot! I väntan på det kör vi blogginlägget från 5 mars i repris.

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 22 april delar Johan Wiklund med sig av sin kunskap på en Estradföreläsning via länk.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Varmt välkommen att anmäla dig till webbinariet 22 april!

/Maria

”Jättespännande och efterlängtat evenemang!”

Så lyder ett av de spontana och glada tillrop vi har fått från dem som har anmält sig till morgondagens webbinarium om forskning och skrivande. Det känns jätteroligt att det här forumet har fått så stort intresse – just nu är det 253 anmälda.

Jag kommer att inleda seminariet och ser fram emot en spännande diskussion om hur man kan – och om man bör – utveckla den traditionella akademiska texten.

Vill du också vara med? Webbinariet börjar klockan 14.00 och tar totalt en timme. Det finns platser kvar, anmäl dig här.

När forskarna Jenny Helin och Susanne Pelger har presenterat finns det tid för frågor och diskussion. Som deltagare hörs du inte eller syns i bild, men du kan välja att aktivt delta i chatten.

Hoppas vi ses!

/Helene

Chatta om forskning

I dag hade vi vårt sista möte inför webbinariet 25 september. Det känns riktigt kul! Två bra talare, ett intressant ämne och närmare 200 deltagare av olika slag: forskare, lärare, kommunikatörer, konsulter, bibliotekarier… Och så finns det förstås en extra spänning i att detta är första gången som ESBRI är med och arrangerar ett webbaserat seminarium.

Om upprinnelsen till webbinariet kan du läsa i mitt inlägg från 10 augusti. Temat är ”Forskare, skriv för att bli läst!” och du kan fortfarande anmäla dig om du är intresserad.

Jenny Helin kommer att utveckla sitt resonemang från debattartikeln som hon skrev till Entré i våras. Den handlar om att den traditionella akademiska texten bör hottas upp. Jenny menar att de ”döda” och ”stängda” forskningstexter som de flesta skriver omöjligt kan fånga den kreativitet, kaos och mångfald som faktiskt ryms i entreprenörskapet.

Vår andra talare är Susanne Pelger. Hon har bland annat skrivit boken ”Retorik för naturvetare” och bloggar på Naturvetarspråk. Susanne menar att fler forskare borde skriva populärvetenskapligt. Inte bara för att resultaten därigenom får större spridning. Det handlar också om en lärprocess för forskaren, och ett sätt att vidga perspektiven.

Vill du vara med och diskutera de här frågorna? När du anmält dig får du inloggningsuppgifter, sedan är det bara att ta del av webbinariet och chatta loss med talare och deltagare. Så här funkar det.

/Åse

#webbinarium #slump #nyhet #kommunikation

Visst är det intressant med de där lite slumpartade händelserna som leder till en kontakt, en idé, en aktion – och i slutändan något nytt och bra. Genom sociala medier har möjligheterna ökat. När jag deltar i konferenser och seminarier nuförtiden gör jag det ofta i dubbel bemärkelse: både analogt och på Twitter. Och det känns som Twitter leder till fler nya kontakter. Som fysisk deltagare tenderar man ju att i första hand heja på dem man redan känner.

Ett konkret exempel på hur sociala medier har underlättat för nya kontakter, idéer och handling – som jag tror kommer att bli mycket bra – kommer här:

Hösten 2011 intervjuade jag Jenny Helin. Hon berättade om sin avhandling ”Living moments in family meetings” men vi pratade också om hur man kan kommunicera forskning så att fler tar del av den. Forskningsspridning är en viktig del i ESBRIs arbete och Jenny menade att det behövs mer ”läsvänliga” och öppna akademiska texter.

Till Entré nr 1-2012 bad vi Jenny att utveckla sina tankar kring kommunikation av forskning, och det resulterade i Åsikten ”Dags att ifrågasätta den akademiska texten”. Debattartikeln ledde till en hel del intresse, läsare kommenterade den på webben och mejlade Jenny direkt. En skrev i kommentarsfältet ”Hur går vi vidare?” och Jenny svarade ”Kanske Esbri kan ordna ett seminarium på temat…”

Några dagar senare blev vi kontaktade på Twitter av Alastair Creelman, verksam vid Linnéuniversitetet och engagerad i ett nätverk för IT inom högre utbildning. Han hade också läst och gillat Jennys Åsikt och skrev ”Ska vi ordna ett webbseminarium ihop med Jenny?”.

Sagt och gjort, nu är planeringen i full gång!

I höst blir det ett helt webbaserat seminarium om hur man som forskare kan sprida sina resultat till en bredare krets – och vad man har att vinna på det. Detta är det första webbinariet som ESBRI är med och arrangerar, och det känns jättespännande. Via Alastair – och med hjälp av sociala medier – har vi kommit i kontakt med flera organisationer och personer som är nya som samarbetspartners för oss på ESBRI. Vi bidrar med vår kompetens och får tiofalt tillbaka inom andra områden. Eller som Alastair uttryckte det under ett av våra webbmöten: ”Sociala medier handlar om sharing. När man bjuder på sig själv är man igång. Man får ihop folk i oväntade kombinationer – då kan det hända saker”.

Hoppas att du vill delta i webbinariet, mer info kommer inom kort på esbribloggen, webben, Facebook och Twitter. Eller skicka mig ett gammeldags mejl så ska jag se till att du får inbjudan.

/Åse