Ivo Zander och Katarina Blomkvist gästade Estrad 23 januari |
Intraprenörskap är avgörande för svenska företags förmåga att växa och möta internationell konkurrens. Ändå förekommer begreppet sparsamt i media och näringslivsdebatt, till skillnad från ”startup” och ”entreprenörskap”. Professor Ivo Zander och docent Katarina Blomkvist från Uppsala universitet drog igång vårens Estradserie med en välbesökt föreläsning om hur företag kan rigga sin organisation för att både ta vara på och utveckla idéer.
Intraprenörskap är entreprenörskap som utövas inom ramen för en befintlig och redan etablerad företagsstruktur. Det handlar alltså om att utveckla och kommersialisera nya produkter eller tjänster.
– Vi kan se att det går in investeringar och pengar i forskning och utveckling, och vi kan se resultatet. Vissa företag presenterar många nya produkter och tjänster, men hur det ser ut däremellan, processen, vet vi inte så mycket om. Hur går det till och vem är intraprenören? Det ville vi ta reda på, sa Katarina Blomkvist som är en av författarna till ”Intraprenörskapskompassen”.
Rapporten är den första i en serie som ska komma ut en gång om året. Bakom rapporten ligger två års forskning som bygger på litteraturstudier, enkätstudier med 4 000 medarbetare på små, medelstora och stora företag, samt semikvalitativa intervjuer med 100 chefer på mellanstora och stora företag. Forskargruppen vill få en tydligare bild av vem som är intraprenör och har ställt frågor om hur idéer uppkommer, väljs ut och utvecklas.
I självskattningsenkäter uppskattar företagen att 12 procent (varav 36 procent är kvinnor) av medarbetarna aktivt leder och driver intraprenöriella projekt, medan 26 procent deltar i någon form av intraprenöriell verksamhet. Hur det ser i ut i andra länder vet inte forskarna.
Det kanske minst överraskande resultatet är att den typiske intraprenören är en 42-årig högutbildad man bosatt i en storstad. Men Blomkvist och Zander redovisade också en del mer oväntade resultat.
– Det har funnits en bild av att intraprenören finns bland gräsrötterna och, kanske lite mot alla odds, tar sina idéer genom organisationen. Den bilden kommer framför allt från amerikansk litteratur och bygger på anekdoter, förklarade Ivo Zander.
I Sverige brukar vi tala om våra företag som platta organisationer. Men i själva verket visar det sig att 42 procent av intraprenörena är höga chefer, 26 procent är mellanchefer och bara 6 procent finns bland medarbetarna.
Hur ska då en organisation se ut för att ge goda förutsättningar för intraprenörskap? Det visar sig att anställda som har gott om tid är mindre intraprenöriella.
Likaså är ett omfamnande ledarskap, där cheferna är tillåtande och kompis med sina anställda, korrelerad med låg grad av intraprenörskap. En hög grad av formell styrning, med tydliga belöningar kopplade till prestation, har inte heller någon betydelse för intraprenörskapet.
I stället är det företag med hög ambitionsnivå och informell styrning, med ledningsstöd, finansiering och möjlighet att tänja på regelverk, som är framgångsrika. Företagskulturen ska vara ambitiös och ha som målsättning att tänka framåt och ligga före konkurrenterna.
- Se till att anställda är stressade, var inte kompis med dem och ge heller inga bonusar, skojade Katarina Blomkvist.
De flesta nya produkter och tjänster kommer inifrån företagen själva. Andra metoder för att få in idéer i en befintlig verksamhet är förvärv eller investeringar med riskkapital i nya företag. Också rekrytering av personer med intraprenöriell kompetens skulle kunna ha betydelse. Generellt sett är det mest stora företag som arbetar med det sistnämnda.
– Riskviljan är låg hos svenska företag, trots att vi befinner oss mitt i en högkonjunktur. Om man inte vill ta risker nu – när ska man göra det, undrade Ivo Zander.
Sammanfattningsvis behövs, menar Blomkvist och Zander, en högre grad av risktagande, ökad digitalisering och en ökad andel kvinnor som är delaktiga och driver projektet. De tror också på en större öppenhet för att ta in idéer utifrån, genom exempelvis förvärv och rekrytering.
– Vi tror på kombinationer av faktorerna risktagande, ledningsstöd och systemtänk, sa Katarina Blomkvist.
Om du vill ta del av föreläsarnas powerpointpresentation, eller se hela föreläsningen som webb-tv, hittar du dem på vår webbplats. Nästa Estrad genomförs 7 februari, på temat ”Understanding the innovation genome”. Missa inte!
/Anna-Karin