Kvinnors innovationer riskerar stanna i idéstadiet

I dag är det Internationella kvinnodagen. Dagens gästbloggare är riksdagsledamoten Margareta Cederfeldt (M). Hon skriver om kvinnors innovationskraft, och efterfrågar en breddning av synen på innovationer. Genom att enbart fokusera på traditionellt manliga områden riskerar vi att missa viktiga innovationer. Vad tycker du? Läs och kommentera gärna hennes blogginlägg. /Åse

Idérika individer som driver samhället framåt med innovativa lösningar är centralt för Sveriges framtida välstånd. I dag finns en bredare syn på innovationer, men fortfarande ses kvinnor sällan som ett naturligt inslag inom teknik och innovation. Trenden pekar på att kvinnor i mindre omfattning får genomslag för sina idéer, och deras innovationer når också mer sällan ut till marknaden. Endast fem procent av alla svenska patent tas av kvinnor. Att kvinnor på så sätt inte är med och formar teknik och samhälle i lika hög grad som män är problematiskt.

Män och kvinnor har ofta olika behov och därför behövs ett varierat produktutbud. Det förutsätter att kvinnor och män på lika villkor kan etablera sig som företagare och kommersialisera sina innovationer. När det gäller kvinnors innovationer saknas många gånger ett erkännande för deras uppfinningar eller verksamhet. Forskning har pekat på att detta i stor omfattning beror på att kvinnors innovationer sällan betraktas som tillräckligt tekniskt sofistikerade. Innovationer som antingen är gjorda av kvinnor, eller tillhör ett område som traditionellt sett betraktas som mer kvinnligt, får mer sällan gehör.

Innovationer förknippas vanligen med högteknologiska framsteg inom industrierna. Det är en alltför snäv syn om vi på ett tillfredställande sätt ska kunna förstå hela innovationskedjan. Faktum är att år 2007, före finanskrisen, uppgick den högteknologiska tillverkningsindustrin produktionsandel i privat sektor till endast 3,5 procent. I dag återfinns drygt 60 procent av Sveriges företag i stället inom tjänstenäringen. För tjänsteföretagen är effektivare processer inom företaget, nya produktvariationer eller nya arbetsmetoder också exempel på innovationer. Kvinnor är dessutom särskilt verksamma inom tjänstenäringarna där många av morgondagens innovationer kommer att framställas. Inom till exempel vård- och omsorgsyrket, där kvinnor dominerar, har innovationer potential att förbättra vårdkvaliteten betydligt. Att kvinnor uppmuntras att vara innovativa, både genom egen företagsamhet och i sin direkta arbetsmiljö är därför centralt för att möta framtidens behov.

Kvinnor har vanligtvis också sämre nätverk för att förverkliga och nå ut med sina idéer. Kvinnliga innovatörer har bland annat berättat hur de använt så kallade ”trojanska hästar” i form av en make eller annan manlig bekant för att sälja in sin idé hos entreprenörer och investerare. Det skapas på så sätt trösklar för kvinnliga innovatörer. I längden riskerar deras produkter att inte nå ut till marknaden. På så sätt kan innovationer och kompetens gå till spillo.

Detta kräver att synen på innovationer breddas ytterligare och inkluderar uppfinningar utöver traditionellt sett manliga innovationsområden. Regeringen satsar 100 miljoner varje år på kvinnors företagande, där en särskild del avsätts för kvinnors innovationer. Det har lett till flera initiativ av kvinnor som tagit steget och förverkligat sina idéer, även om utmaningar kvarstår. Till exempel bör ytterligare satsningar på att inkludera kvinnor i befintliga klustermiljöer för innovation göras. Det stimulerar både tillgången till nätverk i form av entreprenörer och mentorskap samt inkluderar kvinnor i innovationsprocessen i ett tidigt stadium.

/Margareta Cederfelt (M)