Algebra är nyckeln till framgång

Boyan Jovanovic mottog Global Award for Entrepreneurship Research under en ceremoni i Stockholm 16 maj 2019. Foto: Sören Andersson.

I går var några av entreprenörskapsforskningens mest inflytelserika tänkare på besök i Stockholm för en prisceremoni med tillhörande presentationer och diskussioner. Det stora dragplåstret var Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University och årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research.

Tre tidigare pristagare var också på plats: Hernando de Soto, grundare av Institute for Liberty and Democracy (ILD), Peru, David Audretsch, professor vid Indiana University, USA, och Zoltan Acs, professor vid London School of Economics, Storbritannien. De Soto fick priset 2017, Acs och Audretsch delade på priset 2001.

De samsades om utrymmet på scenen med Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, Lars Backsell, grundare Recipharm, Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, samt näringsminister Ibrahim Baylan. Moderator för evenemanget var journalisten Maddy Savage.

Kvällen gick i algebrans tecken. Titeln på Boyan Jovanovics prisföreläsning var ”Idea Diffusion and Property Rights”. Han drog raskt igenom några modeller som bland annat förklarade hur värdet av idéer devalveras i takt med att fler och fler kopierar innovationerna. Japp, jag erkänner att jag inte riktigt hängde med i hans tankegångar. (Att höra ordet algebra förflyttade mig tillbaka till ett högstadieklassrum och minnet av vår matematik- och biologilärare som hade skrivit ”Alg é bra” på svarta tavlan och fnissade åt sin egen ordlek. Själva kunskapen om algebra visade sig tyvärr vara svårare att plocka fram ut minnet...)

I diskussionerna innan och efter prisföreläsningen behandlades en rad frågor, till exempel: Varför blir vissa människor entreprenörer? Hur kan kvinnors entreprenörskap och ägande ökas? Vilken betydelse har äganderätten? Hur mycket ska staten styra? Det var tydligt att de olika talarna har olika bakgrund och skiftande perspektiv.

Ibrahim Baylan utgick i sitt anförande från sin barndoms by på den turkiska landsbygden. Han flyttade därifrån till Sverige när han var tio år, och beskrev det som en tidsresa: Från 1800-talet till ett av världens mest moderna samhällen.

- Det var som att komma till paradiset. Här fanns ett välfungerande samhälle, med samverkan mellan det offentliga, det privata och akademin. Jag är fortfarande förbluffad över människors kapacitet, vår påhittighet och förmåga att ta vara på möjligheter, sa Baylan.

Samtidigt, menade han, har välståndet en baksida. Vår livsstil har skapat problem i form av klimatförändringar.

- Många säger att vi ska sluta flyga och äta kött. Jag håller med om att vi måste ändra våra vanor, men vi ska inte backa tillbaka till 1800-talet. Allt handlar om innovation, och jag är övertygad om att vi kan vända den negativa utvecklingen. Jag tror på mänskligheten, sa Ibrahim Baylan.

Boyan Jovanovic fick frågan om varför vissa individer väljer att ägna sig åt entreprenörskap. Han hänvisade till sin forskning om entreprenörspremier, det vill säga möjligheten att tjäna mer som entreprenör än som anställd, men fann också andra förklaringar.

- En del människor gillar helt enkelt att ta risker. Andra blir entreprenörer för att de inte kan ta order, sa Jovanovic.

Han hänvisade också till Steven Klepper som mottog Global Award for Entrepreneurship Research 2011.

- Steven visade att spinoff-företag har stor betydelse. När människor har arbetat en tid i ett företag och lärt sig saker, kan de känna att de vill göra något mer av kunskapen. Några tar då beslutet att starta ett eget företag, sa Boyan Jovanovic.

Hernando de Soto ville gärna diskutera de stora frågorna, som Gud, kärlek, demokrati – och äganderätt. När Maddy Savage ville veta vad som kan göras för att öka entreprenörskapet i ett samhälle citerade han filosofen Ludwig Wittgenstein. Han lär ha sagt att universum består av många små delar som står i relation till varandra.

- Kombinationer är viktiga, hur saker hänger ihop i system. Och precis som algebra är ett system av symboler, handlar vår framtid om att sammanföra olika delar, sa Hernando de Soto.

De mångåriga forskarkollegorna Acs och Audretsch visade att man inte behöver vara överens om allt för att jobba bra ihop – kanske är meningsskiljaktigheterna rentav en tillgång.

Zoltan Acs pratade om mänsklighetens fyra stora ”uppfinningar” och menade att den första var att tämja elden. Elden gav oss möjlighet att tillaga mat, skrämma bort farliga djur och i samband med det började våra hjärnor att växa. Nästa stora uppfinning var jordbruket. Det gjorde att vi gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta. För 5 000 år sedan uppfann vi hjulet. Sedan hände inte mycket förrän telegrafens intåg på 1800-talet. Det markerade starten för modern informationsteknologi, enligt Acs.

- Förändringstakten var väldigt låg, väldigt länge. Nu går det otroligt fort. Det tog kanske 100 år för alla människor att äga en telefon – men bara 9 år för smartphonen att slå igenom på bred front, sa Zoltan Acs.

Han konstaterade att det är svårt att hänga med i utvecklingen, och det är i sig både spännande och utmanande. På frågan om hur vi kan säkra entreprenörskapet framöver hade han ett rakt svar:

- Se till att staten inte blandar sig i alls. Det finns egentligen inget att göra för att öka entreprenöriella aktiviteter i ett samhälle, men det finns många sätt att stoppa entreprenörskapet. Och ofta vill vi inte ha förändring, sa Acs.

Parhästen David Audretsch höll inte alls med:

- Den största utmaningen framöver är att få staten att involvera sig mer i entreprenörskap. Varje stad, region eller nation vilar på tre pelare: den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället. I denna tid av snabb förändring gäller det att staten hänger med i näringslivets och civilsamhällets takt. Samhället behöver bäras upp av alla de tre pelarna, sa David Audretsch.

EDIT 20 MAJ 2019: Nu ligger hela prisceremonin, inklusive alla anföranden, på Youtube.

Trevlig helg!
/Åse

Förebilder en förutsättning för företagsamhet

Pristagare i samspråk. David R Sjödin till vänster, och Olav Sorenson till höger.

Spegelsalen på Grand Hotel var fullsatt inför utdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research i går. Årets pristagare, Olav Sorenson, är en sociolog som ägnat sitt i sammanhanget unga forskarliv åt startupvärlden och SMEs, med särskilt intresse för socialt kapital och sociala nätverk.

Av juryns motivering framgår att han har ifrågasatt etablerade föreställningar om hur kluster växer fram. Han har studerat ekonomisk geografi och tittat på hur kapital rör sig i sociala nätverk till exempel. Och han tycker att företagare gör bäst i att starta företag på sin hemort, eller på en plats där de bott under lång tid. Sådana företag är mer framgångsrika och växer snabbare. Mer om det kan du läsa i en längre intervju med pristagaren i nästa nummer av Entré, nr 2, som kommer ut i juni.

Under föreläsningen som följde prisutdelningen tog Olav Sorenson upp ett par intressanta saker som inte nämns i den kommande intervjun: Vikten av förebilder, och hur crowdfunding ger möjlighet för människor att både ta in och investera kapital i företag som finns på orter där det råder brist på riskkapital (eller kanske snarare brist på riskkapitalister och affärsänglar).

- Att se andra, särskilt personer som man uppfattar som lika en själv, engagerade i entreprenörskap uppmuntrar människor att bli entreprenörer själva, sa Olav Sorenson.

Han diskuterade tre förklaringar till att det är så:

1. Det influerar människors uppfattning om den egna förmågan att driva företag. Det finns ofta en känsla av ”kan hon så kan jag”.
2. Att någon eller några startar företag inom en viss bransch på kort tid, uppfattas som att här finns det möjligheter. Att se andra bli entreprenörer skapar förväntningar om att företagande kan löna sig.
3. Att ha många entreprenörer i sin familj eller bekantskapskrets legitimerar företagande som ett yrkesval. På många platser har företagande en social kostnad, det är inte lika prestigefyllt som att vara anställd. Det kan till och med förknippas med stigma – eftersom det uppfattas som att entreprenören inte kunde få ett jobb.

Kluster skapas där det finns människor som fungerar som förebilder, helt enkelt. Samma mönster ser han för riskkapital.

- Om du bor mer än 50 kilometer från riskkapitalisten, är dina chanser att få kapital extremt små. Riskkapitalister tenderar att investera i företagare som de känner och som arbetar inom deras egna geografiska område, sa han.

Sorenson tycker sig se att crowdfunding kan fungera demokratiserande och skapa möjligheter för människor som lever längre från centralorterna att synliggöra sina företag för en större grupp investerare. Därmed ökar också deras möjligheter att få in riskkapital. Fenomenet crowdfunding är dock ännu i sin linda och det återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet hur det faller ut som komplement till ängel- eller riskkapital.

Jag kan varmt rekommendera läsning av hela prisföreläsningen som är lättsam och väldigt intressant.

Hur man kan skapa kluster, eller i alla fall ett livligare företagarklimat utanför storstäderna i Sverige, var också vad den efterföljande diskussionen huvudsakligen kom att handla om. I panelen deltog Olav Sorenson, Magnus Henrekson, vd IFN, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, och Karin Thorburn, professor Norwegian School of Economics.

Helene Hellmark Knutsson sa att regeringen satsar på högre utbildning utanför storstäderna i Sverige eftersom det är där många vill bo och leva sina liv – och har sina nätverk. Därmed skapas förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv på orter som hittills har levt på de traditionella svenska näringarna som skogs- och gruvindustri.

Olav Sorenson är den 27:e mottagaren av Global Award for Entrepreneurship Research och belönades med 100 000 euro, samt statyetten ”Guds hand” av Carl Milles. Bakom priset står Entreprenörskapsforum, IFN, Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Under eftermiddagen delades också Unga forskarpriset ut. Det gick till David R Sjödin, forskare på Luleå tekniska universitet. Vi skrev om hans avhandling i Entré nr 4, 2013.

/Anna-Karin

Grattis Mikaela!

Entreprenörskapsforum delar varje år ut Unga forskarpriset till en forskare som är verksam på ett svenskt lärosäte inom entreprenörskap och/eller småföretagande. Forskaren ska vid nomineringstillfället vara yngre än 35 år. I år gick priset till Mikaela Backman, Internationella handelshögskolan i Jönköping, stort grattis! Hon mottog sitt pris i samband med att Global Award for Entrepreneurship Research delades ut i måndags.

Mikaela disputerade 2013 och vi skrev om hennes avhandling i Entré nr 2, 2013. Till det kommande numret av Entré bidrar hon med en debattartikel där hon diskuterar ny- och småföretagande utifrån frågan: ”Vad händer när det lokala bankkontoret lägger ner?” Missa inte det!

/Åse

”Det finns en stor parallell värld därute”

Finansminister Magdalena Andersson diskuterar med pristagaren Hernando de Soto.

I går var Åse och jag på prisutdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research. Årets vinnare heter Hernando de Soto. Han kommer ifrån Peru, Lima och är mest känd för sina tankar kring äganderätt i utvecklingsländer. Utan äganderätt leder globaliseringen bara till att de rika blir rikare. Med en mer västerländsk äganderätt, menar de Soto, skulle många länder ta stora steg i utvecklingen – när det gäller ekonomi, humanitära frågor och fred.

- Det finns en stor parallell värld därute. Den består av 5 miljarder människor utan äganderätt eller bevis för vilka de är, sa de Soto och höll upp sitt eget pass och sitt Visakort som illustration.

Den stora svarta ekonomin göder brottslighet, terrorism och utnyttjande av fattiga. Talibanerna i Afghanistan, IS i Irak och Farc i Colombia är några av de organisationer som ger ut egna bevis på ägande. Men utanför den närmsta kretsen eller mindre sammanslutningen är det omöjligt att veta vem som äger vad.

Det här skapar vad de Soto kallar för ”dött kapital”. Fattiga kan till exempel sällan ställa sin bostad som garanti för ett lån, som skulle kunna användas för att starta ett officiellt företag. I stället blomstrar den informella ekonomin inom alla sektorer. Det som saknas är alltså inte entreprenöriell vilja eller förmåga, utan snarare regelförändringar och pålitliga institutioner. Torghandlaren Mohammed Bouazizis självmord – startskottet till den arabiska våren – handlade bland annat om äganderätt, påpekade de Soto.

Hernando de Soto har undersökt hur lätt det är att starta och driva företag i olika länder. 1983 testade han, tillsammans med en grupp forskare, hur lång tid det tog att starta företag i Peru. Efter 289 dagar hade de fått alla nödvändiga tillstånd för att starta en klädbutik. I dag går det snabbare, men knöliga institutioner och stelbent byråkrati ställer fortfarande till det i många utvecklingsländer.

de Sotos forskning har haft stor policypåverkan. Han har jobbat för 30 olika statsöverhuvuden världen över, och hans forskning kring företagande ligger till grund för Världsbankens undersökningar om företagsklimatet.

I paneldiskussionen som följde de Sotos tal medverkade bland andra finansminister Magdalena Andersson. Hon var nöjd med att de Soto tydliggör vikten av politik, lagar och institutioner. Dels för att hon är politiker, dels för att det var hennes favoritämne som akademiker.

- Men det räcker inte med ett bra regelverk. Reglerna måste också efterlevas, och det är vi svenskar bra på. En anledning till det är att vi har stor social tillit. Och hög tillit har vi för att vi är ett jämlikt samhälle, sa Andersson.

- Det ni har lyckats göra i väst är att fånga tillit på papper i stor skala. När jag visar upp mitt pass eller mitt Visakort litar folk på mig – för att de litar på dokumentet. I informella ekonomier finns det också tillit, men bara i liten skala. Det behöver växlas upp, sa Hernando de Soto.

I panelen deltog även Joakim Appelquist, Vinnova, Lars Backsell, Recipharm och Magnus Henrekson, IFN. Moderator var Tove Lifvendahl.

Global Award for Entrepreneurship Research delas ut årligen och består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Grundare till priset är Entreprenörskapsforum och IFN. Finansiärer är Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Tillägg: Nu finns prisceremonin att se i sin helhet på IFN:s webbplats

/Jonas

Silly kopiera Silicon Valley

Maryann Feldman, Per Eriksson och Ron Boschma.

I slutet på förra veckan arrangerade Entreprenörskapsforum och CIRCLE workshopen Innovations, entrepreneurial universities and economic development i Lund.

Programmet bestod i huvudsak av presentationer av nya forskningsartiklar, av forskare som Martin Andersson, Mikaela Backman, Gunnar Eliasson, Jonas Gabrielsson, Åsa Lindholm Dahlstrand, Diamanto Politis och Mikael Samuelsson. Johan Wiklund höll en keynote-föreläsning och Maryann Feldman, som ett par dagar innan fick Global Award for Entrepreneurship Research, berättade om sin forskning om patentering, licensiering och hur ny teknik sprids från universitet.

Fredagseftermiddagen avslutades med en paneldiskussion. Maryann Feldman var en av de medverkande, tillsammans med Ron Boschma, professor och nybliven föreståndare för CIRCLE, och Per Eriksson, rektor för Lunds universitet. Trojkan tog sig bland annat an frågan om det är möjligt för regioner att kopiera framgångssagan Silicon Valley.

Boschma menade att det troligen är den värsta satsningen man kan göra, och bara slöseri med skattepengar. Det går att undersöka och identifiera framgångsfaktorer i en kreativ region, men att återskapa den är en helt annan sak. Det man kan göra är att identifiera regionens tillväxtpotential och stödja den på olika sätt, tyckte Boschma.

Feldman höll med. För några år sedan inledde nästan alla stater i USA satsningar på bioteknik, trots att långt ifrån alla hade de rätta förutsättningarna. Pengar i sjön, menade Feldman.

Även Eriksson var inne på samma spår. Men han poängterade också att man måste våga ta risker. Som i Lund där man nu håller på att bygga upp två stora forskningssatsningar: ESS och MAX IV. En sådan satsning hade inte kommit till stånd utan ett ganska stort – men ansvarsfullt – risktagande, menade Per Eriksson.

/Jonas

Maryann Feldman prisad av Anders Borg

Maryann Feldman och Anders Borg.

I går hölls festlig prisceremoni för Global Award for Entrepreneurship Research på Konserthuset i Stockholm. Årets mottagare Maryann Feldman fick ta emot priset av finansminister Anders Borg. Feldman och Borg höll även varsitt uppskattat tal.

Maryann Feldman är professor i public policy vid University of North Carolina och har bland annat forskat om regionala tillväxtfaktorer och kluster. I sitt tal pratade hon framförallt om platsens roll för entreprenörskap och innovation. Ett exempel som kom upp var Facebooks val att placera sina servrar i Luleå. Det kalla klimatet var en avgörande faktor i det valet. Feldman nämnde också artisten Ani DiFranco som startade sitt skivbolag på hemorten Buffalo, New York, i stället för i Los Angeles som hade varit ett naturligare val. Nu finns ett litet musikkluster kring DiFrancos bolag i Buffalo.

Anders Borg påpekade att Sverige hamnar i topp i alla mätningar av innovation. Han menade att det bland annat hänger ihop med att vi har hög tillit i vårt land, till varandra och till staten. Borg poängterade också att Sverige numera är ett av OECDs mest heterogena länder när det gäller invånarnas bakgrund. Det är en stor tillgång för innovation och entreprenörskap.

I paneldiskussionen deltog Anders Borg, Maryann Feldman, Maria Strömme, Philippe Aghion, Göran Marklund och Pontus Braunerhjelm.

Prisprogrammet avslutades med en paneldiskussion. Här deltog, förutom Maryann Feldman och Anders Borg, ekonomiprofessorerna Philippe Aghion och Pontus Braunerhjelm, Vinnovachefen Göran Marklund och nanoforskaren Maria Strömme. Fransmannen Aghion skulle komma med råd till Anders Borg, men tyckte det var svårt: vi gör ju redan (nästan) allting rätt i Sverige, menade han.

Maria Strömme kom med förslaget om en ny norsk-svensk union. Som det är nu förlorar Sverige alltför många nanoidéer utomlands, enligt Strömme. Genom att upplåta en del av vår IP på området, i utbyte mot långsiktiga, norska oljepengar, skulle detta kunna stävjas.

I går fick Åse också en intervjutid med Maryann Feldman inför en porträttartikel till nästa nummer av Entré som kommer lagom till midsommar – missa inte den!

/Jonas

Kodak missade klustertåget

I morse intervjuade jag supertrevliga Maryann Feldman, professor vid University of North Carolina at Chapel Hill. I eftermiddag mottar hon årets Global Award for Entrepreneurship Research vid en ceremoni i Konserthuset i Stockholm.

Feldmans forskning handlar bland annat om varför vissa regioner blomstrar medan andra vissnar. Hon intresserar sig för klusters framväxt och myntade i sin avhandling begreppet ”The geography of innovation” som fått bred spridning inom entreprenörskapsforskningen.

Under vårt möte pratade Maryann Feldman en hel del om vikten av öppenhet och kunskapsspridning om det ska bli några nya innovationer. En del stora företag försöker hindra sina anställda från att göra avknoppningar. De gräver sin egen grav, menar Feldman, och tog Eastman Kodak som exempel:

”De verkade väldigt isolerat och stoppade alla anställda som ville starta egna företag, även om de byggde på perifer teknologi. Frågan är vad som hade hänt om de hade varit mer öppna. Då hade det kanske vuxit fram ett livskraftigt kluster runt Kodak, och företaget hade kunnat snappa upp den nya, digitala teknologin.”

En porträttartikel på Maryann Feldman kommer i Entré nr 2-2013. Och vill du höra mer om Kodaks uppgång och fall rekommenderar jag Estrad 4 juni. Då kommer Christian Sandström och pratar om disruptiva innovationer.

/Åse

Globalt pris till Eisenhardt

I dag stod en prisutdelning på schemat. Global Award for Entrepreneurship Research 2012 delades ut till Kathleen Eisenhardt, professor vid Stanford University, USA. Ceremonin sköttes av Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm och VINNOVAs Charlotte Brogren, i samband med ett lunchseminarium på Grand Hotell i Stockholm.

I år är första gången som en ensam kvinna får priset (2007 delades det av de fem forskarna i Dianaprojektet) och Eisenhardt verkade väldigt glad och stolt över att ingå i de utvaldas skara.

Hon presenterade sin forskning om vad som kännetecknar framgångsrika entreprenörsföretag och framhöll bland annat vikten av heterogena team och förmågan att fatta snabba beslut. Läs gärna mer i den separata artikel om Kathleen Eisenhardts anförande som publicerats på ESBRIs webbplats.

Seminariet avslutades med en debatt om kunskap, entreprenörskap och innovationskraft. Paneldeltagare var Per Adolfsson, vd Microsoft, Charlotte Brogren, gd VINNOVA, Lars Leijonborg, regeringens samordnare av insatserna kring nedläggningen av Astra Zenecas FoU, Folke Meijer, vd KI Holding, och Hjalmar Winbladh, vd Wrapp.

Lars Leijonborg sa bland annat att det förmodligen finns en hel massa entreprenörskap hos de 1 200 personer som avskedats från Astra Zeneca i Södertälje. Han menade vidare att detta entreprenörskap kommer att blomstra i nya konstellationer, men man måste ge det tid. Även om det känns svårt och ovisst är det viktigt att inte direkt komma med direktiv uppifrån. I Entré nr 1-2012 hade vi en lång artikel på temat ”Läkemedelsindustrin i gungning – Samarbete är botemedlet”.

Hjalmar Winbladh talade om att vi i Sverige måste tänka internationellt direkt: ”Här är det startup.com istället för startup.se från dag ett”.

EDIT: Natalia Brzezinski (som är en av våra talare på Global Symposium on Women's Entrepreneurship) har också bloggat om prisutdelningen.

/Åse

Kameramannens rapport från ICSB

På ICSB-konferensen i Stockholm kunde man träffa kompisar från förr, till exempel Allan Gibb och en björn.

Slutet av förra veckan tillbringade jag, tillsammans med flera av mina kollegor, till stor del på ICSB-konferensen. Att försöka sammanfatta tre dagar med hundratals seminarier och workshops är en omöjlighet. I stället kommer här några korta reflektioner från personen bakom kameran (jag fotade en hel del under konferensen, se tidigare inlägg här på esbribloggen).

Som vanligt var det trevligt att träffa vänner från hela världen. I början av 2000-talet var jag aktiv i ICSB, bland annat i styrelsen under några år, och många av dem jag lärde känna då kommer fortfarande på konferenserna. I år lyssnade jag främst på plenumsessionerna. Däremellan handlar konferensdeltagande mycket just om att träffas och ”buskdiskutera” i korridorerna.

Eftersom jag även suttit med i konferensens styrgrupp som representant för ESBRI, så var det härligt när det hela satte igång. I torsdags delade Prins Daniel ut ”The Global Award for Entrepreneurship Research” och näringsminister Maud Olofsson öppningstalade. Hela hennes tal finns på regeringens webbplats. Så här i efterhand tycker jag nog att hon såg extra avslappnad och glad ut. Kanske inte så konstigt då hon dagen efter meddelade att hon inte ställer upp för omval som partiordförande för Centerpartiet.

ICSB-dagarna avslutades med att professor Steven Klepper presenterade den forskning han fick pris för när konferensen startade på torsdagen. Han har studerat olika kluster och deras utveckling över tid, bland annat bilindustrin i Detroit. Klepper kallar sin forskning nanoekonomi eftersom den handlar om att gå in på riktigt detaljerad nivå. Ett resultat som jag reflekterade över var att det i början av 1900-talet fanns över 200 biltillverkare i bilklustret i Detroit. I dag finns det 3. Alltså klart färre tillverkare, men ändå fler modeller än tidigare då jag tror att varje tillverkare i början av 1900-talet hade en modell vardera.

Till sist vill jag ge en eloge till Maria Evertsson, Lena Stenberg och Anna Ullsten på Tillväxtverket som har utgjort kärnan i kansliet för ICSB 2011. Det är inte lätt att ro i land ett sådant här stort arrangemang. Bra jobbat!

/Magnus

Maud, Daniel och Steven på plats

Prins Daniel delade ut ”Global Award for Entrepreneurship Research” till Steven Klepper. Foto: Magnus Aronsson

Nu har huvuddelen av jättekonferensen ICSB inletts. I morse var det invigning med prins, minister och pristagare, pompa och ståt, i den största salen på nybyggda Stockholm Waterfront.

I det inledande anförandet hälsade ICSBs Don Bradley oss välkomna och uppmanade oss att nätverka flitigt under konferensen. Catherine Swift, tillträdande ordförande för systerorganisationen International Small Business Council (ISBC) dansade upp på scenen och såg också fram emot att ta del av alla presentationer.

Därefter intog näringsminister Maud Olofsson scenen.

- Välkomna till Stockholm och denna innovativa byggnad. Vi är här för att diskutera entreprenörskap och innovation, två viktiga, globala frågor. Och vi må komma från olika hörn av världen, men ändå har vi aldrig varit närmare varandra.

- När jag var liten skickade vi brev, i dag skypar barnen med kompisar från hela världen. De lyssnar på samma musik och ser samma filmer. I dag delar vi också samma drömmar, och möter samma utmaningar världen över. Jag tänker bland annat på tillväxtfrågan och de miljöproblem vi måste tackla, sa Olofsson.

- Som minister blir jag hela tiden påmind om de möjligheter vi delar. Det handlar om att individer med idéer ska ges utrymme att lösa problem på innovativa sätt, underströk hon.

Vi tänker ofta på innovatören som en man som utvecklar högteknologiska lösningar i ett laboratorium. Men det kan lika gärna röra sig om en kvinnlig sjuksköterska som förbättrar sin och patienternas vardag.

- Hur ser en entreprenör ut? Det behöver inte vara en man i ett labb. Det kan lika gärna vara din granne. Eller en prins, eller rentav en minister, konstaterade Maud Olofsson.

- Sverige är ett litet land, och vi har insett att innovation är nyckeln till framtida välstånd och tillväxt. All kreativitet utgår från individen, och de behov som han eller hon identifierar. Ofta pratar vi om att ”tänka utanför boxen”, men i stället borde vi tänka ”det finns ingen box”.

Hon talade om att fler kvinnor, unga och invandrade bör uppmuntras att starta företag och tro på sina idéer. I den nationella innovationsstrategi som är under utarbetande läggs stor vikt vid den nya generationens entreprenörskap, vilket bland annat diskuteras i det råd som vi skrivit om tidigare.

- Det är viktigt att plocka upp idéer från unga människor. Många jag möter följer inte det traditionella mönstret som går från lokalt företagande till regionalt, nationellt och internationellt. De går från lokalt till globalt över en natt, sa Olofsson.

Sedan var det dags att dela ut årets Global Award for Entrepreneurship Research till professor Steven Klepper. Prisutdelare var prins Daniel, och han och Klepper var snart inbegripna i ett djupt samtal. Tyvärr fick inte publiken ta del av detta, men man får väl anta att det rörde sig om entreprenörskapsfrågor – kanske om gymbranschens explosionsartade utveckling i Sverige?

Steven Klepper fick sedan ett par minuter vid mikrofonen, han verkade mycket glad och stolt och tackade de personer och organisationer som står bakom priset: Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket, IFN samt Rune Andersson, Mellby gård.

- När jag var ung forskare under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal hörde man aldrig ordet entreprenör nämnas. Det var helt enkelt inget karriäralternativ. Allt handlade om att bli anställd i ett storföretag som GM eller IBM, och jobba sig uppåt. Var de nya företagen skulle komma ifrån var det ingen som diskuterade. De togs för givna, berättade Klepper.

- I dag är situationen den omvända. Studenter drömmer om en entreprenöriell karriär.

Sedan fick han motta publikens hyllningar igen, innan han vandrade av scenen till tonerna av Tina Turners ”Simply the best”. På lördag ger Steven Klepper sitt keynote speech här i Stockholm, i nästa vecka åker han vidare till Linköping och Göteborg.

/Åse

One-solution-does-not-fit-all

Professor Paul Reynolds, pappa till GEM och mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research 2004, presenterade på eftermiddagen en mängd faktorer som påverkar företagsstarter i olika länder. Han avslutade med några policyimplikationer. Den första var helt enkelt att det inte finns någon ”bästa policy” som passar alla. Den andra implikationen handlar om att uppmuntra till företagande, en ”quick-fix” i sammanhanget.

- Det gäller att öka individers kapacitet att starta företag. Det är resurskrävande men kan ge snabba resultat – på bara en generation! Det är viktigt att satsa på träning och utbildning, sa Paul Reynolds.

/Åse

Utlandsföddas företagsamhet viktig fråga på Småföretagsdagarna

Integrationsminister Erik Ullenhag

Jag och Jonas deltar i Entreprenörskapsforums Småföretagsdagar som genomförs i Örebro 26-27 januari. Den första konferensdagen bjöd på ministerfägring i form av både Erik Ullenhag och Maud Olofsson, och en hel del andra intressanta talare också.

Hans Lööf, KTH, var en av dem. Han ingick i en panel som diskuterade kapitalförsörjning i mindre företag. Lööf konstaterade att Joseph Schumpeter såg recessionen som ett reningsbad, och en öppning för nya företag. ”Bra i teorin, men i praktiken är det mycket svårt att hitta kapital i en sådan tid. Innovationer kräver finansiering, och bristen är störst i en recession”, sa Hans Lööf. Han menade vidare att ”Bristen på kapital leder till destruktion av kreativitet, inte kreativ destruktion som Schumpeter talade om”.

Anders Johnson

Nästa pass handlade om invandrares företagande, och inleddes av Anders Johnson. Han är bland annat författare till boken ”Garpar, gipskatter och svartskallar”. På sin tilldelade tid, 17 minuter, gick Johnson igenom 1 000 år av svensk invandrarhistoria. Till sin hjälp hade han en unicabox fylld av rekvisita som är resultat av invandrade svenskars företagsamhet. Cloetta, Felix, Modo (skogsbolaget!), Amelia, Göteborgs kex, Ramlösa, Banankompaniet, Zoéga, Abba, Mrs Cheng, Becker, Findus, Mazetti, Kvibille, Elite, Securitas, Weibulls och Zeta var bara några av exemplen.

Anders Johnsons nystande i den svenska företagshistorien visar att utlandsfödda har bidragit enormt mycket till framgången. Ofta som entreprenörer, men också för att de kunnat bidra med fyra viktiga k i befintliga företag: kompetens, kapital, kontakter och kreativitet.

Integrationsminister Erik Ullenhag höll med om att invandrade svenskars företagsamhet har varit historiskt viktig, och såg en stor potential i de människor som migrerar hit. ”Tänk bara på den dag mullaregimen faller. Det är en jättemarknad som öppnas, och vi har 60 000 iranier i Sverige som har koppling till den”, sa Ullenhag.

Han presenterade snabbt de ”Nystartszoner” som regeringen planerar att lansera. Det är ett försök att öka företagandet i mindre kapitalstarka områden genom skattelättnader och förenklade regler. ”Alla kommer att skälla på detta, men vi tycker att det är värt att pröva”, sa Ullenhag.

Tidigare doldisen, numera tv-kändisen, Wonna I de Jong berättade om sin resa från ung student (nyinvandrad från Polen), till self-made woman inom fastighetsbranschen. Hon kom till Sverige full av företagardrömmar och med en vilja att tjäna pengar, men en studievägledare gjorde klart för henne att hon borde satsa på att studera medicin i stället. Som invandrare och kvinna var det hennes enda chans att göra karriär. De Jong började på KI men hoppade av efter några år. ”Min företagarsjäl var för stark. Dessutom insåg jag att utbildning egentligen inte är något jag behöver. Den blir bara ett hinder i mitt liv”, sa hon.

Hennes råd till ungdomar gick därför på tvärs med dem som i alla lägen förordar utbildning: ”Ska man bli egenföretagare bör man starta så tidigt som möjligt. Det gäller att köpa och sälja. Det är ingen idé att vänta tills man är 25-30 år och står där med fina betyg”, sa Wonna I de Jong.

Vill du läsa mer om utlandsföddas företagande? ESBRI satsade mycket på kunskapsspridning inom detta område under 2010. Vi har samlat en mängd texter och webb-tv-klipp här.

Näringsminister Maud Olofsson

Näringsminister Maud Olofsson talade under rubriken ”Innovationer lyfter Sverige”. Hon redogjorde bland annat för sitt inhopp i en kinesisk talkshow där hon fick berätta om hur lilleputtlandet Sverige fått fram innovationer som skiftnyckeln, blixtlåset och kullagret. ”Jag pratade bland annat om vikten av frihet, öppenhet, inflytande och fri konkurrens”, sa hon.

För att vara stärka svensk konkurrenskraft framöver krävs ett innovationstänk som genomsyrar hela samhället, menade Olofsson. ”Företagen är extremt viktiga i detta.  Vi måste få fler att vilja bli företagare, och få dem att hitta nya produkter, tjänster och affärsmodeller”. Själv hoppas hon mycket på den unga generationen, och menade att deras åsikter är viktiga när en innovationsstrategi ska tas fram. ”Jag kommer jobba stenhårt med den här utmaningen, och vill bjuda in er att komma med idéer. Vi behöver en dialog om hur vi stärker innovationsförmågan i Sverige”, sa Maud Olofsson.

Professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, USA

Som sista programpunkt låg det vi alla har väntat på: offentliggörandet av årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research. Själv hoppades jag på någon som avvek från mönstret manlig-amerikansk-vit-medelålders-nationalekonom och blev väl lite besviken… Årets mottagare är professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, Pittsburgh, USA. Han kommer att ta emot priset under ICSB som arrangeras 15-18 juni i Stockholm. Läs mer om pristagaren i Jonas artikel.

/Åse