Frugal innovation ger större värde

När livet langar citroner fixar entreprenören lemonad, enligt forskaren Saras Sarasvathys teori om effectuation. På samma sätt försöker vi på ESBRI vara flexibla och agera på möjligheter som uppstår. När vi fick veta att författaren och TEDGlobal-talaren Navi Radjou hade vägarna förbi Helsingfors såg vi därför till att bjuda honom till Stockholm, och dra ihop några bra möten.

Det största mötet blev en specialestradföreläsning med närmare 130 deltagare. Den arrangerade vi på SUP46 27 april, tillsammans med flera pigga partners: Svenska institutet, Länsstyrelsen i Stockholm, Tillväxtverket och Vinnova. Det är kul att se att så många i vårt nätverk också är villiga att hoppa på grejer med extremt kort varsel: Seminariet blev helt fulltecknat över en natt, vi var till och med tvungna att säga ”tyvärr, det är fullt!” till några som ville delta.

Rubriken på Radjous föredrag var ”How to innovate more with less – a talk on frugal innovation”. Slår man upp ”frugal” i ordboken får man lära sig att det kan betyda måttlig, enkel, billig, sparsam eller rentav torftig. Och det, menar Navi Radjou, är ingen dum princip att leva efter när man vill skapa innovationer.

Han konstaterade att vi i västvärlden tävlar om att investera så mycket som möjligt i FoU, för att det ska leda till mer innovation. Men vi får inte ut så mycket som vi hoppas.

- Innovation är coolt, men det är också dyrt. Det finns ingen korrelation mellan vad företag spenderar på FoU, och hur de sedan presterar. Pengar kan inte köpa innovation, sa Navi Radjou.

Han är själv uppvuxen i södra Indien, med en påtaglig brist på mycket – särskilt vatten. Och han menar att vi kan lära oss mycket av hur utvecklingsländer innoverar. Där ställs de stora ”what if”-frågorna, enligt Radjou.

- I Silicon Valley funderar vi över frågor som: ”Tänk om min smartphone och mitt kylskåp kunde prata med varandra, så att jag vet när mjölken är på väg att ta slut?”. Det är vad jag kallar en liten ”what if”-fråga.

Han kontrasterade sedan med en större ”what if”-fråga, ställd av en indisk entreprenör: ”Tänk om mitt kylskåp kunde fungera utan elektricitet?”. Entreprenören löste problemet på ett smart och billigt sätt.

- Begränsade resurser är inte ett hinder, utan ett stimulus för de här entreprenörerna.

En peruansk innovation för att utvinna vatten ur luft, ett indiskt rymdprojekt som kostar en bråkdel av Nasas rymdsatsningar (och till och med är billigare än en rymdrulle från Hollywood), en sovsäckskuvös för prematura barn, 3D-printade händer och en violinist som skapade den vackraste musiken när en av hans strängar brast. Det var bara några av de många exempel som Navi Radjou lyfte fram för att understryka sin poäng: Att skapa mer värde med färre resurser. Och det handlar inte bara om ekonomiskt värde, utan också om sociala och ekologiska värden.

Han menade att vi i Europa har kommit längre än USA när det gäller hållbara affärsmodeller, och att det finns många tecken världen över på att medvetenheten ökar: Makerrörelsen, minimalism, DIY, medvetna ”prosumenter”…

- En frugal ekonomi drivs av mänsklig energi. Den vilar på tre pelare: Sharing, making, reusing.

- Nästa utveckling av delningsekonomin är B2B sharing. Vad händer när ett företags sopor blir ett annat företags råvara? När ett företag lånar ut sina lastbilar till konkurrenterna? När vi börjar dela på kunder och immaterialrättigheter? Varje gång något återanvänds skapas mer skönhet och glädje i världen. Självklart är det frugalt, sa Radjou.

Och enligt hans sätt att se det finns inga alternativ till den frugala – och samtidigt mer generösa – innovationen.

- Vi sitter alla i samma båt, den kallas jorden och just nu sjunker den. Klimatförändringarna är ett problem som påverkar oss alla. Vi behöver komma samman för att lösa problem och skapa radikalt nya globala innovationer.

/Åse