Smarta lösningar för digital hälsa

Under World Intellectual Property Day arrangeras evenemang över hela världen för att öka kunskapen om vilken betydelse immaterialrätt har för innovation. Jag deltog i ett intressant evenemang om e-hälsa, digitala verktyg och beslutsfattande arrangerat av PRV och Vinnova.

Hälso- och sjukvården är en rätt trög sektor där tekniska lösningar inte accepteras lika snabbt som i andra branscher. Det här är på gott och ont. Självklart måste det få ta tid eftersom det handlar om människors hälsa och liv, men samtidigt kan lösningar som underlättar för patienterna ta onödigt lång tid att få ut på marknaden. Företag inom området får vara beredda på att det tar lång tid att etablera ett samarbete med vården, det är en ledtid på många år innan nya lösningar accepteras.

Under seminariet presenterades två exempel på appar och hjälpmedel inom e-hälsa.

Företaget Careligo har utvecklat en produkt för hjärtsviktspatienter, Optilogg. Den här patientgruppen kräver oerhört mycket slutenvård och är i allmänhet en svår grupp att nå fram till eftersom de är äldre och oftast ovana vid tekniska lösningar. Företaget har arbetat fram en lättanvänd produkt för personer som aldrig har använt en dator eller en mobiltelefon. Den består av en läsplatta med enkla instruktioner, exempelvis att man ska väga sig. Sedan görs en beräkning av hur mycket vätskedrivande medel patienten behöver just den dagen. På så vis undviks många akuta läkarbesök och livskvaliteten förbättras för patienterna.

Man räknar med att ungefär 400 000 personer i Sverige har diabetes och antalet ökar tyvärr. Sjukdomen medför stora kostnader för samhället, och svårigheter för de drabbade. Genom att engagera patienterna till att hålla koll på sin egen hälsa kan de få kontroll över sin sjukdom och därmed ökad livskvalitet. Diabetes Tools har utvecklat en app som hela tiden är uppkopplad mot vården. Om det uppstår problem syns en röd flagga i appen och patienterna blir kallade till ett läkarbesök. Många barn använder appen och målsättningen är att de och deras familjer ska kunna leva ett normalt liv. Tidigare gjordes kontrollerna manuellt och bokfördes på papper. Då var det svårt att följa variationer över tid på dygnet, vad patienten ätit, kroppens nivå av hormoner etcetera.

Smarta och funktionella lösningar! Vill du höra mer? Här finns mer information och länk till webbsändningen från seminariet.

/Helene

Lärare pratade lärande i Lund

Mats Lundqvist, Chalmers, Helle Neergaard, Århus University, och Roger Sörheim, NTNU, diskuterade fram- och motgångar på sina respektive arbetsplatser.

Den femte upplagan av European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) arrangerades i Lund 21-22 april. Arrangör är Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, och workshopen lockade ett 50-tal deltagare. Främst lärare och främst svenskar, men här fanns också deltagare från Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien. Jonas och jag bevakade evenemanget för ESBRIs räkning, och så här några dagar efteråt surrar huvudet fortfarande av olika insikter och åsikter…

Under dagarna presenterades flera entreprenörskapsutbildningscase, bland annat från Chalmers, Århus University, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Karolinska institutet, Mälardalens högskola och Malmö högskola. Paul Hannon prisades för sin lärargärning. Och vi diskuterade i plenum, i mindre grupper, och inte minst i fikapauserna förstås. Några av frågorna på agendan var: Hur kan vi inom utbildningen samverka med det omgivande samhället? Vilka tips och tricks kan lyfta entreprenörskapsundervisningen? Och hur kan man lära ut entreprenörskap till studenter inom olika fält?

Det är omöjligt att sammanfatta allt som sades men här kommer några av mina takeaways:

- Även om ordet entreprenörskap syns och hörs överallt – och har gjort så länge – är det något av ett rött skynke för vissa.  Några av deltagarna berättade om hur de designade entreprenörskapsutbildningar där ”entreprenörskap” aldrig nämndes, eller åtminstone inte förrän i slutet av kursen. I stället pratade man om exempelvis ”kreativitet”, ”alternativa karriärvägar” och ”learning by doing” som tydligen är mindre laddade begrepp. Efter kursen var alla var nöjda med innehållet, men de hade troligtvis inte tagit det till sig om kursen hade haft ”entreprenörskap” i titeln.

- Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom svensk skola, enligt ett regeringsbeslut 2009. Och skollagen slår fast att all undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men ändå verkar ingen vilja satsa på forskning om entreprenörskapsutbildning! Flera av forskarna berättade att det är mycket lättare att få finansiering för andra typer av entreprenörskapsforskning, än just den som rör undervisning. Publiceringsmöjligheterna i vetenskapliga tidskrifter är också små.

- I dag är det få som tror att man föds till entreprenör, och fler och fler gillar olika – även när det handlar om entreprenörer. Det finns många olika typer av entreprenörskap, och många olika entreprenöriella identiteter. Som lärare är det något man behöver ta hänsyn till: Att olika individer har med sig olika färdigheter, olika synsätt och olika drömmar. Det kan handla om att synliggöra de skilda kompetenser som finns i en studentgrupp, och stötta den som tvivlar på sin entreprenöriella förmåga.

- ”Din unge är verkligen ful”. Det vill ingen förälder höra, men som lärare måste man ibland tvinga studenterna att ge sig ut i den hårda verkligheten och försöka sälja sina ”bebisar”. Även om det är läskigt, obekvämt och nedslående lär de sig att det inte är så farligt trots allt. Helle Neergaard, Århus University, berättade om en dansk entreprenör som var så osäker på sin affärsidé att hon inte ens ville försöka sälja produkterna där hon bodde. I stället satte hon sig i bilen och körde tvärs över landet. Efter att hon lyckats få igång försäljningen där lossnade det. I dag driver hon ett internationellt företag.

- En del studenter som går en masterutbildning med entreprenörskapsinriktning är ganska ointresserade av den teoretiska biten: De vill bara driva företag, helt enkelt. Det kan vara en utmaning att få dem att reflektera kring sina erfarenheter, läsa teorin och skriva uppsats. Men i efterhand vittnar många studenter om att de har haft stor nytta av teorin. Det kan till exempel hjälpa dem att distansera sig från det egna företaget, och analysera det i ljuset av både teori och andra företag.

- Många utbildningar handlar om att utveckla en idé, att testa och misslyckas, testa igen och lära sig i takt med att den entreprenöriella processen fortskrider. Hur man bildar entreprenöriella team, som i vissa fall ska bestå i två år, varierar mellan olika lärosäten. Några låter studenterna bilda team själva, andra delar in dem grupper. Några tillåter ”skilsmässa” och att man får börja om med en ny idé – andra tillåter det inte. Erfarenheten visar att det oftast går fortare att få rull på företagsidé nummer två. ”Vi betonar att entreprenörskap är en vardaglig aktivitet. Man måste inte starta företag, det handlar om att lära sig arbeta med möjligheter – på ett entreprenöriellt sätt. Det är viktigt även som anställd”, sa Helle Neergaard.

- Att entreprenörskapskurser inte är obligatoriska utan läggs som så kallade extracurricular activities kan vara positivt. Det kan till exempel medföra att fler än bara ekonomi- och ingenjörsstudenter tar del av dem. Men det kan också innebära problem. Om studenter i Sverige ägnar sig för mycket åt entreprenörskapskurserna, och därmed missar tentorna på de kurser som är obligatoriska för deras utbildning, får institutionerna inte betalt. Studenterna kan också behöva betala tillbaka sina studiemedel. Men i Danmark är man snäppet hårdare. Där har varje lärosäte ansvar för att studenterna ska beta av sina kurser – och misslyckas de kan universitetet tilldömas böter. Man kan ju fundera på om det påverkar kursernas svårighetsgrad och allmänna kvalitet…

- De flesta entreprenörskapsutbildningar verkar vilja involvera det omgivande samhället, till exempel offentliga aktörer, stora och små företag, alumni, patentexperter eller andra lärosäten. Caroline Wigren Kristoferson berättade att hon låter VentureLab, en organisation som arbetar med inspirations- och inkubatorverksamhet vid Lunds universitet, komma in och ge studenterna feedback på projekten. Mats Lundqvist, Chalmers, konstaterade att hans vision är enkel: ”Pay it forward, som man gör i Silicon Valley. Tipsa, hjälp till och förmedla kontakter utan att kräva något i gengäld. Det är så man bygger ett välfungerande entreprenöriellt ekosystem”.

Deltog du också i EEEW? Vilka var de viktigaste frågorna som diskuterades tyckte du, och vad tar du med dig hem till dina studenter? Kommentera gärna!

/Åse

Uppfinn meningslösa saker!

Mona Lisa har egentligen inga ögonbryn på den berömda tavlan, men uppfinnaren Simone Giertz målade dit ett par rejäla sådana.

I lördags var jag och kollegan Jelena tillsammans med 1 000 andra på SSES årliga evenemang Startup Day. Vi hade fullt upp med att berätta om vår verksamhet för intresserade deltagare i vår utställning men ett par talare hann vi i alla fall lyssna på.

Christoph Auer-Welsbach från IBM Watson berättade hur företaget arbetar med artificiell intelligens, AI. Christoph menar att vi är tillräckligt smarta för att uppfinna självstyrande robotar men inte tillräckligt smarta för att inse konsekvenserna av dem. Den egentliga faran ligger egentligen inte i AI, utan i avsikterna hos dem som framställer robotarna.

Många rutinartade arbetsuppgifter har blivit eller kommer att bli ersatta med robotar, exempelvis truckförare och läkarsekreterare. Samtidigt skapas en hel del nya yrken, men då blir arbetsuppgifterna mer avancerade. Det här innebär att vi måste ändra vårt sätt att tänka när det gäller arbete och inkomst. Men det är viktigt att öka medvetenheten om fördelarna med AI. Många arbeten som kan vara farliga att utföra för människor kan i stället göras av robotar. Man kan på det sättet undvika skador och dödsfall.

Ja, på tal om robotar då. Sista talaren för dagen var Simone Giertz, även kallad ”The queen of shitty robots”. Hon uppfinner (hysteriskt roliga) saker som kanske inte är så himla funktionella och användbara – men hon menar att det är oerhört viktigt att uppfinna meningslösa saker. Då kommer man också på en massa meningsfulla saker – som verkligen fungerar och har ett syfte. Hennes ledord är ”Ideas first and tools later (maybe)”.

Det finns en hel del klipp på Youtube där hon visar upp kluriga uppfinningar. Kolla till exempel den mycket effektiva väckarklockan. Det här handlar inte om något försynt plingande, i stället klappar en hand till dig i ansiktet när det är dags att gå upp. God morgon!

Giertz har också uppfunnit en tandborstrobot som efter lite produktutveckling visade sig vara användbar för funktionshindrade.

Inspirerande och roligt!

/Helene

Paul på podiet

Paul Hannon är den femte mottagaren av European Entrepreneurship Education Award sedan priset instiftades.

 

Åse och jag är i Lund ett par dagar för European Entrepreneurship Education Workshop, som arrangeras en gång om året. En av höjdpunkterna under de två dagarna är galamiddagen med utdelning av priset European Entrepreneurship Education Award. Det går till en person eller organisation som har bidragit till att utveckla utbildningen inom entreprenörskap i Europa. Årets mottagare är Paul Hannon från Swansea University i Wales. Och igår kväll fick en glad och ödmjuk Hannon alltså ta emot sitt pris.

Han berättade hur han var tvungen att be någon nypa honom när priskommitténs ordförande Hans Landström ringde för att delge de glada nyheterna. Han var särskilt noga med att tacka familjen Johnson som har möjliggjort priset.

Priset består av ett diplom och 100 000 kronor. Bakom priset och workshopen står Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet.

Dagarna i Lund har också bjudit på intressanta insikter och nyttigt nätverkande, men det återkommer vi till. Vi återkommer även till Paul Hannon, som porträtteras i nästa nummer av Entré.

/Jonas

MR-undersökning blev piratäventyr

Design thinking är ett sätt för företag att bli mer innovativa. ”Metoden” har sitt ursprung i Silicon Valley, med band till Stanford och Apple, men används allt mer även i Sverige. Att arbeta med design thinking har fått en viss hallelujastämning. Det kan användas i alla situationer och är svaret på allt, mässar hejarklacken. Här finns det anledning att dra öronen åt sig lite, menade Lisa Carlgren och Maria Elmquist under sin Estradföreläsning i går – även om det finns en hel del som är bra med design thinking. Tillsammans med Chalmerskollegan Ingo Rauth (vi skrev om hans forskning i senaste numret av Entré) har de forskat om ämnet sedan 2011.

Tanken med design thinking är att lösa problem med inspiration ifrån hur designer arbetar. Användarfokus är centralt. Första steget i en tänkt arbetsprocess är ”empati”, att skapa band till användarna på ett djupare plan.

Ett känt exempel som Carlgren och Elmquist tog upp var hur General Electric använde design thinking för att förbättra situationen för barn som ska MR-undersökas. Det är såklart ingen rolig situation för någon av de inblandade. Barnen mår ofta dåligt, är oroliga och rädda. Föräldrarna är garanterat oroliga. Personalen ska hantera en komplex situation, och hoppas att det inte ska vara något allvarligt. General Electric frågade sig om de kunde göra något för barnen. Ingången i det blev att försöka förstå barn, inte bara just i röntgensituationen, utan att mer allmänt fråga sig: Vad gillar barn att göra? Vad tycker de är kul, vad leker de med? De kom fram till att många barn tycker att äventyr är kul, och bestämde sig för att försöka använda det på något sätt för att göra röntgensituationen mindre läskig. Det landade i att röntgenapparaten designades om till ett piratäventyr.

Lösningen kan låta banal, konstaterade Carlgren. Men när man följde upp arbetet visade det sig att färre barn behövde sövas, och att de mådde bättre både under röntgensituationen och efter. Tankarna har spridit sig, och det finns piratröntgen och djungelröntgen på många håll i världen. Det har också blivit ett klassiskt exempel på att man kan utgå från användarna i stället för från tekniken.

Hela föreläsningen kommer inom kort som webb-tv. Redan nu går den att se på vår Bambuserkanal. På vår webb finns även en artikel om Lisa Carlgrens forskning, och Maria Elmquists Åsiktstext som publicerades för ett år sedan.

/Jonas

Estrad om design thinking - del 2

Nu är Estrad live!

Mer medvetna matval

Münchenbryggeriet arbetar med att minska negativ miljöpåverkan från de evenemang som arrangeras hos dem. Nu har de startat en seminarieserie och en webbplats där de vill uppmuntra även andra att bli medvetna om de faktorer som påverkar miljön. Förra veckan deltog jag i ett frukostseminarium om hur man skapar hållbara evenemang.

De hade bjudit in Jens Dolk från restaurang K-märkt som berättade om restaurangens koncept. De har till exempel ett nytt tänk när det gäller sin lunchbuffé. Vanligtvis betalar man en hundring och så plockar man vad man vill äta från buffén. Problemet med den här modellen är att det slängs oerhört mycket mat. Det är också svårt att servera luncher med bra kvalitet till ett så lågt pris. På K-märkt tänker de annorlunda. De köper överblivna råvaror med bra kvalitet, men till billigt pris, direkt från leverantörerna. De lagar mat utifrån vad de får tag i och serverar många grönsaksrätter, men även kött och fisk. Gästerna plockar vad de vill äta och betalar i kassan efter vikt, lunchen kostar 27 kronor per hekto. På det sättet har man lyckats få ner matsvinnet nästan helt.

Morgonens andra talare var Fredrik Holmstedt från produktionsbolaget Luger som är medarrangör till musikfestivalen Way out West. Festivaler har i allmänhet en negativ inverkan på miljön, det går åt en massa el, det blir mycket skräp och så har vi den absolut viktigaste faktorn – maten. Way out West har ungefär 30 000 besökare, och de äter en himla massa mat. För några år sedan beslutade arrangörerna att enbart servera laktovegetarisk mat på festivalen. Besökarna var övervägande positiva, och Fredrik visade siffror på att bytet av mat minskade den negativa påverkan på miljön rejält. Dessutom ökade också kvaliteten på maten avsevärt.

Du kan också göra skillnad! Kolla in Jens Dolks presentation. Där finns tips på hur du kan minska ditt matsvinn, och tänka smart när det gäller mat och miljö. Vi ska absolut försöka tänka mer i de här banorna inför våra kommande evenemang.

/Helene

Hitta det du brinner för

Linda Sätterström på Connectdagen 2016.

I onsdags var Helene och jag på Connectdagen, ett årligt evenemang arrangerat av Connect Sverige. Målet är att under en eftermiddag samla hela Connects nätverk – partners, investerare och startups, för inspiration och nätverkande. Vi representerade ESBRI i partnerutställningen, och fick lyssna till en mängd inspirerande talare.

Något som de flesta talarna lyfte fram var att man ska göra det man brinner för. Om man jobbar utifrån sin passion är sannolikheten att lyckas mycket större.

Ta till exempel Linda Sätterström som började tillverka och sälja tillbehör till nappar under sin barnledighet. Verksamheten växte till fler och fler produkter för barn och hon startade företaget Elodie Details. Linda utsågs till årets kvinnliga stjärnskott 2015 av Ernst & Young. Företaget finns på en global marknad och har 40 anställda. Ett intressant fakta, som Linda nämnde, är att varje minut säljs en Elodie Details-produkt runt om i världen.

Filip Cederholm använde sin kreativitet som fotograf till att starta välgörenhetsprojektet ABC Charity där barn hjälper barn att få en bättre start i livet. I ett antal länder har han och Ashley Cooper samlat barn och tillsammans med dem format och fotograferat bokstäver i olika miljöer. Bokstäverna blir konstnärliga foton, och intäkterna från försäljningen går direkt till välgörenhet i de länder där de fotats. Deras mål är att ha samlat 10 miljoner dollar innan slutet av december 2018.

Alexandra Pascalidou fokuserade på hur man behåller optimism och ambition i en tuff omgivning. Hon delade med sig av sin livsresa och berättade hur hon hittade det hon brinner för. Hon tycker att man måste hitta sin egen kreativitet, vad det än är, och bygga upp den. Hennes största inspiration var en lärare som sa till henne och de andra utländska barnen i skolan: ”Glöm allt ni inte har, det viktigaste är att just nu har ni alla möjligheter att få vad ni vill.”

Ett annat ämne under eftermiddagen var trender i samhällsutvecklingen och hur våra kontor kommer att se ut i framtiden. Det pratades om vad företagen borde tänka på för att kunna anpassa sig till dagens föränderliga värld.

Connect har ett stort nätverk med 450 investerare. 30 procent av företagen som går genom deras program hittar också vägar att få finansiering. Om du har ett företag som du tror kan växa kan Connect vara ett bra ställe att vända sig till.

Den här veckan har vi varit på flera olika evenemang. Jag var också på 33-listan där de mest lovande unga teknikbolagen utsågs för nionde året i rad. Ett av företagen var Orbital Systems, som vann i kategori Årets Rising Star. Mehrdad Mahdjoubi, företagets grundare, var även en av talarna på vår Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum tidigare i år.

/Jelena

Bygg replokaler för startups

Häromdagen deltog jag i ett frukostseminarium arrangerat av Stockholm Business Region och Stockholm Life Solna-Stockholm. Life science-sektorn i Sverige har återhämtat sig efter nedgången för ett antal år sedan och under seminariet diskuterade en kunnig panel hur man på olika sätt kan dra nytta av att befinna sig i ett starkt life science-kluster.

En av talarna var Mary Walshok. Enligt Walshok står Sverige och svenska innovationer för kvalitet, vi har ett gott rykte. Det är också enklare att vara entreprenör i Sverige än i många andra länder. Det är dock viktigt att öka samarbetet mellan olika universitet och forskningsinstitut på regional nivå. Vi behöver utveckla samarbetsmodeller för att bli riktigt framgångsrika.

En av paneldeltagarna föreslog att vi ska bygga fler ”replokaler för garageband”, det vill säga plattformar för startups där de kan få hjälp och inspiration av varandra och av mer erfarna entreprenörer.

Walshok har föreläst på ESBRIs Estrad, senast för ungefär ett år sedan. Ta gärna del av hennes presentation via webb-tv, det är kostnadsfritt och enkelt att registrera sig för tjänsten.

I ESBRIs Kunskapsbank hittar du mycket läs- och sevärt om Life science.

Det ska bli spännande att se hur den här sektorn utvecklas, det finns mycket potential.

/Helene  

Sökes: människor med innovativa idéer

I tisdags var jag på Stockholm Business Regions evenemang ”Stockholms stads Innovationsstipendium 2015 – vad hände sedan?”. Varje år belönar Stockholms stad ett antal talangfulla innovatörer i olika kategorier. Målet med stipendiet är att stimulera människor med revolutionerande idéer att ta nästa steg för att förverkliga dem.

I United Spaces trevliga lokaler fick vi träffa förra årets stipendiater. Tanken med eventet var att göra en uppföljning och kolla hur deras karriärer ser ut ett år efter att de belönades.

Andreas Söderberg, stipendiat i miljöteknikkategorin, berättade om sitt företag Next Seal. De tillverkar produkter som stoppar gasläckaget från kompressorer. De håller på att dra igång sin verksamhet i USA nu, men Andreas tyckte att de har en lång väg framför sig och att det tar tid att etablera sig på den stora amerikanska marknaden. De flesta stipendiaterna jobbar fortfarande hårt för att kommersialisera sina idéer, men alla poängterade att innovationsstipendiet hade hjälpt dem mycket med detta.

Gunnar Björkman, Stockholms stads innovationsdirektör, sa att hans jobb går ut på att ta fram strukturer och strategier för att utveckla samverkan i Stockholm. Han menade att det är viktigt att uppmuntra en entreprenörskapskultur, inte minst nu när det behövs stora investeringar i nya bostäder och infrastruktur för att bemöta befolkningsökningen. Gunnar menade att alla aktörer måste tänka mer på samverkan och samarbete för att uppmuntra startandet av nya företag som bidrar till att skapa vår framtid.

Har du en innovativ idé som du vill ta till marknaden? Kolla hur Stockholms stads Innovationsstipendium kan hjälpa till på vägen.

/Jelena

Studielån för företagare

Kristdemokraterna arrangerar under våren en seminarieserie om det svenska innovationssystemet. I går deltog jag i ett av seminarierna och temat denna gång var finansiering av goda idéer. Ett antal talare delade med sig av sina erfarenheter under eftermiddagen och här är några fakta, åsikter och idéer som jag tog fasta på.

Sammanfattningsvis finns en god investeringsvilja i Sverige, men det saknas kapital i tidiga faser. Flera av talarna menade att vi skulle behöva ett mer positivt klimat för investerare med ett konsekvent och enkelt regelverk gällande exempelvis personaloptioner och 3:12-regler.

Något som är positivt i Sverige är att det finns ett antal stödfunktioner för företagare. Almi, Connect och Coompanion är några exempel på aktörer som erbjuder möjligheten att träffa både finansiärer och mentorer. Sannolikheten att hitta finansiering ökar om man går igenom ett stödprogram hos någon av dessa eller andra liknande aktörer.

En ”sann” entreprenör startar företag oavsett krångliga regler och höga skatter. Men det finns en enorm potential bland individer som inte är självklara entreprenörer. För en vanlig tjänsteman kan steget till att starta företag kännas otryggt och osäkert. Detta skulle kunna ändras och förbättras genom ett bättre stödsystem.

I England har en ny modell införts där privatpersoner har möjlighet att gå in som finansiärer i små företag genom att investera via mellanhänder, och det är något som vi skulle kunna införa även i Sverige.

En annan idé är att införa ett slags studielån för nyföretagare. Då har man möjlighet att komma igång med sitt företagande och först när man börjar få in pengar betalar man av sitt lån.

Många bra idéer som kan vara värda att testa!

/Helene