Vidga vyerna!

Stanfordprofessorn Henry Etzkowitz var i stan i går (Läs gärna mer om honom i Jonas porträttartikel från Entré nr 4-2010). Jag deltog i VINNOVA-seminariet ”Are all innovators aboard?” där Etzkowitz var en av talarna.

Utgångspunkten för seminariet var att kvinnor saknas både i kunskapande och innovationsprocesser. Genom att öppna upp processerna kan man få in fler idéer, och de kan generera stålar. Enligt en artikel i Harvard Busines Review är kvinnors köpkraft ungefär dubbelt så stor som Kinas och Indiens tillsammans.

Etzkowitz anförande handlade om kvinnor inom akademin. Allt fler kvinnor forskar men de tillträder inte högre akademiska tjänster i samma grad. Vart tar de vägen?

- Det är lite som trollkarlens magiska låda. Någon kliver in, magiska formler uttalas och personen försvinner. Några magiska formler till – och personer dyker upp igen, men i en annan skepnad eller på ett annat ställe.

- Så är det också med kvinnliga akademiker. Många avviker från forskarbanan men dyker istället upp som forskningsjournalister eller på tekniköverföringskontor, sa Henry Etzkowitz.

Historisk forskning visar att när ett forskningsfält är nytt – och har låg status – är andelen kvinnliga forskare hög. I takt med att statusen stiger kliver fler män in i fältet, medan kvinnorna försvinner. Etzkowitz konstaterade att det fortfarande är ganska nytt att jobba med tekniköverföring och kommersialisering. Det återstår därför att se om kvinnorna drar sig tillbaka även från denna yrkesbana när statusen stiger.

Han efterlyste också en större flexibilitet inom akademin.

- Forskning antas vara en sfär där man avancerar för att man är duktig, men det stämmer inte.

- Man tror också att det ska vara lätt att jobba deltid, men min forskning visar att akademin faktiskt är mer oflexibel än näringslivet. Det förvånade mig, sa Henry Etzkowitz.

Tatiana Butovitsch Temm och Camilla Palmertz från Ampersand var också inbjudna som talare till seminariet. De hjälper företag att bli mer inkluderande i sina innovationsprocesser.

Innan de startade Ampersand jobbade de bland annat med Volvos konceptbil YCC som utvecklades av kvinnor men riktade sig till alla (Magdalena Petersson McIntyre och Maria Elmquist är två forskare som tittat närmare på detta projekt).

- Med YCC jobbade vi efter devisen ”If you meet the expectations of women, you exceed the expectations of men”. Det inte bara låter snyggt, det är sant också, sa Tatiana Butovitsch Temm.

Hon menade att bilköpare i lyxsegmentet söker status, prestanda och design – oavsett vilket kön de tillhör. Men kvinnors önskelista tenderar att vara längre än mäns.

- Vi lärde oss mycket i projektet och tänkte att vi ville utveckla det för andra industrier. Det handlar om att inkludera nya kundgrupper, inte att exkludera de gamla kunderna.

Ampersand jobbar efter LASS-metoden, där LASS står för Look, Ask, Solve och Sell. Det låter ganska enkelt: titta efter köpkraften, fråga vad kunderna vill ha, lös deras problem och sälj. Företag som vidgar sina innovationsprocesser kan betjäna bortglömda kundgrupper, till exempel kvinnor. Men det kan också handla om att sälja skönhetsprodukter till män, beställa hem hyacinter i mars till det persiska nyåret Nourouz eller att vända sig till 55+are.

- De som uppfann konsumtionssamhället lär knappast sluta konsumera. Man brukar säga att kvinnor i femtioårsåldern shoppar för fyra generationer: sina föräldrar, sig själva, sina barn och sina barnbarn. Det kan alltså vara värt att kolla upp vad de har för behov, sa Butovitsch Temm.

Avslutningsvis berättade Camilla Palmertz om Ampersands senaste projekt – All aboard. En satsning på att göra en fritidsbåt som kvinnor vill ha.

- Kvinnor är trötta på att stå i fören medan deras män sköter rodret och skriker ”Hoppa!”, konstaterade hon.

/Åse