”Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren”

Elisabeth Sundin

Redan 1994 kunde man läsa i en rapport från Nutek (nuvarande Tillväxtverket) att kvinnor startar företag till 94 procent inom tjänstesektorn. ”Detta är i sig inte något anmärkningsvärt eftersom kvinnor ofta har tidigare erfarenhet från just tjänstenäringarna”, skriver rapportförfattarna. Det handlar också om hinder för kvinnors företagande: Den traditionella kvinnorollen kommer i kollision med företagarrollen och företagsvärlden är mycket mansdominerad.

I dag vill regeringen fortfarande se fler kvinnor starta och driva företag. Detta speciellt i välfärdssektorn. Men gäller dagens frågor fortfarande, arton år senare, en syn på kvinnors företagande som hobbyverksamheter, annorlunda affärsidéer och en segregerad kvinno- och mansvärld? Eller har det kommit att bli en debatt om företagande inom hushållsnära tjänster som en ny typ av kvinnofälla? Det var några frågor som diskuterades i onsdags när SNS ordnade ett frukostseminarium med utgångspunkt i antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?”.

Bland annat frågade sig Eva Blomberg, professor i historia vid Södertörns högskola tillika en av tre redaktörer till antologin, om varför alla vill se fler kvinnor i näringslivet. Beror det på maktspelet i samhället eller på att kvinnor ses som en företagarreserv som borde utnyttjas bättre?

– Något man inte tar upp när man diskuterar kvinnors företagande i den politiska debatten är frågor om vinst, sa Eva Blomberg.

Hon menade att företagande ofta beskrivs som ett självförverkligande för enskilda kvinnor och frågade sig vilken typ av företag kvinnor förväntas starta, lågvinstföretagen?

Många gånger hör vi debatter om kvinnor och företagande, läser om stödprogram och extra finansiering. Exempelvis ska den nya lagen om valfrihetssystem i välfärdssektorn, LOV, göra det möjligt för fler kvinnor att starta företag.

Precis som 1994 är det ingen hemlighet att många kvinnor arbetar inom hushållsnära tjänster och därför är det inte heller orimligt att det är inom just denna sektor som många kvinnor vill bli företagare. Men enligt en studie av Elisabeth Sundin, professor vid Linköpings universitet, levereras 97 procent av hemtjänsterna i privat regi, av stora företag som kontrolleras av män.

Hon menade under seminariet på SNS att det krävs stora investeringar för att starta konkurrenskraftiga företag, även inom denna sektor.

– Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren. Men hjälp med att handla kräver inga investeringar, sa Elisabeth Sundin.

Idén om kvinnors företagande ses ofta som lösningen på olika samhällsproblem. De ska skapa sysselsättning på glesbygden och tillväxt för landet. Ojämställda ekonomiska villkor och arbetsmarknadens könssegregering spelar inte sällan in i debatten.

Antologin ger en disciplinär, nutida och historisk bredd på ämnet. Här går att läsa vidare om familjeföretag, LOV, genus och kvinnliga förebilder samt föreställningar om entreprenörskap. För visst finns det fortfarande många anledningar att diskutera förutsättningar för företagande, både för kvinnor och män.

ESBRI har uppmärksammat frågor om kvinnors företagande på många olika sätt. Du kan läsa mer på vår samlingssida.

Antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?” är utgiven av SNS. Läs också Håkan Boströms referat och Maria Ludvigssons blogginlägg.

Nuteks rapport från 1994 heter ”Småföretagen – Sveriges framtid?” (NUTEK B 1994:4).

/Christina