Lättläst om sociala investeringar

Mötesplats Social Innovation är en nationell plattform för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. De har gett ut informationsfoldern ”ABC i sociala investeringar”. Den handlar om hur man gör sociala investeringar, vilka resultat man kan förvänta sig och huruvida det finns bra mätmetoder för att utvärdera investeringarna.

Foldern är liten, lättläst och informativ, och ger inledningsvis en översikt av hur sociala innovationer har växt fram. En pionjär var Grameen Bank, som ger mikrokrediter till fattiga människor utan att kräva säkerheter av dem.

Sociala innovationer finns inom alla delar i samhället och kan delas in på följande sätt

• Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är tidningen Situation Stockholm som säljs av hemlösa.
• Samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddas ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Här kan mikrolån inräknas.
• Systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Hit räknas arbetet med att stoppa klimatförändringarna.

Behovet av sociala innovationer kräver nya finansieringslösningar. Lösningar som på olika sätt tar hänsyn till behovet av långsiktighet, hållbarhet och de sociala innovationernas och företagens tvärsektoriella karaktär. Det mest kända exemplet är mikrokrediter och mikrolån. Även crowdsourcing-plattformar är numera ganska vanliga.

Sociala investeringsfonder är en annan lösning. Många svenska kommuner och regioner har startat eller är på väg att starta den här typen av fonder för att finansiera olika projekt med fokus på att stötta barn och unga. Boken presenterar en sammanfattning av erfarenheterna från att starta den här typen av fonder. De lyfter bland annat fram att det är viktigt att ha ett genomtänkt och tydligt syfte för fonden, att välja modell för hur fonden ska fungera och att organisera arbetet kring fonden väl, exempelvis med en styrgrupp.

När man tittar närmare på kommuner som lyckats med sina investeringsfonder ser man att de har den högsta ledningen med sig i arbetet. De har också en organisation på plats för att ta hand om det dagliga arbetet, och frågan har landat politiskt. 

Det här är ett spännande område, om du vill läsa mer går det att ladda ner en rad publikationer från Mötesplats Social Innovation.

/Helene