Klubbad av sälroboten Paro

I morse var jag på Hjälmedelsinstitutet i Sundbyberg och klappade en kut. Ja, ni vet, en sån där gullig knubbsälsunge med vit päls. Han viftade hjälplöst på labbarna, blinkade med sina stora mörka ögon och ropade på uppmärksamhet. Han charmade oss så totalt att vi glömde bort att det inte var ett riktigt djur utan en ganska avancerad robot.

Sälroboten heter Paro, fast det går att döpa om honom så att han efter ett tag lyssnar på sitt nya namn. På utsidan ser han ut som ett vanligt gosedjur, men han väger lika mycket som ett nyfött barn och innehåller datadelar från ungefär 80 olika företag! Pälsen är behandlad med ett antibakteriellt medel och Paro är utrustad med en elektromagnetisk sköld så att även människor med pacemaker ska kunna klappa honom.

Paros pappa, Takanori Shibata, är forskare och innovatören bakom sälroboten. Han kommer från Japan och var via Svenska Uppfinnareföreningen inbjuden att på dagens seminarium om robotik presentera fakta om Paro och det innovativa sätt han används på inom bland annat demensvård.

Shibatas sälrobot känns som science fiction för mig, men han är egentligen ingen nyhet. Vi fick veta att han i Japan har används inom äldrevård i nästan tio år. Där ligger de i framkant med den här typen av medicinsk robotik, som ger i princip samma sak som umgänget med vanliga djur. Djurens terapeutiska förmåga är känd sedan länge. De gör oss gladare och lugnare helt enkelt, men är ofta inte tillåtna på vårdinrättningar och sjukhus.

- Paro kan inte läka hjärnan eller få sjukdomen att försvinna, sa Takanori Shibata. Men den kan göra livet mer drägligt för äldre människor.

Fördelen med Paro är att hans batterier är uppladdningsbara (via nappen som syns på bilden). Han varken bits, rivs, tappar tålamodet eller framkallar allergiska reaktioner. Han behöver inte ens rastas eller badas. Istället har undersökningar visat att han, speciellt i vård av dementa, främjar kommunikation med andra människor och reducerar stress. I flera fall har umgänget med Paro gjort att man kunnat dra ner på, eller helt sluta med, till exempel lugnande mediciner. Han har även använts tillsammans med människor som har downs syndrom och autism, samt i hjälpläger där människor samlas efter en naturkatastrof.

Sälrobotar används redan inom vården i 30 länder och har precis godkänts som hjälpmedel i USA. I Danmark finns det hela 200 stycken robotsälar, och flera av exemplen som Shibata visade kom därifrån. I Sverige har Paro visats på Tekniska museet samt bosatt sig på Astrid Lindgrens barnsjukhus, men robotar inom sjukvården är än så länge ganska okänt här. Men med så goda vitsord borde sälroboten snart bli populär även i Sverige.

Mer information om robotsälen (och en del videoklipp) finns på paro.jp

 /Hanna