Samverkan kräver ny karta

I förmiddags var det release för antologin ”Är det nå’n innovation?! Att nyttiggöra hum/sam forskning” på VINNOVA. Jag var där.

Redaktörerna Malin Lindberg och Cecilia Nahnfeldt presenterade, tillsammans med några av bokens författare, en alternativ världskarta där kontinenterna ”Humaniora och samhällsvetenskap” respektive ”Teknik och naturvetenskap” har ett världs(marknads)hav emellan sig. Där fanns också öar som Vinnova, Almi, Teknikbron och ”Los Business Angeles”.

Och seminariet handlade till stor del om den polarisering som finns – eller har funnits – mellan ”kontinenterna”. Innovation har traditionellt förknippats med teknologiska och naturvetenskapliga framsteg, och i mindre grad med nya landvinningar inom humaniora och samhällsvetenskap. De tekniska och naturvetenskapliga idéerna har också fått mest medel för att utvecklas.

Men flera av talarna såg en ljusning. I dag inser allt fler att för att lösa komplexa problem krävs kompetenser från olika håll. Bara teknik och naturvetenskap är inte tillräckligt.

Malin Lindberg, forskare i genus och innovation, konstaterade att väldigt mycket innovation – till exempel social och organisatorisk – inte rymdes i den tidigare innovationspolitiken. Och bland rådgivare och stödorganisationer har det saknats kunskap om hur man ska ta hand om humanistiska och samhällsvetenskapliga idéer. Lindberg menade att vi har satsat gigantiska summor på att cementera gamla traditioner om vem som står för innovationer i samhället. I den nya innovationspolitiken såg hon en chans att frångå den starkt maskulina normen.

En annan av författarna, Helena Bani-Shoraka, gör i sitt kapitel en historisk genomgång av universitetens relevans för samhället. Hon pekade på ett gap i debatten om relationer mellan lärosäten och det omgivande samhället. Den ena falangen anklagar humaniora för att inte vara samhällsnyttig, och inte bidra till tillväxt. ”Retoriken kläs i tydlig ekonomisk dräkt”, konstaterade Bani Shoraka.

Den andra falangen har sitt säte inom akademin och består mest av humanister. De menar att man måste respektera humanioras särdrag, och att allt inte kan handla om nyttiggörande.

”När man betraktar detta utifrån ser man en skyttegravsdebatt. Det är ett okonstruktivt dödläge som vi måste komma ur”, sa Helena Bani-Shoraka.

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, var en av kommentatorerna. Han uttryckte att boken är mycket angelägen och berättade att studier visar att både forskare och företagare vill samarbeta mer. Faktum är att forskare inom hum/sam är minst lika intresserade av näringslivet som forskare inom tek/nat. Varför kommer då inte mer samverkan till stånd?

”Jo, för det står inte i arbetsbeskrivningen, det är inte meriterande. Min slutsats är att vi måste se till att samverkan och nyttiggörande premieras mer. Vi har pratat om det länge nu, men det behövs ekonomiska incitament”, sa Krantz.

Hela lanseringsseminariet filmades, livesändes och kan ses i repris.

Mer läsning i ämnet:

DN Debatt i dag: ”Nyttomätning ger ängslig och kortsiktigforskning”

Länkar till två andra DN Debatt-artiklar i ämnet finns i ett äldre blogginlägg

Diskussionen om humanioras roll i samhället går vidare i morgon, då Mötesplats Humanisten arrangeras i Göteborg. Läs mer i pressmeddelandet som också innehåller länkar till fler debattartiklar i ämnet.

/Åse