Starta företag vägen till försörjning?

Företagande bland utrikesfödda är ett viktigt och aktuellt tema och egenföretagande ses ofta som ett sätt för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Jag deltog nyligen i ett frukostseminarium, arrangerat av Entreprenörskapsforum, där Lina Aldén medverkade. Hon presenterade sin forskning om varför utrikesfödda blir egenföretagare, och om skillnader mellan olika grupper.

Lina visade att egenföretagandet är vanligt bland utrikesfödda i Sverige. Detta gäller främst män, men även andelen kvinnor har ökat. De startar oftast enskilda firmor, en företagsform där man har ett personligt ekonomiskt ansvar. Företagen är vanligtvis verksamma inom branscher med låga investeringskostnader och låg lönsamhet, exempelvis handel, administration, hotell, restaurang och rekreation. Många uppger att de har svårt att få kapital och de upplever lagar och avgifter som krångliga. Det är vanligt att de känner sig diskriminerade av bankerna och får betala en högre ränta på sina lån än individer som är födda i Sverige.

Lina pekade på flera orsaker till att utrikesfödda är överrepresenterade bland företagare:

• De kan ha svårt att få en anställning på grund av otillräckliga språkkunskaper och brist på relevant utbildning
• Det finns ofta företagartraditioner inom familjen, man kanske tar över föräldrars företag eller nätverk. Detta ökar benägenheten att starta företag
• Segregationen medför att individer bor med sina landsmän och därmed ingår i etniska nätverk med möjlighet till både finansiering och rådgivning

Seminariet avslutades med en paneldebatt där politikerna Hanif Bali, Jennie Nilsson och Mats Pertorft medverkade. De var alla överens om att det behövs åtgärder för att undanröja diskrimineringen samt underlätta för utrikesfödda att ingå i olika typer av nätverk.

Hanif poängterade att lönsamheten ofta är låg bland företagare med utländsk bakgrund. Det är vanligt att familjemedlemmar arbetar gratis i företaget, vilket kan inverka negativt på barnens benägenhet att utbilda sig. Därigenom blir det svårt att förändra situationen.

Lina Aldén avslutade med att betona att egenföretagande inte alltid är den bästa lösningen för att integrera utrikesfödda i arbetsmarknaden, men att de som väljer det ska ges goda förutsättningar. Etnicitet ska absolut inte inverka negativt på företagandet.

Det här är en knepig situation. Företagare från utomeuropeiska länder accepterar i allmänhet en lägre inkomst än inrikes födda, delvis beroende på brist på andra alternativ. De här grupperna har svårt att få tillväxtkapital, vilket påverkar företagens överlevnadsgrad negativt. De är verksamma i branscher med låg lönsamhet. Och de driver oftast enskilda firmor där de är personligt ansvariga om företaget går dåligt. Det här kan verkligen bli en ekonomisk fälla. Jag tycker att det är jättebra att dessa frågor diskuteras och jag hoppas att det inom kort kommer åtgärder som förbättrar både villkoren för företagande generellt - och för utrikesfödda specifikt.

Vill du förkovra dig ytterligare inom detta område? Nu på onsdag genomförs den sista Estradföreläsningen för våren. Temat är utlandsföddas betydelse för företagens utrikeshandel. Ta chansen att både lyssna på intressant forskning och mingla med andra som är intresserade av de här frågorna!

/Helene