Martin Andersson, Håkan Ylinenpää och Hans Lööf. |
I tisdags lanserade vi rapporten ”Det innovativa Sverige 2. Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”. Vi smög igång
lanseringsdagen med ett frukostseminarium för inbjudna policyaktörer, och på
eftermiddagen arrangerade vi ett större, publikt evenemang.
Rapporten är skriven av 13 forskare från tre
VINNOVA-finansierade forskningscentrum,
och utgiven av ESBRI och VINNOVA gemensamt. Under tisdagens
lanseringsbegivenheter medverkade en författare från varje forskningscentrum,
nämligen professorerna Martin Andersson, CIRCLE,
Hans Lööf, CESIS, och Håkan Ylinenpää, CiiR.
Hans Lööf fick förtroendet att inleda och runda av båda
evenemangen. Han lyfte fram hur viktigt och spännande ämnet är, men också hur
svårt det var att sätta sig in i. ”Hur skriver man om attraktivitet? Det kan
tyckas trivialt, men blir svårt när man ska gå in på djupet”, sa han och
berättade att de tog utgångspunkt i staden Nogales som delas i två halvor av
ett stängsel. Den norra halvan, som ligger i USA, har en medelinkomst på runt
30 000 dollar om året. I södra Nogales, som ligger i Mexiko, är
medelinkomsten en tredjedel. En av de stora skillnaderna här är givetvis just
vilka länder stadshalvorna tillhör. Men liknande exempel finns inom samma
länder, och även regioner. Vad är det då som gör en region attraktiv – för
människor och företag?
I Sverige är skillnaderna inte lika påtagliga som i många
andra områden, men de finns likväl. En tydlig skiljelinje går till exempel
mellan storstad och landsbygd. I storstäderna samlas kunskapen, och därmed dras
företagen dit. De många attraktiva jobben drar till sig högutbildade människor,
som i sin tur lockar dit ännu fler företag, i en ständigt uppåtgående spiral av
dubbelriktat samband. Andra fördelar med storstaden är att det finns mer
kapital, och en större mångfald av olika näringsgrenar.
Kan vi bara glömma landsbygden då, eller? Nja, riktigt så
enkelt är det såklart inte. Sveriges tre storstadsregioner, och särskilt
Stockholm, må vara våra nationella innovationsmotorer, men innovation kan
uppstå även på landsbygden. Kunskap filtreras nedåt i den urbana hierarkin och
fångas successivt upp och vidareutvecklas av mindre regioner.
Många av faktorerna som påverkar rörlighet av kunskap och
människor, och i förlängningen attraktion, är svåra för policy att styra,
poängterade Martin Andersson. I slutändan handlar det om 1 000-tals
individbeslut, varav många inte går att policyplanera. Vart en nyutexaminerad
student bestämmer sig för att flytta, exempelvis. Eller om någon väljer att
knoppa av ett företag och starta ett nytt, och i så fall på vilken ort.
Avknoppningsföretagandet är för övrigt ungefär lika starkt över hela landet,
den stora skillnaden ligger i vilken typ av företag som startas. När det gäller
kunskapsintensiva tjänster till exempel, är det storstaden som ligger längst
fram.
Själva metoden hur man mäter innovation spelar också in.
Det vanligaste är att fokusera på innovationer som är helt nya för världen och
att mäta med hjälp av patent. Håkan Ylinenpää slog ett slag för att vi även
måste uppmärksamma innovationer som kanske inte är helt nya för världen, men
ändå nya för en viss region eller för ett företag. Men då behövs nya
mätmetoder, något som utvecklas och lyfts fram i rapporten. Och som ger
resultat som möjligen kan höja något ögonbryn. Nämligen att Jämtland och
Gotland placerar sig i innovationstoppen, tillsammans med Stockholm.
I eftermiddagens seminarium medverkade även Göran
Marklund, direktör och ställföreträdande vd på VINNOVA, Jennie Nilsson (S),
ordförande i näringsutskottet, och Hans Rothenberg (M), ledamot i
näringsutskottet.
Här har vi samlat allt om rapporten och lanseringen. Du
kan ladda ner rapporten i sin helhet, och titta på webb-tv från eftermiddagens
presentation.
/Jonas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar