Kunskap är Källan till framgång med stort K

Life Science-området står inför stora förändringar i Sverige. Nyligen meddelade Astra Zeneca att de flyttar sin nuvarande forskning i Södertälje utomlands och 1200 jobb försvinner. VINNOVA har också arrangerat en hearing om hur svenska små och medelstora företag inom Life Science kan bli effektiva och kända på en global marknad.

Jag har precis läst boken ”Den oförlösta forskningen”. I boken ger 15 framstående forskare, företagsledare, myndighetschefer och styrelseproffs inom Life Science-området sin syn på utmaningarna som branschen står inför, och vad vi bör göra för att tackla dem och bli framgångsrika igen. Redaktör är Anna-Karin Källén.

En genomgående åsikt som de medverkande författarna framför är att det nu är dags att låta våra tidigare flaggskepp Astra och Pharmacia segla iväg. Nu måste vi istället se framåt, satsa på spetskompetens och samarbeta mer för att få nya forskningsbolag att växa. Läkemedelsexporten från Sverige utgörs fortfarande till största delen av produkter som framställdes på 70- och 80-talet. Exporten behöver fyllas på med nya produkter.

Det är inte så att forskningen inom detta område har upphört, absolut inte! I Sverige finns tre världsledande projekt som pågår.

I The Human Protein Atlas kartläggs människans byggstenar, proteinerna. Man arbetar bland annat för att hitta markörer som tidigt kan ge signal om en sjukdom håller på att utvecklas.

I Science for Life Lab tar man kunskapen ett steg längre. Målet är att utveckla möjligheterna till skräddarsydd behandling och att definiera nya mål (targets) för framtidens läkemedel. Man vill helt enkelt försöka lösa medicinska gåtor och bota sjukdomar.

Life Gene är ett av världens största befolkningsbaserade forskningsprojekt. I projektet följs 500 000 människor genom livet för att få en helhetsbild. Om vi förstår samspelet mellan gener, miljö och livsstil, ser vilka som har benägenhet för att få olika sjukdomar – och varför, då blir det möjligt att göra bättre prognoser, bättre behandlingar och vacciner. Genom att samla in data från fostertiden kan man också kartlägga orsakerna till diabetes, cancer, astma, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar mm. Vi kan få kunskap om hur den moderna livsstilen påverkar vår hälsa. Dessa kunskaper ger möjlighet att ”skräddarsy” behandlingar med bättre effekt och mindre biverkningar som följd.

Det här är ju jättehäftigt! Jag hoppas att kunskapen också ska leda till att individer ändrar på faktorer som inverkar negativt på deras hälsa. Då kan vi i större utsträckning få friskvård istället för sjukvård.

Författarna menar att det är viktigt att utveckla entreprenörskapet inom dessa discipliner. Förståelsen för entreprenörskapets betydelse har ökat även hos forskare, det har blivit ”inne” att starta företag. Nu finns inte alltid den kunskap som behövs för att lyckas med företagsstarten, och forskarna kan därmed behöva hjälp utifrån. En metod som har använts är att integrera affärsutvecklare direkt i den akademiska miljön för att stimulera ett affärstänk och förbättra kontaktytorna mot industrin.

En annan modell är att ett nystartat bolag ges möjlighet att anställa en trainee-vd. Då vaskas en av de bästa studenterna med entreprenöriell energi fram från universitetens avgångsklasser och studenten får sedan jobba heltid med bolaget. Universitetet skjuter till pengar för att täcka lönen och studenten bildar ett team tillsammans med en affärsängel, en bra styrelse och forskarna.

Författarna hävdar att vi bör satsa på kvalitet, unga stjärnor som har spetskompetens och möjlighet att lyckas. Dessutom bör vi bli bättre på att framhäva oss själva när det går bra. Det är inget fel att glänsa när man har gjort något framgångsrikt. Vi behöver stärka det svenska självförtroendet. Vi kan bli bäst igen!

Det här är ett spännande område, läs gärna boken om du vill veta vad som är på gång!

/Helene