Det var bara en av många spontana, positiva kommentarer
som vi fick efter professor Alf Rehns uppskattade
Estradföreläsning i onsdags. Titeln på föreläsningen var ”Kan vi rädda
innovationen från sig själv?” Alf menar att vi har en – som han uttryckte det –
sanslös förtjusning inför ordet ”innovation”, men han saknar den kritiska
diskussionen.
Vi har aldrig talat mer om innovation än i dag. Vi har
aldrig satsat mer pengar på innovation än vi gör i dag. Det har heller aldrig
forskats så mycket om innovation som i dag. Men vad leder det här till? Har det
gett lön för mödan? Satsas det på rätt saker? Och vem bestämmer vilka områden
som ska prioriteras?
En annan viktig fråga är hur vi ska värdera de innovationer
som uppkommer? När det gäller medicinska problem satsas det exempelvis mycket
mer pengar på erektionsproblem i västvärlden än på enkla och lättlösta problem
i utvecklingsländer, eller för olika minoritetsgrupper. Det förs ingen
kvalitetsdiskussion, inte heller om vad som ska räknas som innovation.
Rehn lyfte fram Finland som ett föregångsland när det
gäller åldringsvård. De skulle kunna exportera sina innovativa modeller till
många andra länder och bli världsledande. Men det satsas inga pengar inom denna
sektor. I stället satsas det enorma summor på företag inom spelindustrin
eftersom de anses höra till ett innovativt område. Vad beror det på att
åldringsvård inte är prioriterat när det verkligen behövs en satsning där?
Enligt Alf är det för att spel anses vara coolt medan
åldringar bara är – gamla. En innovation är inte en introduktion av kex med
jordnötssmörsmak. Eller en utvecklad managementmodell. Detta kallar Alf Rehn
för innovationsnonsens.
Det handlar inte om innovation utan om ”innovation”:
innovationskunskap i ett elegant paket och – som Alf lite provokativt uttryckte
det – innovationsporr. Han ser stora likheter mellan hur pornografin
presenterar sexualiteten och hur innovation framställs: Allt funkar, alla får
vad de vill ha och det är glättat och förutsägbart. Enkla strukturer och alla
vet hur historien slutar.
På samma sätt förenklas innovationsprocessen i de många
böcker som hela tiden publiceras på temat innovation. Men processerna i
verkliga livet är sällan enkla, det går ofta åt helsike och så får man fixa man
till det. Till sist kanske det blir lyckat – eller också får man satsa på något
annat.
Det är viktigt att rädda innovationen från
innovationssnacket, menar Alf. Vi bör i stället föra en diskussion om
innovation bortom alla floskler och slagord. Vi behöver en produktiv
samhällsdebatt. Där skulle man på riktigt prata om de stora problem vi har och
hur vi ska lösa dem. Innovationer är ingen universalmedicin men de är otroligt
viktiga – där de behövs.
Vi kommer att lägga ut en klippt kortversion med
godbitarna från föreläsningen via webb-tv inom kort. Håll utkik efter det!
/Helene
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar