Kvinnor som företagare filtreras bort

Historieböckerna kryllar kanske inte precis av exempel på kvinnor som ledare för företag, organisationer eller länder. Varför är det så? Beror det på, som Jens Spendrup antydde nyligen (och sedan pudlade om), att det råder/har rått brist på kompetenta kvinnor? Eller har kvinnorna medvetet osynliggjorts av de, oftast män, som skrivit historien? En tredje förklaringsmodell presenteras i dag på DN Debatt.

Det är författarna till boken ”Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott”, med redaktören Alexandra von Schwerin i spetsen, som menar att frånvaron av kvinnor kan bero på att: ”vi har skådat historien med nutidens glasögon och i förväg bestämt oss att för att det måste ha varit männen som alltid härskade, eftersom det har varit så under industrialiseringen och urbaniseringen på 1800- och 1900-talen” [sic]. Vi betraktar helt enkelt historien ur ett manligt filter, något vi såklart alla skulle tjäna på att sluta upp med.

Nationalekonomen Anita Du Rietz drog sitt strå till stacken för att synliggöra historiska kvinnoentreprenörer i boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år”, som kom förra året.

15-18 juni arrangerar ESBRI två sammanhängande konferenser på temat kvinnors företagande, en forskarkonferens och en som riktar sig mot praktiker och företagare. Där kanske vi åtminstone kan bidra till en mer rättvis nutidshistoria.

Boken ”Den dolda kvinnomakten” släpps på Internationella kvinnodagen 8 mars.

/Jonas