Skapa, fånga och leverera värde i en cirkulär ekonomi

Thomas Nyström, Ann-Charlotte Mellquist och Derek Diener föreläste om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” 20 februari. Foto: Viktor Aronsson.

I Sverige lever vi livet som om vi skulle ha fyra jordklot. Men det finns bara ett enda, och de ekologiska fotavtrycken på klotet är enorma. Därför är cirkulär ekonomi ett hett ämne, och många företag förstår att de inte har någon tid att spilla. De måste ställa om från en linjär affärsmodellslogik till en mer cirkulär logik.

RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström föreläste 20 februari på Estrad om viktiga vägval och möjligheter vid en omställning. Med praktiska exempel på affärsmodellsinnovation hämtade från branscher som fordon, tunga fordonsdäck och kontorsmöbler gav de en bild av utmaningarna och möjligheterna i att övergå till en cirkulär affärsmodell.

Thomas Nyström pratade om cirkulär ekonomi utifrån perspektivet affärsidé och beskrev två typer av cirkularitet. En relativ cirkularitet handlar om att göra mindre skada, medan en absolut cirkularitet handlar om att skapa produkter helt och hållet av material som redan är producerat.

– Vi behöver gå mot den absoluta cirkulariteten. Det handlar inte om att den visionen skulle minska antalet produkter, utan om hur vi kan fånga produkter som finns i omlopp ute i samhället, sa Nyström.

Han menar att det är helt centralt att förankra transformationen till en cirkulär affärslogik i ledningen. Ofta förstår ledningen att omvärlden förändras och att en ny logik måste till i företaget. Utmaningen är att få ledningen att ändra en redan fungerande logik.

– Det är svårt att komma igenom med nya idéer om man inte kan bevisa att de är lönsamma. Men det är det vi hjälper till med, sa Thomas Nyström.

Och det är ju det som är grejen med cirkulär ekonomi – att lönsamheten inte är linjär. Det tar några år innan investeringar ger resultat. Enligt Thomas Nyström behöver företagsledare tänka som entreprenörer för att lyckas ställa om till en annan logik. Han menar att man behöver vara kreativ och frikoppla sig från den etablerade logiken för att hitta betalningsvilja i det cirkulära erbjudandet.

– Företag behöver räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Det är några år innan det ger resultat, men underlättar om man anpassar produkten – och om det är enkelt att uppgradera. Bilar till exempel, som har en snabb värdekurva neråt, skulle man kunna uppgradera under tidens gång genom att byta ut komponenter. På så sätt kan värdet behållas över längre tid.

– Ett företags interna utmaningar handlar om hur de ska skapa, fånga och leverera ett värde, sa Nyström.

Om man tittar på utmaningar utanför företaget, så kräver cirkulära system många fler flöden och samarbeten än vad linjära affärsmodeller gör.

– Alla som samarbetar har olika affärsmodeller som måste samordnas, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Utmaningen blir att alla aktörer går tillsammans och erbjuder ett gemensamt värdeerbjudande. Man går från samarbete till samskapande. Och vem äger då erbjudandet?

Mellquist och hennes kollegor jobbar även med sådana frågor, om hur affärsekosystemet kan se ut och hur samskapandet kan gå till. För att förstå hur ekosystemet hänger ihop och lyckas gå mot en cirkulär affärsmodell behöver strategi och vision hänga ihop.

– Man måste alltid börja internt med affärsmodellen, och sedan jobba parallellt med flera modeller för att förstå ekosystemet och dess utmaningar, sa Ann-Charlotte Mellquist.

Slutligen talade Derek Diener om vikten av att mäta klimatavtrycken under transformationen mot en cirkulär affärslogik. Detta för att veta att man är på rätt väg.

– Vårt budskap här i dag är att genom att öka livslängden och därmed funktionen, kan man åstadkomma produkter som har bättre miljöprestanda än de som redan finns. Cirkulära affärsmodeller kan underlätta ett sådant utfall, sa Derek Diener.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation!

/Maria