Plugg i fokus på Starta eget-dagen

Starta eget-dagen genomfördes 21 maj i Aula Magna på Stockholms universitet. Moderator var Donnie Lygonis från KTH Innovation.

Förra veckan deltog jag i Starta eget-dagen arrangerad av Innovationskontoret. Tillsammans med 800 andra lyssnade jag på en massa spännande presentationer och minglade med intressanta deltagare. Under evenemanget sattes mycket fokus på utbildning och här är några exempel på verksamheter inom det området.

Först berättade Malin Cronqvist från stiftelsen Helpto Help om deras verksamhet. Tanken är bland annat att, via donatorer, erbjuda utbildningsmöjligheter för ungdomar i Tanzania, så att de kan bidra till en positiv utveckling i landet. De har också startat ett nätverk för sina studenter, där medlemmarna kan dela med sig av sina erfarenheter, hjälpa varandra med att skriva CV och tipsa om lediga jobb.

Digiexam är en plattform med digitaliserade tentamina via elevernas egen dator. Tjänsten har utvecklats av Johan Hägglund. Både lärare och elever upplever de handskrivna tentorna som svårlästa och tidsödande. Det fanns en enorm efterfrågan på denna produkt, både Handelshögskolan i Stockholm och Viktor Rydbergs gymnasium var kunder innan Digiexam hade en färdig produkt. Numera har företaget växt snabbt och har också expanderat till Norden.

David Schofield har startat företaget Student Node, där tanken är att koppla samman studenter med tänkbara arbetsgivare. I dag finns inte så många naturliga träffpunkter för dem.

Ulrika Frisén från Lärarjouren upptäckte att det finns ett uttalat behov av kompetens i skolorna. När de ordinarie lärarna är sjuka är det vanligt att ersätta dem med fritidsassistenter och vikarier som saknar kompetens i de aktuella ämnena. Via Lärarjouren arbetar i stället universitetsstudenter som lärarvikarier runt om i stor-Stockholm. De här vikarierna har stor kunskap inom sitt ämnesområde och berättar också vad de studerar – och varför. Därigenom kan de vara en förebild för barn och ungdomar. Företaget erbjuder även gratis läxhjälp på Stockholms universitet och KTH.

Jag vill avsluta med tre råd som Ulrika Frisén gav publiken:

• Våga bli manisk och brinna för din idé
• Bli en astronaut och sikta mot stjärnorna
• Utveckla ett vinnande sätt

Det är verkligen något att tänka på!

/Helene

Choklad – passion, njutning och ingenjörskonst i ett

I veckan hölls den andra årliga Women Investing in Women Nordic Summit i Stockholm. Syftet med evenemanget var att svara på frågan: Varför är det bra att investera i kvinnors entreprenörskap? Dessutom var det ett tillfälle att främja kvinnors företagande, samt att visa upp kvinnliga förebilder och lyfta fram deras inspirerande erfarenheter. Den övergripande känslan kring evenemanget var en positiv atmosfär, tolerans, erfarenhetsutbyte och nätverkande.

Under en och halv dag samlades kvinnliga ledare med imponerande meriter och spännande professionella historier. Det pratades om private equity, crowdfunding och balans i livet – bland annat. Men det handlade också en hel del om inspiration och deras personliga resor som företagare.

En av de mest spännande berättelserna var den bakom Gefle Chocolaterie. Grundare Anna-Sofia Winroth är utbildad ingenjör, ett yrke som hon har haft svårt att förena med sin stora passion för konst. Men i chokladtillverkningen lyckades Anna-Sofia äntligen hitta ett sätt att kombinera teknikliknande precision med konstnärlig passion och ren njutning.

”Att producera god choklad måste samtidigt vara att ta ett aktivt ansvar för vår jords naturtillgångar och för människorna som äger dessa”, sa Anna-Sofia. För att kunna göra det behövs en hållbar strategi på varje nivå av arbetet. Därför lägger hon mycket energi på att förbättra förutsättningarna i kakaoproduktionen. Hon vågar också ifrågasätta de etablerade krafterna inom chokladindustrin.

Är du intresserad av att höra fler inspirerande historier om kvinnors entreprenörskap? Håller du på att starta eget, eller driver du redan företag, och vill lära dig mer av – och nätverka med – internationella experter? Missa i så fall inte ESBRIs Global Symposium on Women’s Entrepreneurship (GSWE) 17-18 juni i Stockholm.

/Jelena

Marknadsmissar ger företagen huvudvärk

Häromdagen arrangerade vi den sista Estradföreläsningen för våren. Temat var hur utlandsfödda kan vara en resurs för företag som vill nå ut på en internationell marknad.

Andreas Hatzigeorgious och Magnus Lodefalks forskning visar att personer med utländsk bakgrund kan uppmuntra handel mellan sina födelseländer och nuvarande hemländer. De har kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk, men också tillgång till nätverk och kontakter som underlättar affärerna.

Under frågestunden gav en av deltagarna ett tydligt och roligt exempel på hur viktigt det är med kunskap om det land man vill exportera till. När Alvedon skulle lanseras i Mellanöstern satsade företaget initialt på en reklamkampanj med informationstext. När de sedan fick veta att hälften av befolkningen inte är läskunniga, ändrade de till en bildserie med tre bubblor. Man kunde se en person som hade väldigt ont i huvudet, tog en tablett och sedan mådde bra.

Men de hade missat något väldigt fundamentalt. Man läser från andra hållet på arabiska. Så vad visade då reklamen? Jo, en person som mådde bra, tog en tablett och sedan mådde pyton. Det gick troligen inte så värst bra med försäljningen av Alvedon efter den kampanjen…

Andreas Hatzigeorgiou berättade sedan om när han besökte ett läkemedelsföretag i Irak för ett par år sedan. Grundaren till företaget hade tidigare doktorerat och bott många år i Sverige och Andreas ville diskutera tjänsteexport. Nu visade det sig att handelsutbytet var mycket större än han först trodde. Inredningen i alla fabrikens mötesrum kom från det svenska företaget Kinnarps. Byggnadens ventilation var svensktillverkad. Likaså förpackningarna till läkemedlen. Grundaren menade att svenskt står för kvalitet, och rekommenderar såklart svenska produkter till sina affärsbekanta.

De här exemplen visar att migration medför effekter som man inte alltid kan förutse. Men de visar också hur viktigt det är att ha kunskap om marknaden, och då är individer med egen erfarenhet av olika länder mycket värdefulla.

Jag ser fram emot fortsatt forskning inom det här området. Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk lovade att förse oss med mer spännande fakta inom en snar framtid.

Missade du föreläsningen? Eller vill du tipsa kollegor och bekanta? Hela presentationen finns nu tillgänglig via webb-tv.

Jag vill också passa på att tacka alla talare, deltagare och tittare som följt Estrad i vår. Det har varit en fantastisk säsong och jag hoppas att vi ses till hösten igen.

/Helene

Utlandsföddas roll för företagens utrikeshandel

Starta företag vägen till försörjning?

Företagande bland utrikesfödda är ett viktigt och aktuellt tema och egenföretagande ses ofta som ett sätt för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Jag deltog nyligen i ett frukostseminarium, arrangerat av Entreprenörskapsforum, där Lina Aldén medverkade. Hon presenterade sin forskning om varför utrikesfödda blir egenföretagare, och om skillnader mellan olika grupper.

Lina visade att egenföretagandet är vanligt bland utrikesfödda i Sverige. Detta gäller främst män, men även andelen kvinnor har ökat. De startar oftast enskilda firmor, en företagsform där man har ett personligt ekonomiskt ansvar. Företagen är vanligtvis verksamma inom branscher med låga investeringskostnader och låg lönsamhet, exempelvis handel, administration, hotell, restaurang och rekreation. Många uppger att de har svårt att få kapital och de upplever lagar och avgifter som krångliga. Det är vanligt att de känner sig diskriminerade av bankerna och får betala en högre ränta på sina lån än individer som är födda i Sverige.

Lina pekade på flera orsaker till att utrikesfödda är överrepresenterade bland företagare:

• De kan ha svårt att få en anställning på grund av otillräckliga språkkunskaper och brist på relevant utbildning
• Det finns ofta företagartraditioner inom familjen, man kanske tar över föräldrars företag eller nätverk. Detta ökar benägenheten att starta företag
• Segregationen medför att individer bor med sina landsmän och därmed ingår i etniska nätverk med möjlighet till både finansiering och rådgivning

Seminariet avslutades med en paneldebatt där politikerna Hanif Bali, Jennie Nilsson och Mats Pertorft medverkade. De var alla överens om att det behövs åtgärder för att undanröja diskrimineringen samt underlätta för utrikesfödda att ingå i olika typer av nätverk.

Hanif poängterade att lönsamheten ofta är låg bland företagare med utländsk bakgrund. Det är vanligt att familjemedlemmar arbetar gratis i företaget, vilket kan inverka negativt på barnens benägenhet att utbilda sig. Därigenom blir det svårt att förändra situationen.

Lina Aldén avslutade med att betona att egenföretagande inte alltid är den bästa lösningen för att integrera utrikesfödda i arbetsmarknaden, men att de som väljer det ska ges goda förutsättningar. Etnicitet ska absolut inte inverka negativt på företagandet.

Det här är en knepig situation. Företagare från utomeuropeiska länder accepterar i allmänhet en lägre inkomst än inrikes födda, delvis beroende på brist på andra alternativ. De här grupperna har svårt att få tillväxtkapital, vilket påverkar företagens överlevnadsgrad negativt. De är verksamma i branscher med låg lönsamhet. Och de driver oftast enskilda firmor där de är personligt ansvariga om företaget går dåligt. Det här kan verkligen bli en ekonomisk fälla. Jag tycker att det är jättebra att dessa frågor diskuteras och jag hoppas att det inom kort kommer åtgärder som förbättrar både villkoren för företagande generellt - och för utrikesfödda specifikt.

Vill du förkovra dig ytterligare inom detta område? Nu på onsdag genomförs den sista Estradföreläsningen för våren. Temat är utlandsföddas betydelse för företagens utrikeshandel. Ta chansen att både lyssna på intressant forskning och mingla med andra som är intresserade av de här frågorna!

/Helene

Nytt om nyttiggörande

I förra veckan intervjuade jag två göteborgare: Evangelos Bourelos på Göteborgs universitet och Eugenia Perez Vico på Chalmers. Båda disputerade i slutet av 2013, och båda intresserar sig för hur svenska forskningsresultat kommersialiseras/nyttiggörs.

Evangelos menar att vi ofta underskattar akademikers patenteringsgrad. Enligt hans beräkningar tar svenska akademiker ut lika många patent som sina amerikanska kollegor. Eugenia vill bredda synen på nyttiggörande. Hon menar att forskning kan komma till nytta i samhället på många olika sätt, och entreprenörsrollen är bara en av sju roller som nyttiggörande forskare kan axla.

I Entré nr 2-2014 kommer du kunna läsa mer om Evangelos och Eugenias resultat. Vi rapporterar också om färsk forskning kring landsbygdsentreprenörskap, kvinnors företagande, den entreprenöriella staden och mycket mer. Tidningen når prenumeranterna innan midsommar!

/Åse

Kvinnors makt

Sandra Uddbäck delade med sig av sina erfarenheter från Tink.

För några veckor sedan deltog jag i Stockholm Investing in Women Meetup som hölls på Start-up People of Sweden (SUP 46). Detta återkommande evenemang riktar sig till framgångsrika entreprenörer, investerare och kvinnoledda start-ups (eller blivande start-ups) i Stockholm. Huvudsyftet är att visa upp förebilder och skapa en mötesplats där folk kan nätverka, samverka och inspirera varandra.

Programmet började med en intervju med Jenny Jansson och Åsa Otterlund från ALMI Invest. De berättade om hur ALMI jobbar med start-ups och uppmuntrade den kvinnodominerade publiken att komma igång med sina idéer. I dag består bara 10 procent av ALMIs entreprenörsportfolio av kvinnor, och de satsar på att öka denna siffra. ALMI letar efter idéer som är unika på något sätt, men som också går att utveckla till globala företag.

Nästa programpunkt var en inspirationsföreläsning med Sandra Uddbäck som delade med sig av sina erfarenheter från Tink. Tink är en start-up som skapar mobilapplikationer som gör hanteringen av den personliga ekonomin lättare och roligare. Sandra berättade om hur hon lämnade sin fasta anställning på ett internationellt företag för att jobba med nystartade Tink. Hon menade att det lönar sig att följa sina ambitioner, och ta en del risker, för att få jobba med det man verkligen vill.

Sedan pitchade tre entreprenörer sina affärsidéer. Vi träffade Competence, en ny tjänst för att hitta coacher och terapeuter på nätet, 30-minute MBA som erbjuder användbara och lättfattade sammanfattningar av affärslitteratur, och Berries by Astrid som säljer smoothies i varuautomater. Publiken ifrågasatt deras affärsplaner och kom med konstruktiv feedback.

SUP 46 är en mötesplats och kreativ plattform för den svenska start-up-scenen.

/Jelena

Vad skulle jag göra om jag inte var rädd?

I lördags besökte jag Münchenbryggeriet för en dag fylld av inspiration och nätverkande. Som vanligt var det inspirerande att bland 800 andra delta i SSES årliga flaggskeppsevenemang Start-up Day. Eftersom ESBRI ställde ut tillsammans med ett gäng andra nätverkspartners träffade jag en hel del intressanta personer under dagen.

Även om jag mestadels var upptagen med att prata med deltagarna hann jag ändå med att lyssna på några intressanta talare under dagen. Bland annat deltog jag i ett seminarium med Sandra Uddbäck.

Sandra arbetade först inom finanssektorn och därefter på Atlas Copco, men med tiden kände hon sig uttråkad. Hon kom i kontakt med Tink och insåg snabbt att det var ett företag hon verkligen ville jobba på. Tink är en mobilapplikation som ger dig koll på din ekonomi och dina utgifter.

Hon bjöd ut företagets vd på lunch och erbjöd sig att jobba gratis en dag i veckan. Det visade sig vara en bra strategi eftersom hon snart blev en i teamet.

Under seminariet presenterade Sandra en idé om att man skulle kunna använda sig av någon slags praktik för vuxna. På det sättet ges en inkörsport för personer som vill in på arbetsmarknaden, och båda parterna får se om de passar ihop.

Hon menade att många drar sig för att kasta sig ut i det okända och starta företag eller arbeta i en startup, där man inte har en aning om hur framtidsutsikterna är. Men om man provar att tänka ”Vad skulle jag göra om jag inte var rädd?” ser man kanske möjligheter som man inte skulle ha sett – eller vågat se – annars.

Det är onekligen en spännande tanke!

Vad skulle du göra om du inte var rädd?

/Helene

Flipp i klassrummet

Osman Aytar

I fredags var jag på en konferens om entreprenörskap på vård- och omsorgsutbildningar. Det är Tillväxtverket som finansierar projekt på fem högskolor under 2011-2014, med syfte att öka inslaget av entreprenörskap och företagande på utbildningarna. Konferensen i fredags arrangerades av Mälardalens högskola och deras delprojekt ”Entreprenörskap på HVV”.

I projektet har Sjuksköterskeprogrammet, Sjukgymnastprogrammet, Folkhälsoprogrammet och Socionomprogrammet på Mälardalens högskola deltagit. Vi fick bland annat en dragning kring vad de olika programmen har gjort inom projektet.

Monika Björklund från Sjuksköterskeprogrammet berättade om hur de velat få studenterna mer delaktiga i undervisningen. Exempelvis har de använt en programvara där man interagerar med läraren med hjälp av sin smarta telefon eller dator. Hon menade att studenterna nu är mer motiverade, jämfört med när kursen hade ett mer traditionellt föreläsningsupplägg.

Osman Aytar från Socionomprogrammet pratade om vad entreprenörskap har för plats inom ämnet socialt arbete. Närmast ämnet ligger socialt entreprenörskap och entreprenörskap inom civilsamhällesorganisationer, menade han. När det blir för mycket affärsfokus finns risk för konflikt mellan de finansiella belöningarna och brukarnas behov. I dag finns inga obligatoriska inslag av entreprenörskap på socionomutbildningen i Sverige. Om entreprenörskap ska in där, påpekade Aytar, är det viktigt att fundera på varför och i vilken omfattning.

Åsa Tjulin från Folkhälsoprogrammet började på Mälardalens högskola för knappt ett år sedan och fick då ansvar för kursen Entreprenörskap och hälsa. Studenterna jobbar i grupper med att ta fram ett entreprenöriellt koncept. Även en enskild reflektionsuppgift ingår i kursen. Som inspiration har hon bland annat bjudit in en filmregissör som berättade om hur man kan nå ut med sina idéer i en föränderlig värld. Studenterna har också fått lyssna på den sociala entreprenören Leo Razzaks uppmärksammade sommarprat, och sedan återkoppla till Razzak själv kring hur politiker kan satsa mer på sociala projekt. Att ha en tydlig mottagare för en uppgift är viktigt, menade Tjulin.

Magnus Hoppe håller i forskningsspåret inom projektet. Det finns en hel del data och ambitionen är att den ska systematiseras framöver. Han lyfte också fram att det finns många studier om entreprenöriellt lärande som kan vara till användning i projektet, och nämnde bland annat Martin Lackéus forskning.

Dagen avslutades med ett distansseminarium med Mikael Björk, pedagogisk utvecklare på Centrum för akademiskt lärande vid Malmö högskola. Det handlade om ”Flipped classroom” eller flippat klassrum. Metoden går ut på att göra eleverna/studenterna mer aktiva och att lärarens roll blir mindre av en mästares. I stället blir läraren själv delaktig i lärprocessen. Ofta används videoföreläsningar som studenterna får titta på hemma. Lektionstiden går åt till att använda informationen och diskutera kring den.

Projekten på Mälardalens högskola fortsätter under hösten. Det gör de också på de fyra andra skolorna som ingår: Karolinska institutet, Sahlgrenska, Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola. Till hösten är tanken att få till en träff där alla fem lärosäten deltar.

/Jonas

Lättläst om sociala investeringar

Mötesplats Social Innovation är en nationell plattform för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. De har gett ut informationsfoldern ”ABC i sociala investeringar”. Den handlar om hur man gör sociala investeringar, vilka resultat man kan förvänta sig och huruvida det finns bra mätmetoder för att utvärdera investeringarna.

Foldern är liten, lättläst och informativ, och ger inledningsvis en översikt av hur sociala innovationer har växt fram. En pionjär var Grameen Bank, som ger mikrokrediter till fattiga människor utan att kräva säkerheter av dem.

Sociala innovationer finns inom alla delar i samhället och kan delas in på följande sätt

• Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är tidningen Situation Stockholm som säljs av hemlösa.
• Samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddas ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Här kan mikrolån inräknas.
• Systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Hit räknas arbetet med att stoppa klimatförändringarna.

Behovet av sociala innovationer kräver nya finansieringslösningar. Lösningar som på olika sätt tar hänsyn till behovet av långsiktighet, hållbarhet och de sociala innovationernas och företagens tvärsektoriella karaktär. Det mest kända exemplet är mikrokrediter och mikrolån. Även crowdsourcing-plattformar är numera ganska vanliga.

Sociala investeringsfonder är en annan lösning. Många svenska kommuner och regioner har startat eller är på väg att starta den här typen av fonder för att finansiera olika projekt med fokus på att stötta barn och unga. Boken presenterar en sammanfattning av erfarenheterna från att starta den här typen av fonder. De lyfter bland annat fram att det är viktigt att ha ett genomtänkt och tydligt syfte för fonden, att välja modell för hur fonden ska fungera och att organisera arbetet kring fonden väl, exempelvis med en styrgrupp.

När man tittar närmare på kommuner som lyckats med sina investeringsfonder ser man att de har den högsta ledningen med sig i arbetet. De har också en organisation på plats för att ta hand om det dagliga arbetet, och frågan har landat politiskt. 

Det här är ett spännande område, om du vill läsa mer går det att ladda ner en rad publikationer från Mötesplats Social Innovation.

/Helene