Mannen fortfarande norm för företagaren

I dag, på Internationella kvinnodagen, passar vi på att ställa några frågor om kvinnors företagande till Helene Ahl. Hon är, sedan 1 januari, professor i företagsekonomi med inriktning mot lärande och genus vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon är även chef och forskningsledare för Encell, Nationellt centrum för livslångt lärande, vid samma lärosäte.

Helene disputerade 2002 med ”The making of the female entrepreneur – A discourse analysis of research texts on women’s entrepreneurship”. Avhandlingen undersöker hur kön konstrueras i forskningsartiklar om entreprenörskap. Den visar bland annat att artiklarna ser kvinnor som en betydelsefull resurs, men på ett sätt som befäster kvinnors underordning i samhället. Artikelförfattarna utgår ofta från givna antaganden om att om det finns skillnader mellan män och kvinnor. 

Är det någon skillnad på hur kvinnor som är företagare presenteras i forskningstexter i dag, åtta år efter din avhandling? 

– Karin Berglund gjorde ju en uppdatering av min översikt för något år sedan, och hon fann att mönstret i det stora hela var detsamma. Fokus var på jämförelser med män. Kvinnorna och deras företag antas vara en "annan sort" och det här med att kvinnor kan föda barn verkar särskilt bekymmersamt. Mannen som norm för företagaren är tämligen ohotad. Men alternativ forskning börjar faktiskt så smått dyka upp, inte minst i den nystartade tidskriften "International Journal of Gender and Entrepreneurship". Det kommande aprilnumret innehåller fem artiklar som använder institutionell teori, och två handlar om Sverige. Ansedda "Academy of Management Review" hade förra året en bra och kritisk artikel av Calas, Smircich och Bourne. Jag är också övertygad om att Vinnovas pågående forskningsprogram kommer att sätta avtryck även i den internationella forskningslitteraturen. 

Hur tycker du att kvinnors företagande lyfts fram i andra medier? Har det förändrats under de senaste 10 åren? 

– I svensk dagspress skrivs det inte särskilt mycket om kvinnor som företagare, det är än så länge en icke-fråga. Däremot är det vanligare med artiklar om kvinnor som ledare, och där tycker jag faktiskt att man överlag har skärpt sig. De riktiga grodorna är inte så vanliga längre. Jag minns när Birgitta Johansson-Hedberg presenterades som ny bank-vd i Dagens Industri, då var rubriken "Bländad av kvinnlig fägring". Något sådant förefaller svårare att skriva i dag. I övrigt tycker jag att kvoteringsmotståndarna är beundransvärt uthålliga i sitt framhärdande av att kompetens måste gå före kön, som om inte motsatsen gällt alltför länge. 

Hur ser könsfördelningen ut inom entreprenörskapsforskningsfältet? 

– Även i forskningsfältet har vi "forskning om entreprenörskap" och så ett sidoordnat "forskning om kvinnors företagande", som om bara kvinnor hade ett kön. Under årens lopp har jag varit deltagare eller arrangör på ganska många internationella konferenser eller konferensspår om kvinnors företagande, och där är männen fortfarande tämligen sällsynta. Samma sak gäller inom det genusteoretiska fältet överhuvudtaget. De män som väljer att anlägga ett genusteoretiskt perspektiv brukar vara väldigt välkomna och uppskattade och även citeras flitigt, så här finns utmärkta möjligheter för manliga kolleger att göra sig ett namn. "Opportunity recognition" är med andra ord redan fixad – nu gäller det bara att göra något av det! 

Behövs särskilt stöd till kvinnors företagande, och i så fall vilket? Är till exempel Tillväxtverkets/Maud Olofssons satsning på 880 ambassadörer för kvinnors företagande en god idé? 

– Eftersom jag forskar i frågan för tillfället ber jag att få återkomma med svar vid ett senare tillfälle. Om ambassadörerna kan man säga att tanken är god – förebilder behövs definitivt! Om man skall fundera på en karriär måste man ju först få veta att den överhuvudtaget existerar, och att andra, som är åtminstone lite lika mig själv, har gjort det tidigare. Själv började jag träna simhopp när Ulrika Knape vann OS 1972. Förebilder funkar. Däremot undrar jag hur stort genomslaget blir. Om jag är rätt informerad får de inte betalt för sitt arbete, och hur mycket tid kan de då lägga ner på det? Det kanske skulle vara effektivare att satsa på en tv-sänd reality-såpa? Å andra sidan är kanske inte företagarens vardag särskilt tv-mässig... Men visst vore det roligt att få se vad det blev av alla de företagsidéer som investerarna i Draknästet valde att satsa på. Tjejen som uppfann den nya knappen, till exempel – har hon startat sitt företag? Hur gick det till? Hur ordnade hon lokal, tillverkning, marknadsföring, försäljning? Vilka svårigheter stötte hon på? Det tycker jag skulle vara jätteroligt att få ta del av. 

Vad tycker du? Varför är det mest kvinnor som vill forska om kvinnors entreprenörskap? Stöter företagsamma kvinnor på särskilda hinder? Och är det överhuvudtaget vettigt att prata om ”företagande” respektive ”kvinnors företagande”, som om det vore två väsensskilda aktiviteter? Lämna gärna dina kommentarer nedan.

Läs även Helenes blogginlägg på nyttforetag.com

Uppdatering: Dagens ledare i DN handlar om detta.

/Åse

Entreprenörskap i Underlandet?

Läste SvDs Jan Söderqvists recension av Tim Burtons “Alice i Underlandet”. Söderqvist skriver bland annat att “Alice återvänder till verkligheten med stärkt självförtroende, redo att möta tillvarons utmaningar som orädd entreprenör.” Jag har inte sett filmen, så jag blir ju nyfiken på vad han menar. Jag utgår ifrån att det är något som Alice funnit i Underlandet som hon senare lyckas introducera på sin hemmamarknad. Kan det vara nån nyskapande hatt som Hattmakaren uppfunnit? Eller de magiska kakorna som man växer respektive krymper av? Med en liten fine-tuning av dem så att de kan riktas mot enstaka kroppsdelar blir de ju en innovation som kan slå undan benen på plastikindustrin. Eller bygger entreprenörskapet på nåt som Alice kokat ihop med Vita kaninen och Cheshirekatten? Medlemmarna i team ska ju gärna ha kompletterande kompetenser. Åh, denna ovisshet... Finns det någon entreprenörd där ute som sett filmen, och som kan upplysa mig?

/Åse

Stort tryck på Estrad

Det är full rulle på ESBRI nu, anmälningarna till vår nästa Estradföreläsning har strömmat in så till den milda grad att vi fått flytta till en större lokal. Vi skulle ha hållit till i Bankettsalen på IVAs konferenscenter, nu blir det istället Wallenbergssalen. Vill du också lära dig mer om hur man kan utveckla sin affärsidé, och gå från plan A till något mycket mer livskraftigt? Skynda att anmäla dig medan det finns platser kvar.

Föreläsare är professor John Mullins från London Business School. Han kommer att prata utifrån sin senaste bok: ”Getting to Plan B: Breaking Through to a Better Business Model”. Vi har fått ett antal ex direkt från förlaget, och de kommer att säljas till ett lågt pris efter föreläsningen.

Till denna Estrad har vi också bjudit in en mycket kunnig och erfaren praktiker som kommentator: Katarina Bonde. Hon är både entreprenör och affärsängel, och vd för Kubicorp.

Först till kvarn…

Uppdatering: Här finns ett pressmeddelande om föreläsningen.

/Åse

400 företagare vågar!

I måndags kväll besökte jag Ung Företagsamhets mässa ”Våga vara egen” på Älvsjömässan. Det var jättekul att gå runt i de olika montrarna och prata med några av de 400 utställande företagen.

Förutom miljöprodukter arbetar många med socialt entreprenörskap, exempelvis Human UF som via försäljning av egentillverkade smycken bidrar till ECPAT, en organisation som arbetar mot barnsexhandel.

Jag såg också en mängd smaskiga bakverk och massor av finurliga prylar som säkert kan bli framgångsrika. Vad sägs om ett smidigt betalkortsfodral för att slippa ta med sig hela plånboken när man ska handla? Fodralet kan dessutom levereras med valfri fotbollslogga – vem kan motstå det försäljningsargumentet?

Sedan kollade jag in en smart hopfällbar pall som funkar som stöd för foten när man knyter sina skor. Utmärkt för trånga hallar! Killarna som startat det företaget kan säkert få snurr på sin verksamhet, men då skulle jag rekommendera lite mer fokus på marknadsföringen. De hade varken flyers, visitkort eller webbsida. Inte heller papper och penna för att skriva sina kontaktuppgifter. Men det hade jag, så jag skrev i alla fall ner deras mobilnummer. Om någon vill veta mer om deras pall är det bara att mejla mig så får du deras nummer. Jag hjälper gärna de här killarna att göra affärer!

Nu vann tyvärr inget av de här företagen pris, och jag förstår att det var svårt att rangordna eftersom många var så himla bra. Kolla gärna in några av vinnarföretagen:

Adinbox erbjuder reklam i din mobil

Dr.Remade säljer lampskärmar av återvunnet material

The Clevercard erbjuder kreditkortsformade USB-minnen

Världens kopp tillverkar en termoskopp för take-away kaffe istället för de otaliga pappers-och plastmuggar som används och sedan slängs

För mig var mässan som en vitaminkick i februarikylan. Har du aldrig varit på någon UF-mässa tycker jag att du ska åka dit nästa gång den arrangeras. Jag blev både glad och peppad!

/Helene

Inspirerande nätverksträff på Debaser

I lördags var jag på entreprenörskapseventet STHLM[fjutjör]. Det arrangerades av nätverket Sq2540sthlm och hölls på rockklubben Debaser Medis i Stockholm.

Det som drog till sig mest uppmärksamhet på eventet var nog ett ”speakers corner” med talare som Stina Oscarsson från Orionteatern och LO-basen Wanja Lundby-Wedin (som presenterades som ”fackets starkaste man” i programmet).

I sitt tal poängterade Wanja Lundby-Wedin att för henne är entreprenörskap något mer än bara företagande. Att det snarare handlar om ta-sig-församhet, drivkraft och kreativitet. Och hur man ska få utlopp för dessa egenskaper i livet och på sin arbetsplats, oavsett var man arbetar. Hon menade att det till stor del handlar om att ge bra förutsättningar genom ett jämlikt samhälle med jämlika arbetsplatser.

Wanjas tal låg i linje med hur arrangören Sq2540sthlm verkar se på entreprenörskap. På sin webb skriver de bland annat: ”Vi återtar begreppet entreprenörskap och fyller det med en innebörd som handlar om människor, vilja och drivkraft.”

Sq2540sthlm vänder sig först och främst till politiskt intresserade kvinnor mellan 25 och 40 i Stockholmsområdet. Initiativet till nätverket togs av kvinnor med bakgrund inom socialdemokratin, men har nu breddats till en vidare röd/grön inriktning. De driver bland annat ett mentorskapsprogram, som lanserades på eventet i lördags, samt anordnar bokträffar, politiska dinnerpartys och gravid- och babyträffar.

/ Jonas

Team-tv på plats, meddelar tv-teamet

Nu har du som missade tisdagens intressanta föreläsning om entreprenöriella team din chans (se bloggposten nedan). Hela föreläsningen finns tillgänglig som webb-tv på ESBRIs webbplats. Japp, det är kostnadsfritt.

/Åse

Edit: Mia och Linda på Business in Heart deltog i föreläsningen och sammanfattar den i sin blogg.

Företagare tog sig tid för team

I eftermiddags genomförde vi en välbesökt Estradföreläsning. Temat var team-baserat företagande, och talare var Tommy Larsson Segerlind (Södertörns högskola) och Karin Hellerstedt (Internationella Handelshögskolan i Jönköping). Av de 141 anmälda deltagarna var hela 91 företagare, det vill säga 65 procent! Det är faktiskt ganska häftigt. Att företagare tar sig tid att besöka våra events i den här utsträckningen tar vi på ESBRI som ett hedersbetyg.

Vi är också väldigt stolta över att ha lyckats skapa en plattform där akademiker och praktiker möts. På Estrad får företagare, policyfolk, rådgivare och många andra ta del av den senaste forskningen om entreprenörskap, innovation och småföretag. Och forskarna får direkt feedback på sina rön. Diskussionerna blir faktiskt ganska animerade emellanåt, och många dröjer sig kvar efter föreläsningen för ytterligare diskussion (bilden).

Under föreläsningen framkom bland annat att teamföretagare är mer innovativa än andra företag. Föreläsarna menade också att företagsteam ofta formas initialt från vänskaps- eller släktförhållanden, där förtroende och tillit redan är etablerat.

De pratade även en hel del om konflikter. Konflikter i team är vanligt, men är oftast positiva för innovationsprocessen. De ger dynamik och kreativitet. Splittring av team förklaras inte i första hand av konflikterna, utan av att medlemmarna i teamet hittar andra mer meningsfulla sociala relationer där de fortsätter sina affärsprocesser.

Företagsteam är ofta homogena när det gäller till exempel ålder och kön (om man inte är gifta med varandra, vilket också är vanligt). Lite lika barn leka bäst, alltså. Det har visat sig att heterogena team är mer kreativa, medan homogena team är mer effektiva. Vilken typ av team man bör satsa på beror alltså på företagets mål.

Ett konkret tips till teamföretagare var att använda en beslutsmodell med ¾ majoritet. Alltså om man är fyra i teamet ska tre vara överens innan ett beslut fattas. Då har man kommit en bra bit på väg mot konsensus, och besluten blir förankrade på ett bra sätt. Det innebär att man får ägna en hel del tid åt att övertyga varandra inom teamet.

Ett genomgående budskap i föreläsningen var att vi behöver fler alternativa berättelser om entreprenörskap som inte överdriver en enskild individs roll, men samtidigt inte glömmer bort människorna i dessa processer.

Här finns mer information om föreläsarna och oh-bilder från föreläsningen. Snart kommer föreläsningen även som webb-tv – håll utkik här!

/ Jonas

Enfald att inte ta tillvara mångfald

I går förmiddag brummade jag ner med bilen till ett seminarium på Södertörns högskola, ämnet var ”Entreprenörskap i ett nytt hemland”. För ett par timmar satte jag mig i skolbänken igen och lyssnade till forskarna Ahmad Ahmadi, Hassan Hosseini och Pirjo Lahdenperä när de belyste temat.

Alla tre var överens om att diskriminering är en viktig förklaring till varför utlandsfödda startar företag. Om man upplever sig diskriminerad kan man antingen ge upp eller försöka hitta andra vägar – en kan vara eget företag. Hittar man ett alternativ till arbetslösheten är man företagsam. Många som kommer hit är just det: företagsamma individer. Har man orkat bryta upp från sitt hemland och etablerat sig på nytt måste man vara företagsam.

Pirjo Lahdenperäs forskning utgår från ett psykologiskt perspektiv. Hon menar att de som klarar sig bäst i ett nytt land är de som har utvecklat en interkulturell kompetens. Vad innebär då det? Först och främst är det viktigt att ha en medvetenhet om olika kulturella koder och system. Man måste kunna växla mellan dessa koder och även bearbeta sin etnocentrism och sina fördomar.

Slutsatsen är i alla fall att det finns en oerhörd drivkraft bland människor, och drivkraften att starta företag verkar vara starkare bland dem som kommer från företagsamma miljöer. Det behöver inte finnas företagare i familjen, men det är viktigt med förebilder. Drivkraften kan också tas tillvara på ett bättre sätt, om normer och lagstiftning förändras.

Vikten av förebilder har ESBRI poängterat vid ett flertal tillfällen, senast var på Estrad om kvinnors företagande i höstas. Se gärna föreläsningen via webb-tv. I vår Kunskapsbank finns också en artikel om Ahmad Ahmadis avhandling från 2007.

/Helene, vikarierande student

Ju mer vi är tillsammans...

... desto bättre företagande? Om precis en vecka kör vi nästa Estrad, på temat team. Karin Hellerstedt och Tommy Larsson Segerlind diskuterar den den spridda myten om entreprenören som en ensam person. Hur funkar det att driva företag tillsammans? Vilken betydelse har tillit och förtroende? Hur hanterar man att medlemmar tillkommer eller lämnar teamet? Och vilken betydelse har konflikter för innovationsprocessen? Detta är några av de frågor som kommer att besvaras 16 februari. Missa inte denna intressanta - och kostnadsfria - föreläsning. Läs mer och anmäl dig här.

Edit: Här finns ett pressmeddelande om föreläsningen

Edit2: Här bloggar Business in heart om föreläsningen 

/Åse

Joakim Wincent fick unga priset

Joakim Wincent från Luleå tekniska universitet och Handelshögskolan vid Umeå universitet fick Entreprenörskapsforums och Tillväxtverkets pris till unga entreprenörskapsforskare 2010. Det annonserades vid lunchtid i dag på Småföretagsdagarna i Örebro.

Joakim Wincent disputerade 2006 på en avhandling om strategiska nätverk bland mindre företag. Wincent har också intresserat sig för entreprenören som individ. Det handlar bland annat om den passion som många entreprenörer drivs av och hur entreprenörer kan hantera en extrem arbetsroll när de grundar sina företag.

I priskommitténs motivering står det bland annat: ”Joakim Wincent har under sin forskarkarriär således uppvisat stor talang och skicklighet i forskning rörande företagsamhet och företagsutveckling. Han har med ett imponerande antal betydelsefulla forskningsresultat lämnat viktiga bidrag till såväl forskare som andra en bredare krets personer som är intresserade av företagandets villkor.”

Joakim Wincent tog emot priset av Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm. I sitt korta tacktal poängterade Wincent att man som forskare ofta jobbar i konstellationer. Han tackade alla han har arbetat ihop med som forskare.

Unga Forskarpriset till svenska entreprenörskapsforskare är instiftat av Entreprenörskapsforum och Tillväxtverket. Priset är på 50 000 kronor och delas sedan 2003 ut årligen till en ung svensk forskare. Syftet är att uppmuntra svensk forskning inom entreprenörskapsfältet.

/ Jonas