Elisabeth Sundin |
Redan 1994 kunde man läsa i en rapport från Nutek
(nuvarande Tillväxtverket) att kvinnor startar företag till 94 procent inom
tjänstesektorn. ”Detta är i sig inte något anmärkningsvärt eftersom kvinnor
ofta har tidigare erfarenhet från just tjänstenäringarna”, skriver
rapportförfattarna. Det handlar också om hinder för kvinnors företagande: Den
traditionella kvinnorollen kommer i kollision med företagarrollen och
företagsvärlden är mycket mansdominerad.
I dag vill regeringen fortfarande se fler kvinnor starta
och driva företag. Detta speciellt i välfärdssektorn. Men gäller dagens frågor
fortfarande, arton år senare, en syn på kvinnors företagande som
hobbyverksamheter, annorlunda affärsidéer och en segregerad kvinno- och
mansvärld? Eller har det kommit att bli en debatt om företagande inom
hushållsnära tjänster som en ny typ av kvinnofälla? Det var några frågor som
diskuterades i onsdags när SNS ordnade ett frukostseminarium med utgångspunkt i
antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?”.
Bland annat frågade sig Eva Blomberg, professor i
historia vid Södertörns högskola tillika en av tre redaktörer till antologin,
om varför alla vill se fler kvinnor i näringslivet. Beror det på maktspelet i
samhället eller på att kvinnor ses som en företagarreserv som borde utnyttjas
bättre?
– Något man inte tar upp när man diskuterar kvinnors
företagande i den politiska debatten är frågor om vinst, sa Eva Blomberg.
Hon menade att företagande ofta beskrivs som ett
självförverkligande för enskilda kvinnor och frågade sig vilken typ av företag
kvinnor förväntas starta, lågvinstföretagen?
Många gånger hör vi debatter om kvinnor och företagande,
läser om stödprogram och extra finansiering. Exempelvis ska den nya lagen om
valfrihetssystem i välfärdssektorn, LOV, göra det möjligt för fler kvinnor att
starta företag.
Precis som 1994 är det ingen hemlighet att många kvinnor
arbetar inom hushållsnära tjänster och därför är det inte heller orimligt att
det är inom just denna sektor som många kvinnor vill bli företagare. Men enligt
en studie av Elisabeth Sundin, professor vid Linköpings universitet, levereras
97 procent av hemtjänsterna i privat regi, av stora företag som kontrolleras av
män.
Hon menade under seminariet på SNS att det krävs stora
investeringar för att starta konkurrenskraftiga företag, även inom denna
sektor.
– Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren.
Men hjälp med att handla kräver inga investeringar, sa Elisabeth Sundin.
Idén om kvinnors företagande ses ofta som lösningen på
olika samhällsproblem. De ska skapa sysselsättning på glesbygden och tillväxt
för landet. Ojämställda ekonomiska villkor och arbetsmarknadens könssegregering
spelar inte sällan in i debatten.
Antologin ger en disciplinär, nutida och historisk bredd
på ämnet. Här går att läsa vidare om familjeföretag, LOV, genus och kvinnliga
förebilder samt föreställningar om entreprenörskap. För visst finns det
fortfarande många anledningar att diskutera förutsättningar för företagande,
både för kvinnor och män.
ESBRI har uppmärksammat frågor om kvinnors företagande på
många olika sätt. Du kan läsa mer på vår samlingssida.
Antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?” är
utgiven av SNS.
Läs också Håkan Boströms referat och Maria Ludvigssons blogginlägg.
Nuteks rapport från 1994 heter ”Småföretagen – Sveriges
framtid?” (NUTEK B 1994:4).
/Christina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar