Själv tror jag att de flesta av oss kommer att smaka på
ordet lite försiktigt. Ju fler gånger vi läser, skriver, hör och säger det,
desto självklarare kommer det bli. Till slut kommer vi inte ens märka att vi
använder det. Hen kommer bli lika naturligt som vilken kräksjuka, foppatoffel eller
snippa som helst (Språkrådet gör fina listor över nyord i svenskan).
Och det behövs ett ord för att beteckna en person som kan
vara man likaväl som kvinna. Annars är det lätt att till exempel
”entreprenören”, ”uppfinnaren”, ”företagaren” eller ”innovatören” blir manligt
könade.
Jag vet inte hur många gånger jag suttit på seminarier
och hört forskare referera till entreprenörer som uteslutande ”han”. En del
kommer på sig själva efter en stund och gör ett pliktskyldigt tillägg:
”Entreprenören tar risker, han är uthållig och han drivs av sin idé... Eller
hon.” I andra fall går det så långt att någon i publiken måste ropa: ”Är
entreprenören alltid en man?” Då brukar professorerna se lite generade ut.
Randi Bredvold är en av många forskare som regerar på den stereotypiska bilden av
entreprenören som man/ensam/vinstmaximerande. Hon vill tona ner det mytomspunna
och kallar entreprenörer för ”vanliga människor”. Och dit borde ju i rimlighetens
namn även kvinnor räknas.
Därför tycker jag att det är positivt att vi nu fått ett
smidigt litet ord som kan ersätta klumpigare formuleringar som ”han eller hon”
eller ”vederbörande”. På köpet blir forskningen tydligare och mer rättvisande.
Har man studerat både man och kvinnor som är företagare är det missvisande att
i sin resultatredovisning använda ”han”. Eller ”hon”. Så, välkommen hen – du
behövs inom entreprenörskapsforskningen!
/Åse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar