Lättläst om sociala investeringar

Mötesplats Social Innovation är en nationell plattform för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. De har gett ut informationsfoldern ”ABC i sociala investeringar”. Den handlar om hur man gör sociala investeringar, vilka resultat man kan förvänta sig och huruvida det finns bra mätmetoder för att utvärdera investeringarna.

Foldern är liten, lättläst och informativ, och ger inledningsvis en översikt av hur sociala innovationer har växt fram. En pionjär var Grameen Bank, som ger mikrokrediter till fattiga människor utan att kräva säkerheter av dem.

Sociala innovationer finns inom alla delar i samhället och kan delas in på följande sätt

• Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är tidningen Situation Stockholm som säljs av hemlösa.
• Samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddas ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Här kan mikrolån inräknas.
• Systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Hit räknas arbetet med att stoppa klimatförändringarna.

Behovet av sociala innovationer kräver nya finansieringslösningar. Lösningar som på olika sätt tar hänsyn till behovet av långsiktighet, hållbarhet och de sociala innovationernas och företagens tvärsektoriella karaktär. Det mest kända exemplet är mikrokrediter och mikrolån. Även crowdsourcing-plattformar är numera ganska vanliga.

Sociala investeringsfonder är en annan lösning. Många svenska kommuner och regioner har startat eller är på väg att starta den här typen av fonder för att finansiera olika projekt med fokus på att stötta barn och unga. Boken presenterar en sammanfattning av erfarenheterna från att starta den här typen av fonder. De lyfter bland annat fram att det är viktigt att ha ett genomtänkt och tydligt syfte för fonden, att välja modell för hur fonden ska fungera och att organisera arbetet kring fonden väl, exempelvis med en styrgrupp.

När man tittar närmare på kommuner som lyckats med sina investeringsfonder ser man att de har den högsta ledningen med sig i arbetet. De har också en organisation på plats för att ta hand om det dagliga arbetet, och frågan har landat politiskt. 

Det här är ett spännande område, om du vill läsa mer går det att ladda ner en rad publikationer från Mötesplats Social Innovation.

/Helene

Bygg osjälviska företag

Professor Muhammad Yunus har nyligen släppt en ny bok på svenska. Under sin signeringsturné gjorde han ett stopp på ICSB. Foto: Magnus Aronsson.

De flesta känner i dag till nobelpristagaren Muhammad Yunus och hans mikrokrediter. I dag på förmiddagen besökte han ICSB-konferensen och berättade lite om hur allt började, och om sin senaste bok. Jag har hört hans historia förut, och även intervjuat honom, men den var lika fångande den här gången.

Det började med ett lån på 27 dollar för att skydda 42 fattiga kvinnor mot lånehajar. Yunus hade ingen erfarenhet av bankverksamhet, han arbetade som lärare på ett universitet i Bangladesh.

- Jag drogs in i det här. Det kändes mer rimligt att de lånade pengar av mig i stället för att fastna i lånehajarnas klor.

Alla bankmänniskor menade att det inte skulle funka att låna ut pengar till fattiga, de skulle inte kunna betala tillbaka och banken skulle snart gå omkull. I dag är Grameen Bank med sina 8,3 miljoner lånetagare Bangladesh största bank. 97 procent av låntagarna, som också äger banken, är fattiga kvinnor.

Grameen Banks mikrokrediter har bland annat lett till att kvinnorna har råd att skicka sina barn till skolan. En del fortsätter sedan till högre utbildning. Men trots utbildningen oroar sig många för hur de ska kunna få jobb, något som är ganska svårt i Bangladesh.

- Vi försöker få dem att tänka som skapare av jobb i stället för som arbetstagare: ”Din mamma äger en bank, tänk på hur de ska använda pengarna och skapa jobb för andra! Om du tycker det är svårt att bli entreprenör, tänk på vad din mamma gjorde. Hon hade ingen möjlighet att få jobb. Hon tog ett lån och startade en liten affärsverksamhet som sedan växte så att hon kunde skicka dig till skolan. Om du inte kan klara dig bättre än din mamma som var analfabet, vilken nytta gör din utbildning? Ta din inspiration att bli entreprenör hemifrån, inte utifrån!”

I ett annat projekt har Grameen Bank inriktat sig mot tiggare. I dag har man fler än 100 000 tiggare som kunder. Många av dem har helt slutat tigga och blivit framgångsrika dörrförsäljare i stället.

Det handlar om att bygga sociala företag, menade Yunus, som har fler dimensioner än bara de strikta ekonomiska.

- Varför inte bygga företag utifrån osjälviskhet i stället för utifrån själviskhet? Människor är inte pengamaskiner.

- De här kvinnorna är numera en del av ekonomin i Bangladesh, de bidrar till BNP-utvecklingen och skapar tillväxt. Men det ska inte ses enbart i ekonomiska termer, utan även i sociala termer. Det viktigaste är inte alltid att göra vinst.

/Jonas