Guest blog: “I like boring ideas”

Being a small organization, we at ESBRI are very happy to share offices with SSES and Ung Företagsamhet i Stockholm. This means that we see more people every day, and we get inspired by each other. Our shared kitchen is the heart of the office where you always get the best info (and gossip). A couple of weeks ago, I ran into Jose Berengueres, in the kitchen. He was visiting SSES so we shook feet (corona-style), and chatted for a bit. This led to a guest blog post where Jose shares the top 5 thinking tools that he uses as an angel investor. Enjoy! /Åse

Jose Berengueres, researcher and angel investor, shares his top 5 thinking tools. Photo: Natasha von Deringer.

I am a professor of design thinking based in Dubai. Not long ago, I was also an entrepreneur – but not a very good one. In 2008, I was in Barcelona. The iPhone had just launched so I bought one. Then I recruited a friend to build a photo sharing web app. Eventually we became Instagram – not. We were not even close. We totally failed because we were naïve and blind to the art side of things.

10 years fast forward, I have now switched sides and angel invest in my spare time. I think of it more as paying to mentor where my mission is to help entrepreneurs avoid the rookie mistakes that I made in my days. In any case it is certainly as exhilarating as my other hobby, which is sailing.

I think that Stockholm is the Silicon Valley of Europe and I spend a lot of time here. I would like to share the secret thinking tools that I use as an angel investor.

Well, first I should say that I rarely invest in ideas but in the person in front of me. You can change the idea, but one can rarely change the person. Second, I want to share a dirty little secret of mine. Even though I have published numerous papers, and I have a PhD in bioinspired robotics, and I give talks here and there… My IQ is not very high. In fact, it is pretty average – my family and my little sister can confirm this. However, early on I discovered that when I had a pencil in my hands, I could solve complex problems really fast, and effortlessly ace tests and other problems that life throws at me. So, I am going to share my top five thinking tools when it comes to mentoring and angel investing.

1. Business model canvas
When I teach the biz canvas tool to the innovation MBA students in Mexico, it goes like this. First, I ask the class to analyze the Zara clothing company using the canvas. This invariably is followed by some heavy sighs, protests and “Oh not the biz canvas again”. But I tell them (in a deep Elizabeth Holmes voice and psycho looks as much as I can): “JUST DO IT”. They do it. And they typically produce a piece of crap canvas because (garbage in, garbage out) it is based on a (naturally) superficial understanding of Zara. Then I show them an obscure documentary of the company from before the IPO that really tells you how Zara operates inside (what we call the profit model, the business logic and value creation model). Then I tell the students: “Redo the canvas”. Now, the canvas is completely different. And they go from indifference to “Aha…” Bottom line, if you don’t think the biz canvas is awesome it’s because you don’t have accurate information. Before making a canvas, start by doing deep research.

2. Wardley maps

Wardley maps is a tool that maps the value chain of a business versus the risk of commoditization for each of the components in the chain. It is useful to know what parts of your business (or startup) are at risk of being commoditized by Amazon’s AWS for instance and which ones to keep in-house. We use this tool to decide whether to add certain functionality to an app or to exit certain functionality (pick your battles). This is the most revolutionary tool since the business canvas was invented.

3. Jobs to be done theory
This is a very powerful thinking framework. I am amazed at how many entrepreneurs do not really understand what their users are trying to accomplish when they use their website or a service. For example, a coffee shop. Most people think that people go to coffee shops to drink coffee. That is soooo incorrect. Most people go to a coffee shop to work on their laptop and to feel less lonely or perhaps to socialize if they see someone that piques their interest. Once you understand the jobs that your customers are trying to accomplish – it is straightforward to improve a product.

4. The 360
The 360 is a tool where you ask various generations (millennials, gen X, Z, Y, boomers) for their opinion on the app design and UX. It is amazing how many blind spots we have due to our age. If your team is only composed of white male engineers, you definitely can benefit from a 360. Point in case, why did Instagram succeed, when the other 100 or so founders trying to replicate the same idea (including me) failed? The founders of Instagram had taken photography lessons. They knew for example the importance of filters in photography, why square photos are easier to take than 3:4 photos, and other important things that they don’t teach in computer science or economics schools. Note: It was a girlfriend who suggested to add filters.

5. Gartner’s hype cycle and magic quadrants
Gartner’s hype cycle and magic quadrants are tools I use to avoid investing in hyped ideas. I – like Warren Buffet – like boring ideas because there is less competition (less Softbank, weworks and thermos like sexy ideas…). Also, if a founder is doing a “boring” non-hyped idea, it is a very good sign that he is a true geek and not a dilettante or worse, a wantpreneur! (You should e-mail me if you are the first type! I want to talk to you.) One example is citationsy.com – one of the startups we invested in this year. It is a tool that helps academics manage the references in the papers they write. When the opportunity to invest presented, I wired the money without having met or talked to the founding team even once! Who the hell does a startup about academic referencing?!! Later it turned out the founder is a complete brilliant geek! Love him. One of the first thing we did is a 360; the sales have tripled since.

/Jose Berengueres

Gästblogg: Den mörka sidan av självfinansierad tillväxt

Daniel Tolstoy, Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Juliana Wiklund.

Daniel Tolstoy forskar om internationalisering och entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm. Han disputerade 2010, vi skrev om hans avhandling i Entré nummer 3, 2010. I sin gästblogg diskuterar han om själv verkligen är bäste dräng, och menar att det finns en fara i att idealisera organisk tillväxt. God läsning! /Åse

”Vi har aldrig lånat en krona eller vuxit genom förvärv. Istället har vi jobbat med en hög växel ifrån start.” Uttalandet kommer från en av pristagarna i tävlingen Årets gasell som arrangeras av tidningen Dagens Industri.

Visst har vi hört liknande utspel från framgångsrika entreprenörer förut? Formuleringarna har varierat, men andemeningen har varit densamma: Det finns inga genvägar för att lyckas med sitt företagande – själv är bäste dräng. Den första impulsen är ju därför inte heller att ifrågasätta entreprenörernas beskrivningar om fördelarna med självfinansiering. Framgången i sig talar sitt tydliga språk.

Jag tror ändå att det räcker med att ta ett par steg tillbaka för att inse att externt kapital kan ha vissa fördelar för att främja tillväxt. Statistik från SCB visar tydligt att mindre företag har svårt att skala upp sina verksamheter och växa (även om det förstås ska understrykas att långt ifrån alla företag strävar efter tillväxt).

När det gäller internationaliserande små och mellanstora företag – som jag forskar på – pekar visserligen statistiken på en tillväxt i deras utlandsförsäljning. Men granskar man det hela lite närmare finner man att den ökningen, i faktiska kronor och ören, fortfarande är ganska låg. Det handlar alltså om marginella ökningar och inte den typen av tillväxt som skapar stora multinationella företag.

Vad beror det då på att det är så svårt för företag att öka sin verksamhetsvolym på ett betydande sätt? När det gäller företag som vill etablera sig utomlands handlar det ofta om att de saknar tillräckliga resurser för att utveckla egna organisationer på nya marknader. Som en följd av det hamnar företagen ofta i beroendeställning till utländska distributörer som sköter allt kring deras marknadsföring och försäljning.

Det här upplägget fungerar sällan, eftersom mellanhänderna som företagen förlitar sig på ofta saknar nödvändig kompetens. De misslyckas exempelvis med att välja ut rätt kundsegment på marknaden, och med att på ett övertygande sätt förklara värdet av företagens olika produkter och tjänster. Företag blir extra lidande när deras marknadserbjudanden involverar ny teknik som måste inarbetas metodiskt och målinriktat för att få fäste på marknaden.

Många av de här problemen skulle kunna avhjälpas om företag som har verklig lönsamhetspotential skulle få mer stöd genom extern finansiering. Om kapital injiceras i dessa företag kan de bygga upp sina organisationer från grunden. De kan därmed intensifiera och bredda sin distribution, implementera effektivare försäljningsstrategier och skapa sig en tydligare position på de marknader där de är verksamma.

Om vi nu återgår till det citat som inledde den här texten: Bör vi ändå inte lyssna på alla de lyckade entreprenörer som talar sig varma för att skapa tillväxt utifrån egna intjänade medel? Även om framgång bevisligen går att uppnå på det sättet, är det av avgörande betydelse att förstå att den här typen av utsagor är föremål för ”selection bias”. Det innebär i korthet att vi låter vinnarna skriva historien.

För varje lyckad Ingvar Kamprad döljer sig sannolikt tusentals mindre lyckade entreprenörer vars affärer har gått i kras – ibland helt i onödan. Min tes är att många brustna drömmar skulle ha kunnat undvikas om företagarna hade haft kapital i ryggen. Det hade gett dem större kontroll över sina verksamheter. Det skulle också ha gjort det möjligt för företagen att knyta sina kunder närmare till sig och bygga egna värdekedjor. Kapitalet skulle ha fungerat som bränsle för att upprätthålla en snabb innovationstakt, något som blir allt mer nödvändigt för att klara sig i konkurrensen.

Min slutsats är att det kan vara farligt att idealisera bilden av organisk tillväxt. Externt kapital kan ge entreprenörer en inledande knuff för att få styrfart nog att skapa en position på marknaden. För att inte riskera att fastna i myten om självfinansierings dygder bör en attitydsförskjutning ske. Det skulle skapa en mer balanserad bild bland företagare och investerare i den här frågan.

/Daniel Tolstoy

Gästblogg: Trolleri och ny teknologi på Web Summit i Lissabon

ESBRI arrangerar uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Majken Tammisto skrev sin uppsats på Lunds universitet tillsammans med Frida Foreby och Rickard Åberg. De knep andraplatsen under läsåret 2015-2016 och Majken valde att lägga sina vinstpengar på en konferensresa till Lissabon. Hon har skrivit en gästblogg om sina upplevelser och lärdomar. /Helene

Under sista terminen på civilekonomprogrammet vid Lunds universitet skrev jag min uppsats på temat innovation. Jag fokuserade på att undersöka de positiva effekterna en startup kan nyttja av att delta i ett formellt nätverk. Det mynnade ut i en 54 sidor lång masteruppsats som 2017 prisades i Vinnovas och ESBRIs gemensamma uppsatstävling Nytt&Nyttigt.Det var dock inte förrän i slutet av 2018 som jag nyttjade mitt resestipendium för att besöka en av världens största tech-konferenser.

Majken Tammisto utanför Web Summit.

5 november 2018 bar det av till Portugal och Web Summit. Jag valde att bo centralt i Lissabon istället för vid mässområdet som låg en bit bort. Det var dock väldigt smidigt att ta sig till konferensen med tunnelbana eller tåg. På mässans första dag förväntade jag mig milslånga köer då 70 000 människor beräknades delta på konferensen, men eftersom man hade haft möjlighet att registrera sig redan på flygplatsen var detta inget problem.

Väl inne på området chockades jag över hur stort det var. Mässan bestod av fyra paviljonger plus den stora konsertarenan som bland annat användes vid Eurovision Song Contest tidigare under året. Sammantaget under mässans tre dagar fanns 24 uppbyggda scener med olika teman såsom ”MoneyConf”, ”SaaS Monster ”och ”Auto/Tech & TalkRobot”. För att hålla koll på mässans olika framträdanden hade man en app till sin hjälp. I appen kunde man, förutom att chatta med andra deltagare och talare, även sätta upp ett eget schema och hålla koll på tider. Eftersom de flesta presentationer bara var omkring 30 minuter långa innebar det en hel del springande mellan olika scener. Min Smartwatch räknade minst 25 000 steg om dagen så det var inte en stillasittande konferens direkt…

Höjdpunkterna dessa dagar var att lyssna på alla inspirerande talare. Några exempel på personer som medverkade var Tony Blair, Brad Smith från Microsoft, grundaren av Slack, Pinterests CEO, Twitters före detta CEO, samt designern Alexander Wang.

En presentation som speciellt utmärkte sig för mig var lanseringen av den nya sociala roboten Furhat. Jag är spänd på att se vad teknologin kommer leda till, hur mjukvaran i roboten kommer utvecklas och var man i framtiden kan tänkas stöta på Furhat. Under lanseringen gav man som exempel på användningsområde att Furhat kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid vägledning i stressiga miljöer, såsom på en flygplats där även språkkunskaperna kommer till användning. Jag har dock anledning att tro att man kan få användning av roboten i oändligt många fler syften än så.

Ett annat framträdande som utmärkte sig involverade drönare som NASA Jet Propulsion Lab stod bakom. Presentationen gick under benämningen ”Creative Technology” och hölls på stora scenen. Den liknande mer en trollerishow än något annat.

Förutom alla intressanta föreläsningar hämtade jag också mycket inspiration från mässans mer sociala delar. Jag uppskattade skönt häng i Googles område där man kunde lära sig mer om deras teknik för röst- och ansiktsigenkänning, nätverka och snacka tech över en grön smoothie eller sträcka ut kroppen med yoga.

För en person som jag som är intresserad av allt vad kreativ innovation, IT och startups heter var detta en upplevelse jag sent kommer glömma. Efter mässan kände jag mig fulltankad på ämnen som IoT, Big Data, AI, Blockchain, Cloud Solutions och många fler, och jag kom hem till Stockholm med massa energi och inspiration. Även om jag har en bakgrund inom Business Strategy har jag ett stort intresse av teknologi och innovation och vill gärna vara en del av digitaliseringen som sker i alla branscher. Jag vill tacka Vinnova och ESBRI för denna möjlighet till trendspaning och inspiration!

/Majken Tammisto

Gästblogg: Tänd gnistan hos entreprenörerna och ge dem incitament att växa

Foto: Ethan Hoover/Unsplash

Årligen betalar den svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd, men bara en bråkdel går till små och medelstora företag. Det är helt uppåt väggarna, anser Anette Rhudin som brinner för att få mindre företag att växa. Hon var drivkraften bakom succéprojektet Tillväxtmotor/Business Generator i Värmland, som fick pris av EU-kommissionen för ett år sedan. Nu skalar Anette upp projektet under namnet Navigator Scaleup. Kontakta henne om du vill veta mer – men läs först hennes gästblogg! /Åse

”Större företag har större framtidstro”
”Vanligare med hållbarhetsarbete i större företag”
”Ju större företag desto vanligare med innovation”
”Större företag är i högre utsträckning digitaliserade”

Citaten ovan är hämtade ur Tillväxtverkets skrift Företagens villkor och verklighet 2017. Det är tydliga indikationer på att det finns fördelar med att växa som företag. Det finns därför en stor samhällsvinst i att stötta små och medelstora företags kliv uppåt, på skalbarhetens stege. Det skapar hållbar tillväxt – på riktigt.

Man kan även läsa i samma skrift att majoriteten av företagen vill växa:

”Av småföretagen är det nästan 70 procent som vill växa antingen genom att öka både omsättning och antalet anställda […] men trenden sedan 2005 har varit en sjunkande tillväxtvilja.”

Det sistnämnda är ju lite oroväckande. Det mest naturliga och drivkraften i en entreprenörs liv avtar. Det måste förändras och vändas.

Förra året vid den här tiden var Tillväxtmotor/Business Generator, ett EU-projekt från Värmland, nominerat som Sveriges bidrag till EEPA 2017, European Enterprise Promotion Awards. I en hel vecka deltog vi i EU-kommissionens evenemang SME Assembly, och fick frottera oss med Europas drivkrafter i tillväxtfrågor.

De uttalade tydligt och klart, under hela veckan, att Europas tillväxt skapas av små och medelstora företag (SME). Vill man fördjupa sig i detta så finns allt i ramverket The Small Business Act (SBA) som skapats för att se till att vi stöttar och motiverar entreprenörer utifrån deras behov och motivationsfaktorer.

Tänk om alla länders trendspaning stämmer? Tänk om vi skulle göra som ramverket anger? Tänk om vi kan tända gnistan hos våra entreprenörer och ge dem incitament att växa? Jag tror att det kan ge full pott tillbaka till samhället.

I Sverige har vi totalt 1 119 813 registrerade bolag med 0–249 anställda. Tillväxtverkets rapport visar att det finns 819 999 bolag med noll anställda, och av dem är det 24 procent som kan tänka sig att växa – både vad gäller antal anställda och omsättning! Om dessa 24 procent skulle växa och anställa en person, då pratar vi om 197 000 arbetstillfällen. (I Värmland finns det ungefär 30 000 företag med noll anställda. Det skulle innebära 7 200 arbetstillfällen om 24 procent skulle ta ett kliv uppåt och anställa en person.)

Vidare är det 45 procent av mikroföretagen (1–9 anställda) som anger samma sak – det skulle innebära ytterligare 116 572 arbetstillfällen. Småföretagen (10–49 anställda) är totalt 34 117 stycken och hela 67 procent av dem kan tänka sig samma resa som ovan. Det innebär att vi kan addera ytterligare 22 858 arbeten. Slutligen, i medelstora företag (50–249 anställda) har vi 73 procent som ser en potential i att växa. Det motsvarar ytterligare 4 080 stycken arbetstillfällen.

Tillsammans blir detta inte mindre än 340 310 nya arbetstillfällen!

En svensk snittlön uppgick 2017 till 278 954 kronor. Enligt skattesnurran, inklusive arbetsgivaravgifter, blir det 153 636 kronor i olika skatter per år. Om du fortfarande hänger med i texten och alla siffror, inser du att det blir en väldig massa skattepengar tillbaka till välfärden: hela 52 283 867 160 kronor.

SME Assembly-veckan avslutade med tävlingen EEPA 2017. Vi vann med projektet Business Generator, i kategorin ”Investing in Entrepreneurial skills”. Ett EU-projekt i Värmland, som startade utifrån två forskningsbaserade artiklar i tidningen Entré…

Projektet avslutades med tillväxtsiffror som har fått de flesta att tappa hakan. De 20 deltagande bolagen hade i snitt 7,5 anställda, och lyckades öka antalet anställda med 25 procent. Det motsvarar hela 45 riktiga jobb. Löneutbetalningarna ökade med 22 miljoner och skatteutbetalningarna med ca 15 miljoner kronor. För en region som Värmland, så är detta ett riktigt hjältedåd.

Varje år betalar svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd. Knappt en miljard av dessa går till de små och medelstora företagen (se Riksrevisionens rapport Statliga stöd till innovation och företagande).

SME-kategorin må kallas för småföretag – ett begrepp jag starkt ogillar – men tillsammans är de giganter. De kan göra så oerhört stor skillnad lokalt, regionalt, i Sverige, i Europa och världen. Använd pengarna för att tända den entreprenöriella gnistan och ni kommer att få se på positiva förändringar i vår värld.

/Anette Rhudin

Gästblogg: Så drog vi igång en vinstdrivande affärsidé på en vecka

Glada vinnare i Start-Up Challenge. Foto: Sammie Chimusoro.

Hur fattar entreprenörer beslut i osäkra situationer? Och hur bygger de upp sin verksamhet med begränsade resurser? Karolina Rondahl, Gabriel Glänte, Magdalena Lindén och Hanna Wegelius, studenter på Chalmers Entreprenörskola, har färska och konkreta erfarenheter. Direkt när de påbörjade sin utbildning kastades de in i en startup-utmaning som de hanterade med bravur. Det var stressigt och osäkert – men hårt arbete och bra magkänsla ledde dem rätt. Läs studenternas berättelse. Gästbloggen publiceras i samarbete med Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers./Åse

I början av september startade årets entreprenörsutbildningar vid Chalmers School of Entrepreneurship och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship i Göteborg. Vi är fyra studenter med bakgrunder inom juridik och ingenjörskonst som kom dit med stora förväntningar. Vi kände spänning inför vad som komma skulle, och vi var alla väldigt ivriga att få anta rollen som entreprenörer. Denna iver skulle snabbt besvaras.

Under den första kursens första dag fick vi uppgiften att med 100 kronor som startkapital tjäna så mycket pengar som möjligt under en veckas tid. Utmaningen heter Start-Up Challenge och ges varje år till nya studenter med syfte att ge erfarenheter kring beslutsfattande under osäkerhet. Studenterna delas in i lag och de som en vecka senare tjänat mest pengar vinner.

I år blev vi det lag som lyckades tjäna mest någonsin. På mindre än en veckas tid gick vi från att för första gången ha hälsat på varandra till att ha skapat ett projekt från grunden med en omsättning på över 100 000 kronor. Den kontanta vinsten vid deadline var 43 903 kronor.

Projektet som ledde oss till vinstplatsen var Kvinnokalendern; en kalender som uppmärksammar att det nästa år är 100 år sedan Sveriges riksdag fastslog rösträtt för Sveriges kvinnor. För att lyfta fram kvinnor som förändrat samhället valde vi att göra Kvinnokalendern som varje månad presenterar en svensk pionjär. Vi valde att lyfta fram kvinnor med olika bakgrunder som varit framstående inom vitt skilda områden, för att samla en tilltalande och inspirerande mångfald. Kalendern är bortsett från tryckningen helt gjord på egen hand, inklusive all design, formgivning och författande av texter.

Eftersom vi bara hade en vecka på oss var det ett väldigt stressigt och tidskrävande arbete, vi ägnade i stort sett all vår vakna tid åt att skapa, marknadsföra och sälja kalendern. Ett tag var vi osäkra på om vi skulle hinna bli klara i tid, men det blev vi!

När vi bestämde oss för att göra en kalender var vi inte säkra på hur stor efterfrågan skulle bli. Det finns redan så många kalendrar på marknaden och i dag använder de flesta mobila kalendrar, men vi älskade vår idé och valde att köra på den helhjärtat trots osäkerheten. Idén visade sig ligga rätt i tiden och vi fick oerhört bra respons. Vi sålde till privatpersoner från Malmö i söder till Piteå i norr och till olika företag. Totalt sålde vi över 800 kalendrar.

Sammantaget var detta en otrolig erfarenhet som tillmötesgick vår iver att börja med entreprenörskap. Alla timmar av hårt arbete vägdes upp av lyckan och adrenalinkickarna vi fick under resans gång. Känslan att få stå som vinnare var härlig, inte bara för att vi tjänade mest pengar utan främst på grund av att vi hann skapa en kalender med ett budskap som är oerhört viktigt att samhället uppmärksammar och inte glömmer.

Vill du läsa mer om vår produkt kan du gärna kolla in våra sidor på Facebook och Instagram. Kalendern är just nu slutsåld, men vi funderar på att trycka upp en ny upplaga. Vill du vara med och uppmärksamma 100 år av allmän rösträtt? Skicka in en intresseanmälan så återkommer vi när och om kalendern går att köpa igen. Intresseanmälan är inte bindande.

Stort tack till alla som supportat projektet för era fina ord!
/Karolina, Gabriel, Magdalena och Hanna

EDIT: Läs mer på Chalmers webbplats!

Gästblogg: What we found in the Valley

Master students Sebastian Misurák and Philip Steen gained new venture capital knowledge in Silicon Valley.

Silicon Valley, California, USA. A mythical place where new technology is born, and entrepreneurs thrive. Philip Steen and Sebastian Misurák, master students at the School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, received a travel grant and went to the Valley to learn more about its venture capital market. Here are their major takeaways. This blog post is published in cooperation with the Institute of Innovation and Entrepreneurship. /Åse

In March we set out to Silicon Valley, the global hub for technology, innovation and venture capital. We had been lucky enough to receive the Sten A Olsson Scholarship, allowing us to expand the ambitions for our master’s thesis in entrepreneurial financing. On the 6th of March we entered our less than cosy airbnb, where we, alongside a tiny mouse we decided to call Mickey, would spend the upcoming three weeks.

The aim of our study was to investigate “mixed syndicates” within the venture capital industry. In venture capital there are two main types of investors. The first and most common one being the independent venture firms (IVCs) and the second being the corporate investors (CVCs). The main difference between these actors are their incentives for investing, with IVCs solely focusing on financial gains for their limited partners, while CVCs invest with their corporate strategy in mind, trying to build on their current business model.

The vast majority of venture capital investments happen through syndication, that is the collaborations between different investment firms. Historically, IVCs have been somewhat hesitant to include CVCs in their syndicates due to their strategic incentives potentially creating conflicts. However, as the percentage of both invested capital and amount of investments being made by corporate actors have increased substantially the last few years (with it being over 20% in 2017), CVCs are being included in an increasing amount of syndicates.

Early on in the process we established that this topic lacked research from the point of view of the independent firms. We therefore posed the research question “How do independent venture capital firms evaluate corporate venture capital arms as investment partners?”. Before leaving Sweden, we e-mailed and called the offices of around 300 IVCs in the San Francisco Bay Area, ending up with 10 interviews with general partners from 10 different firms in The Valley.

Silicon Valley is situated about half an hour outside of San Francisco in a city called Palo Alto. To the naked eye Palo Alto appears to be a nice upper middle class suburb, with rows of cute houses and tidily kept gardens. But rarely has the saying “do not judge a book by its cover” been so fitting. Palo Alto is the home of over 7 000 companies with a total of almost a 100 000 employees, and soon upon arrival in the small city we found ourselves going from one astounding office to the next, during busy days only stopping for a quick (and extremely overpriced) coffee.

What we found when interviewing the general partners of the IVCs were insights that some non-scientific articles had alluded to, but few of the more research-based papers had grasped. Most IVCs generally avoid investing alongside CVCs as their strategic nature make them unpredictable as investment partners. If IVCs are to include CVCs in their syndicates, ensuring predictability and that the CVCs stay on during the following investment rounds is the major concern.

Even though much of the answers we were provided by the general partners showed a unanimous hesitance towards corporate investors, their different degrees of concern shone through. Some laughingly called the CVCs tourist that would elope the industry as soon as the economy stumbled into a recession, while others more mildly stated that maybe corporations were better cut out at being the IVCs customers.

The Sten A Olsson Scholarship provided us the opportunity to enter the bubble that is The Silicon Valley. By getting close and personal interviews with general partners of major investment firms, we were able to get a better understanding of the inner workings of the venture capital industry than we could have ever hoped for.

So much of the research done in this field is focused on providing definitive, generalizable results. However, what we found was an industry where all decisions are situation based, and a business culture that centers around trust and the ability to predict the behaviors of those you choose to invest your time and money alongside.

We got three weeks we will never forget.

/Philip Steen and Sebastian Misurák

Gästblogg: Mobila forskare presterar bättre

Workshopdeltagare i mars 2018. Daniel Hemberg och Paula Stephan står som nummer tre respektive fyra från vänster i bakersta raden.

Att som doktorand få stöta och blöta sitt forskningsämne tillsammans med andra doktorander och seniora forskare är guld värt. Daniel Hembergs avhandlingsarbete handlar om hur företag kan avgöra om specifik kunskap kan användas i nya innovationer. Under en workshop med bland andra professor Paula Stephan fick han nya insikter att plocka in i arbetet. Gästbloggen publiceras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. /Åse

På Institutet för innovation och entreprenörskap (IIE), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, arbetar vi med att fördjupa oss i frågeställningar relaterade till vårt ämne innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar. Frågeställningarna varierar brett från hur samverkan genom gemensam forskning mellan universitet och näringsliv resulterar i innovationer eller utveckling av förmågor hos båda parter, till hur ridsporten är ett gynnsamt område för innovationer. Forskningen som mina kollegor och jag utför sker på olika nivåer, med olika metoder, och med olika inriktning. Men ett har de gemensamt – vi vill bidra med mer kunskap kring innovation och entreprenörskap.

För ett par veckor sedan samlades doktorander och seniora forskare knutna till IIE i Alingsås för en tvådagarsworkshop. Deltagarna kom även från KTH, Georgia State University, Universität i Kassel och Aalborg Universitet.

Paula Stephan, professor vid Georgia State University i Atlanta, deltog i workshopen. Hon är en välrenommerad forskare som bidragit till forskningen i många år. Syftet med workshopen var dels att doktorander skulle få inblick Paula Stephans forskning samt diskutera ny forskning inom innovation och entreprenörskap, dels att doktorander skulle få möjligheten att diskutera sitt pågående arbete. Till varje presentation hade en senior forskare och en doktorand i uppdrag att bidra med feedback och kommentarer, detta för att hjälpa doktoranden framåt i processen.

För mig som doktorand var det ett bra tillfälle att öva på att tydligt och precist beskriva det område jag är intresserad av. Svårigheten ligger dock i tydligheten och då att skapa en tydlig presentation innan deadline. Mitt forskningsintresse är hur ett företag avgör om specifik kunskap är användbar till innovation. Om detta handlade min presentation och feedbacken jag fick var väldigt användbar.

Under workshopen lyssnade vi också till ett föredrag där Paula pratade om konsekvenserna av internationell rörlighet på forskares produktivitet. Två saker som jag tyckte var intressanta var hur stor andel av forskare i USA som kommer från andra länder, samt hur väl dessa forskare presterade i förhållande till sina inhemska kollegor. Det visar att forskares möjligheter till mobilitet är viktiga för att som nation kunna konkurrera på den internationella arenan.

Avslutningsvis till jag citera en kommentar som Paula gav i slutet av workshopen, och som jag fann mycket talande: ”The world runs on deadlines”.

/Daniel Hemberg

En Tillväxtmotor ger extern dragkraft till företagen

För ett år sedan gästbloggade projektledaren Anette Rhudin om hur hon fick idén till den jobbskapande succén Tillväxtmotor i Värmland. Nyligen utsågs projektet till vinnare i kategorin ”Investing in entrepreneurial skills” på en stor EU-konferens, ett fantastiskt erkännande! Tillväxtmotor hjälper företag att skala upp, och nu vill Anette skala upp själva projektet. Läs hennes nya blogginlägg och kontakta henne om du vill veta mer. /Åse

Projektet Tillväxtmotor (Business Generator) utsågs till bästa projekt i European Enterprise Promotion Awards, EEPA, som avgjordes vid ett stort EU-event i Tallinn 23 november. Det betyder att projektet de senaste tre åren har bevisat något utöver det vanliga när det gäller möjligheterna för ökad tillväxt i små och medelstora företag.

Vad är då en Tillväxtmotor?

Tänk dig att två kompisgäng, med fyra personer i varje, går på bio och ser en film som de senare återberättar för någon som inte har sett den.

I det ena gänget har alla personer ungefär samma bakgrund. Gänget liknar alltså en traditionell företagsstyrelse med jämnåriga män med liknande erfarenheter och samma personlighet. Vi kan också konstatera att oavsett vem i gruppen vi lyssnat på, så hade vi fått ungefär samma berättelse. Och bara en del av hela verkligheten.

I den andra gruppen är det två kvinnor och två män. Enbart denna genusskillnad gör att gängets gemensamma upplevelse av filmen skiljer sig från den första gruppens. Den som lyssnar på deras recensioner undrar förmodligen om de ens sett samma film.

Ponera att kvinnorna och männen i den andra gruppen dessutom har olika personligheter. En är den analytiska typen med fokus på fakta och detaljer. En annan är empatiker med stort intresse och känsla för människor. En tredje person utmärker sig för sin drivkraft med tydligt målfokus. Och så har vi den expressiva personen som målar tillvaron med himlens alla färger och ser in i framtiden. Vad händer då?

För analytikern tar filmen, som tog en timma att se, tre timmar att återberätta. Alla detaljer är viktiga och har analyserats ordentligt. Det krävs en tålmodig lyssnare. Vår känslomänniska berättar om sitt biobesök med inlevelse och hög grad av empati med storyns karaktärer. Lyssnaren måste ju få en chans att verkligen förstå varför den ena och den andra rollkaraktären agerade som den gjorde. Personen känd för sin starka drivkraft berättar om filmen på fem minuter. Hen konstaterar krasst att ”så här var det”. Punkt slut. Inga detaljer, ingen analys, inga känslor, ingen empati.

Den expressiva biobesökaren har som vanligt svårt att hålla sig till en röd tråd i sin berättelse. Hen gör utsvävningar, kommer in på stickspår, har idéer om dolda budskap, kopplar innehållet till egna erfarenheter, funderar på om storyn hade vunnit på att filmas ur ett annat perspektiv – kanske från månen ner mot jorden – och avslutar genom att rekommendera en helt annan film.

Om vi översätter liknelsen, och i stället pratar om utveckling av små och medelstora företag, så är det exakt detta som projekt Tillväxtmotor har tagit fasta på. Vi vet att det traditionella sättet att samla rådgivare kring sig låser företagare till ett visst tankemönster. Jämställdhet och mångfald – å andra sidan – öppnar upp för nya sätt att tänka, agera och se på omvärlden. Det skapar dynamik. Och det skapar välmående och växande företag. Vi kan inte navigera med bara en del av kartan.

På EU-kommissionens webbplats finns följande text (min översättning): ”De viktigaste anställningskällorna i EU är små och medelstora företag”. Detta behöver vi uppmärksamma! Här finns en stor grupp som har lite tid och bristande resurser, men som samtidigt står för en otrolig potential i vårt samhälle. Med små medel kan vi få dem att skala upp.

Vi har konkreta bevis på att detta är sant. Nu vill vi att Tillväxtmotorn kommer många fler företag till godo – i Värmland, i Sverige och i EU. Och därmed också för kommande generationers arbetssökande. Vill du vara med och bidra till ökad tillväxt? Häng med på den fortsatta resan med Tillväxtmotorn och Business Generator!

/Anette Rhudin

Gästblogg: Framtidens innovationsfrämjande – bortom teknik och kommersialisering

Alla pratar om innovation och hur viktigt det är för samhällsutvecklingen. Men ofta likställs innovation med produktutveckling och ny teknik. Och man antar gärna att innovation har med kommersialisering och företagande att göra. Här behöver vi tänka om, menar Malin Lindberg, innovationsforskare vid Luleå tekniska universitet, i sin gästblogg. Det gäller inte minst de som jobbar med att främja innovation. /Jonas

Runt om i Sverige finns olika miljöer, plattformar och verksamheter för att stötta framväxten av framtidens lösningar, så kallade innovationer. Det handlar om innovationsrådgivare, innovationskontor, inkubatorer, hubbar, science parks och andra som bistår med inspiration, information, rådgivning, kontakter och finansiering i utvecklingen och förverkligandet av innovationer. Ofta är dessa identiska med, eller knutna till, de aktörer som stöttar företagsutveckling, såsom näringslivsbolag, investeringsbolag, näringslivskontor, nyföretagarcentra och affärsrådgivare.

Sveriges innovationsfrämjande insatser är därmed ofta nära kopplade just till företagande och kommersiellt värdeskapande, samt till teknisk produkt- och tjänsteutveckling. Denna kommersiella och teknikfokuserade orientering präglar många av de modeller och metoder som används för verifiering, utformning, finansiering och uppskalning av innovationer.

Samtidigt har synen på innovation börjat förändras i samhället. Aktuella samhällsutmaningar såsom växande sociala klyftor, arbetslöshet, ohälsa, immigration och åldrande befolkning ses som viktiga att adressera genom nytänkande lösningar. FN:s globala hållbarhetsmål stakar ut vägen till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara verksamheter, tjänster och produkter. Detta har skapat en efterfrågan på innovationer som sammanväver samhällsnyttiga och kommersiella syften, sociala och tekniska komponenter, samt privata, ideella och offentliga aktörer.

Det avspeglas i det samhällsutvecklande uppdrag som många innovationsfrämjare har, där de förväntas bidra till hållbar tillväxt och attraktiva regioner. Det märks även i det ökade inflöde av idéer med samhällsförändrande ambitioner som många innovationsfrämjare har upplevt de senaste åren. Frågan är vilken förmåga som Sveriges innovationsfrämjare har att stötta förverkligandet av framtidens hållbara lösningar utifrån sina befintliga kunskaper, verktyg och kontaktnät som ofta bygger på en företags- och teknikfokuserad logik.

För att möjliggöra samhällsförändrande innovation har särskilda verksamheter initierats på olika platser i landet. I Linköping finns exempelvis LiU Impact Factory där studenter får stöttning i att förverkliga samhällsförändrande idéer. I Örebro finns Social Impact Lab där forskare och lärare får motsvarande stöttning. Nationellt bedriver Förnyelselabbet sektorsöverskridande innovationsprocesser för att hantera komplexa samhällsutmaningar, såsom nyanlända barn och ungas livssituation. Utifrån konceptet AIMday arrangeras innovationsdagar runt om i landet där olika samhällsaktörer formulerar utvecklingsbehov som utforskas tillsammans med forskare från olika kunskapsområden.

Dessa initiativ är dock ofta separat organiserade från det traditionella innovationsfrämjandet, vilket försvårar överföringen av de kunskaper, verktyg och kontaktnät som byggs upp för att stötta framtidens hållbara lösningar. För att överbygga detta glapp har innovationsfrämjare, forskare, designer och andra tillsammans utvecklat ett koncept för framtidsformande innovationsstöd, som kan användas av alla sorters innovationsfrämjare för att stötta förverkligandet av samhällsförändrande innovationer och för att öka den sociala hållbarheten i alla sorters innovationer.

Vidgade vyer vad gäller vems verklighet som ska vägleda utvecklingen av framtidens lösningar är ett grundfundament i konceptet. Detta guidar identifieringen av en större mångfald av innovatörer och idéer, samt insatser för att stärka deras självbild och självledarskap som samhällsförändrare där den traditionella företagarrollen sällan räcker till. Det omfattar även stöd i att förstå de reella behoven bland olika grupper av människor och att samskapa nya lösningar tillsammans med de grupper, organisationer och samhällssektorer som berörs. Det kräver andra verktyg än traditionella marknadsundersökningar och konkurrentanalyser.

Sist men inte minst handlar det om att stötta utformning och uppföljning av både socialt och ekonomiskt värdeskapande, för såväl enskilda människor som för berörda organisationer och samhället i stort. Då kan framtidens innovationsfrämjande möjliggöra nytänkande, hållbara lösningar i gränslandet mellan kommersiella och ideella drivkrafter och arbetssätt.

/Malin Lindberg

Gästblogg: Dagens hållbarhetsparadigm håller inte

”Hållbarhet” har blivit ett honnörsord för de flesta verksamheter, men vad inkluderar de i begreppet? Och vad missar de? Per Frankelius är forskare vid Linköpings universitet och en drivande kraft i Grönovation. I sin gästblogg diskuterar han hållbarhet i en bredare bemärkelse där även ekonomi och djurvälfärd ingår. /Åse

I boken ”Marknadsföring: Vetenskap och praktik”, här förevisad i Tiger World, kritiseras dagens hållbarhetsparadigm. I den boken finns Kolmården med som ett av praktikfallen. Grunden till Kolmårdens djurpark – som betytt oerhört mycket för bevarandet av utrotningshotade djurarter – var Ulf Svenssons vilja att förbättra ekonomin i den lilla orten Kolmården. Foto: Visitoria Carbonmarten

Opinionsbildare av alla de slag tävlar idag om att sätta hållbarhet i centrum. Ordet hållbar ingick i beskrivningen av inte mindre än 1 028 seminarier i årets Almedalen. Men många synes inte ha förstått begreppets innebörd.

I en majoritet av resonemangen i debatten, relateras hållbarhet bara till miljön. Fokus på klimatet är vanligare än fokus på ekologisk mångfald. Ibland väver man in också social hållbarhet.

Problemet är att denna bild inte överensstämmer med begreppets betydelse såsom FN definierade det från början. För FN var hållbarhet en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Underlaget var Gro Harlem Brundtlands rapport ”Our Common Future” 1987.

Där talades om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla tre delarna måste fungera i samklang för att hållbarhet ska uppnås. Brundtland insåg inte minst ekonomins betydelse för hållbarheten och skrev:

”Poverty is a major cause and effect of global environmental problems. It is therefore futile to attempt to deal with environmental problems without a broader perspective that encompasses the factors underlying world poverty and international inequality.” (s 12)

Brundtlandrapporten baserades delvis på agronomen Lester Brown, född på en bondgård i Bridgeton, New Jersey i USA. Mellan åren 1984 och 1987 var Brown redaktör för rapporter med rubriken ”State of the world”. Ett bärande tema i hans skrifter är att det alltid existerar ett samband mellan ekonomi, ekologi och sociala frågor.

Trots att Brundtland, Brown och FN insåg ekonomins betydelse lyser de ekonomiska dimensionerna ofta med sin frånvaro i dagens hållbarhetsdebatt. Är det hållbart?

Och vad kan vi då se bortom Brundtlands hållbarhetsperspektiv? I framtiden kanske vi bör byta ut triangeln mot en sexhörning där landsbygdsperspektiv, djuretik och kultur också finns med. Vidare finns nog skäl att tänka mer på hållbarhet i bemärkelsen produktkvalitet. Varför går saker sönder fortare än vi förväntar oss? Någon kanske vill föra in ständig teknikutveckling som en del av ett hållbart samhälle? Landar vi sålunda i en dynamisk oktaedermodell?

En sak är i alla fall klar: En hållbarhetsdiskussion med tonvikt vid bara en eller två av hållbarhetens tre fundament är inte hållbar.

Linné älskade naturen och var en hållbarhetsforskare före sin tid. Men varför har han här titeln ”Flora Economica”? Jo, för att han insåg att det ekonomiska perspektivet var lika viktigt som det biologiska. Foto: Grönovation

"Bojkotta palmoljan, den dödar regnskog”, var budskapet i Erik Hansson och Tom Svenssons artikel i Expressen 4 december 2015. De nämnde bland annat Snickers och pekade på stora negativa miljöeffekter i Indonesien i spåren av palmoljeplantager, exempelvis påverkas orangutangernas biotoper. Men allt detta bottnar i hög grad inte i ett miljöproblem, utan i ekonomi. De som vill livnära sig på palmolja upplever sig troligen inte ha något bättre sätt att försörja sig på. Foto: Bildverkstan

/Per Frankelius

Gästblogg: Hur en tidningsartikel ledde till tillväxt

Vi som jobbar på ESBRI är alltid intresserade av att höra om våra aktiviteter ”funkar”. Till exempel om deltagarna på Estrad knyter nya kontakter, eller om läsarna av Entré lär sig något nytt. Därför blev vi otroligt glada när vi kom i kontakt med Anette Rhudin på Inova. Hon är bland annat projektledare för EU-projektet Tillväxtmotor. I sin gästblogg berättar Anette om hur forskningsbaserad kunskap i Entré väckte en idé som har lett till konkreta resultat i 20 värmländska företag. Inspirerande! /Åse

Att läsa tidningen Entré kan leda till 24 nya jobb, 31 miljoner kronor i ökad omsättning och en förbättrad lönsamhet med 5 miljoner kronor. Det är det gemensamma resultatet för 20 små och medelstora företag i Värmland som just nu är en del av EU-projektet Tillväxtmotor.

Jag ska ta det från början.

I Entré nr 3 2013 läste jag en artikel som gav liv åt fler tankar än vanligt. Det var forskarna Börje Johansson och Hans Lööf som berättade om företags förmåga att ta till sig extern och intern kunskap för att omsätta den i innovationer och tillväxt. Det handlade bland annat om att faktiskt skörda från sin omgivning.

Mina tankar konkretiserades och blev till ord i form av en projektansökan till Tillväxtverket – och ansökan beviljades. Det jag såg framför mig var en tillväxtmotor. Jag ville få chansen att testa idén att på ett strukturerat, medvetet och jämställt sätt tillföra företag extra kraft för att utvecklas och växa. Jag såg möjligheter att direkt omsätta forskarnas resultat i praktisk handling.

Målen med projektet Tillväxtmotorn är tydliga – att höja företagets omsättning, öka lönsamheten och skapa fler jobb.

En tillväxtmotor är bemannad med fyra personer. Två kvinnor och två män – med olika profil, kompetens och erfarenhet. En person med analytisk förmåga och ekonomikompetens. En empatiker med tydligt kundperspektiv. En person med erfarenhet av att driva företagets interna processer. Och en kreatör och innovatör som rör till det lite.

Det finns de som ser tillsättandet av en tillväxtmotor som första steget mot en extern styrelse. Själv menar jag att en tillväxtmotor även på sikt kan vara den bästa dragkraften för utveckling för många företag. Det ger möjligheter att jobba mer fritt och kreativt.

Under projekttiden 2015-2017 träffar företagsledning och ägare sin tillväxtmotor fyra gånger om året. Vårt projekt har varit igång i snart två år. Nu i halvtid har vi sammanställt statistik för att jämföra utgångsläge med nytt läge i företagen.

Det råder inget tvivel om vilka krafter som finns i en tillväxtmotor. Hoppa tillbaka till första raden i den här texten en gång till så ser du vad jag menar.

Gör gärna också en egen räkneövning för vad som skulle hända om många fler än våra 20 projektföretag får en tillväxtmotor. Den genomsnittliga omsättningsökningen har varit 1,55 miljoner kronor i de värmländska företagen. Enligt statistik från SCB:s företagsregister finns det 916 839 små och medelstora företag i Sverige (upp till 49 anställda, 2015).

Om alla dessa tillsätter en tillväxtmotor kan alltså Företagssverige öka sin totala omsättning med 1 421 miljarder kronor. 1,4 biljoner kronor. Min miniräknare klarar faktiskt inte ens att hantera så stora pengar!

Fortsätt att läsa tidningen Entré. Kanske väcker du också en tanke, som får ord, som bidrar till tillväxt.

/Anette Rhudin

Gasa på mot tillväxt

Under hösten har vi en praktikant på ESBRI, Björn Lindholm. Han är statsvetare och har fått jobba med lite av varje hos oss. Bland annat har han hjälpt oss med researcharbete, gjort kartläggningar och några av er har säkert träffat honom i samband med våra evenemang. Björn har också skrivit ett boktips om en bok som handlar om styrelsens roll. /Helene

Jag har precis läst boken ”Styrelseteamet som skapar tillväxt” av Thomas Ahrens och vill dela med mig av den eftersom jag tyckte att den var intressant.

Boken är skriven för ägare, styrelse och ledning i de företag som vill utvecklas mer, och som vill skaffa sig fördelar gentemot sina konkurrenter.

Thomas Ahrens menar att för att kunna köra ifrån sina konkurrenter krävs ett team som kan jobba för och med varandra. Han liknar det vid ett Formel 1-lopp där varje team består av en depåchef, ett depåteam och en vd som ska gasa ut ur depån. Då är det viktigt med stöd från teamet för att få så bra förutsättningar som möjligt att göra starka resultat varv efter varv på banan. Men hur blir det då om inte alla i teamet utför sitt jobb på bästa sätt?

Boken redogör för hur kan man få styrelsen lika aktiv och stöttade som depåteamet. Den innehåller konkreta tips på hur man skapar ett engagerat och effektivt styrelsearbete. Den är användbar för alla företag som vill ha en styrelse i framkant, och som klarar av satsningarna framåt.

Personligen tycker jag att det är en strukturerad och lättläst bok. Författarens slutsatser efter varje kapitel gör den tydlig, det är lätt att slå upp ett relevant kapitel och inhämta tips och råd därifrån.

Detta tycker jag är bra, jag skulle själv vilja ha ännu fler konkreta tips för att mitt (framtida) företag ska kunna utvecklas och bli ännu bättre. Om inte annat ger boken inspiration!

/Björn 

Gästblogg: Från Startup Open till Silicon Valley

Årets Global Entrepreneurship Week hålls 14–20 november. Men under GEW-paraplyet ryms flera globala entreprenörskapstävlingar som redan har dragit igång. En av dem är Startup Open som varje år lyfter fram 50 av världens mest framgångsrika startups. I förra årets Startup Open fanns svenska Lizer Group bland vinnarna. Dessutom listades företaget av CNBC som en av världens 20 hetaste startups. Vi bad Karl Lillrud, grundare och vd för Lizer Group, att berätta hur det går för företaget nu ett år efter att de deltog i Startup Open. Nedan finns hans gästblogg. OBS: Missa inte årets Startup Open med deadline 30 september. /Jelena

Efter Startup Open har det hänt otroligt mycket så jag vet inte riktigt var jag ska börja, men låt oss helt enkelt bara dyka rakt in: Det har inte varit någon promenad i parken. Det har varit högt tempo med många korta och kritiska deadlines. Men det har också varit ett år av framgångar.

Strax efter att vinnarna i Startup Open tillkännagavs fick vi en otrolig utmärkelse som resultat av tävlingen: nyhetskanalen CNBC publicerade en artikel med världens 20 hetaste startups – där vi fanns med. Då hette både företaget och vår konsumentprodukt Pricelizer, något som vi insåg att vi behövde åtgärda. Så föddes namnet Lizer Group.

Att vi låg med på listan över världens 20 hetaste startups kom som en total överraskning och investerare började jaga oss från hela världen. Investerare som vi i dag har en dialog med för att se på vilket sätt, och med vilka, vi vill samarbeta. När vi närmare undersökte hur vi hade lyckats få denna enorma publicitet visade det sig att CNBC hade tittat på just de 50 vinnarna i Startup Open. Vi var för övrigt även det enda svenska företaget på den lista CNBC gick ut med i sin artikel.

Tävlingar tar tid, det måste man inse. Men det är tid som absolut är värd att investera, till en viss punkt. Inte minst för all den PR man kan få. Efter dessa två fantastiska resultat valde vi att lägga mindre tid på tävlingar och mer tid på att bygga vår produkt och vårt företag.

Att vi som svenskt företag syns i globala tävlingar som Startup Open är en viktig del i att synas i rätt sammanhang. Det bidrar också till att omvärlden hålls uppdaterad kring att Sverige fortsatt levererar världsledande innovationer och har en stark startup-community.

Vi ser just nu inga hinder, bara spännande och utvecklande utmaningar. Som alla startups har vi såklart haft utmaningar, men för varje utmaning blir vi bara starkare och mer erfarna. Ibland kan utmaningarna kännas överväldigande. Då gäller det att inte förblindas utan att fokusera på delmål och fira varje framgång på det sätt som passar dig.

En av de bästa känslorna under året var när vi i september äntligen laddade upp vår första version av konsumentprodukten Pricelizer till Appstore och Google Play. Pricelizer gör det möjligt för dig som konsument att bokmärka vilken produkt som helst som du kan hitta på nätet via din vanliga webbläsare. Vi talar sedan om för dig när priset förändras, du kan till och med bestämma vilket pris du vill att varan ska gå ner till så informerar vi först när priset har gått ner till exempel 25 procent.

Vi beslutade att lansera i Sverige som första land för att testa med ett land där man är nyfiken och intresserad av nya lösningar. Under hösten kommer vi självklart expandera vidare i flertalet länder.

Vi försöker ta tag i alla utmaningar i ett tidigt skede. Tanken är att vi då får möjligheten att förbättra och optimera steg för steg, i stället för att göra allt på samma sätt och på samma gång. Då minskar också risken att man gör misstag i flera länder samtidigt.

Vi har en distribuerad organisation, för att bli effektivare och för att få möjlighet att arbeta med just de personer som vi har behov av för tillfället – till det pris som vi har möjlighet att betala.

I vissa fall handlar det om en prispressad situation, men lika ofta handlar det om möjligheten att öka effektiviteten genom att arbeta med teammedlemmar i olika tidszoner. Då kan vi arbeta effektivt under 24 timmar per dygn i stället för de normala 8 timmarna. Jag arbetar själv inte normala arbetstider och det är då en styrka att teamet arbetar på ett överlappande sätt. Vi får därmed en mycket hög leveranskapacitet och det är något som genomsyrar vår organisation.

Vi håller nu på för fullt med att förbereda företaget för flytten till Silicon Valley, där vi kommer ingå i det tillvätfokuserade programmet TINC som sponsras av Vinnova.

Det är ytterligare en enorm möjlighet för oss att göra ett starkt avtryck. Det skapar fokus, energi och vårt team ser verkligen hur vi fortsatt expanderar och satsar på att bli en global spelare. Vi har tidigare arbetat bootstrappat med begränsade resurser, men arbetar nu aktivt med att få in kapital. Och vi har alltså blivit kontaktade av flera intresserade VC-bolag och affärsänglar.

Marknaden börjar nämligen bli mogen för att förstå problemet som vi löser, något som alltid är en utmaning när man lanserar en ny tjänst som mottagaren inte kan kategorisera direkt. Vi missuppfattas ofta för att vara en ny typ av prisjämförelsetjänst. Det är dock helt fel. Vi arbetar med big data, dataanalysmodeller och med hantering av konsumentdata på detaljnivå. I korthet: Vi är den tjänst som kommer att göra det möjligt för e-handeln på global nivå att öka sin conversion rate (hur stor andel av besökarna på en sajt som faktiskt handlar) från 2 procent till 4 procent.

/Karl Lillrud

Gästblogg: Från idé till succé på Linné

Andreas Carlsson har skrivit låtar till artister som Britney Spears, Backstreet Boys och Céline Dion. Han delade med sig av sina erfarenheter under GEW.

Att inspirera unga människor till entreprenöriella stordåd är en viktig del av Global Entrepreneurship Week (GEW). Linnéuniversitetet är en av årets svenska GEW-partners, och ett av de lärosäten som satsade mest på GEW 2015. Nils Nilsson är vicerektor, med ansvar för ”Det entreprenöriella universitetet”. I denna gästblogg berättar han om de aktiviteter som genomfördes, och om varför GEW är viktigt /Åse

Linnéuniversitetet har tillsammans med partners, för tredje året i rad, arrangerat en välbesökt entreprenörskapsvecka: 10 evenemang på två orter, och över 550 deltagande studenter och näringslivsföreträdare. Föreläsningar, mingel och workshops har skapat inspiration, insikt och nya möten.

Veckan invigdes på tisdagen, 17 november. Då höll entreprenören och låtskrivaren Andreas Carlsson mycket uppskattade föredrag i både Kalmar och Växjö på temat ”Från idé till succé”.

Under veckan har studenter sedan kunnat möta näringslivsrepresentanter under kreativa frukostar, entreprenöriella after works och digitala luncher. Vi har haft smarta föreläsningar med toppkrafter om såväl den nya delningsekonomin som sinnesmarknadsföring. Drivhuset Växjö har dessutom passat på att hålla sitt 20-årsjubileum i samband med GEW.

För Linnéuniversitetet är denna vecka ett utmärkt tillfälle att göra skillnad och kraftfullt markera entreprenörskapets viktiga roll i lösandet av samhällets olika utmaningar. Att ge våra studenter inspiration och öka deras tilltro till sin egen förmåga att göra skillnad i olika sammanhang är så klart också ett huvudmål som styr vårt urval av aktiviteter. Den globala inramningen är också en bonus som tilltalar i dessa tider av växande murar.

/Nils Nilsson

Med vinnare i Kenya

Kajsa Brange och Elin Lindqvist vann uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt 2013. Här är de tillsammans med Mugethi Gitau, Community Manager på inkubatorn iHub i Nairobi, Kenya.

Tillsammans med VINNOVA arrangerar ESBRI uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Vinsterna består av resestipendier, och i dealen ingår att vinnarna berättar om hur de har spenderat pengarna. Förstapristagarna från 2013, Kajsa Brange och Elin Lindqvist, åkte till Nairobi för att lära sig mer om entreprenörskap i Kenya och diskutera möjligheter och utmaningar med att driva företag där.

Under resan träffade de entreprenörer från IKT-sektorn, biståndssektorn och modebranschen, samt entreprenörsorganisationer som inkubator iHub. Alla delade ett stort engagemang för samhällsutveckling och entreprenörskap.

Här kan du läsa Kajsas och Elins egen berättelse om entreprenörskapsresan till Kenya.

/Jonas

Gästblogg: Asia at its peak!

Tillsammans med VINNOVA arrangerar ESBRI uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. De lyckliga vinnarna i årets upplaga offentliggjordes i samband med VINNOVAs årskonferens 2 december. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Förra årets tredjepristagare, Marc Hoogendoorn, valde att lägga sina vinstpengar på en resa till Asien. Nedan följer en gästblogg om hans upplevelser. / Jonas

In October I traveled throughout Eastern Asia’s economic hubs. This wonderful opportunity was offered to me as a study trip by ESBRI and VINNOVA for winning third price in the yearly Nytt&Nyttigt thesis competition. I visited Bangkok, Kuala Lumpur and Singapore where I went to the main economic areas and interviewed international and local business people.

I am personally working as a consultant in business intelligence with mostly major international companies. In the mean time I am in the development of an internationally focused new business. My current business focus and connections are in Western and Eastern Europe. For me a natural extension to my current experience was to obtain knowledge on business in Asia, mainly because of its continuously rising importance in the world economy. As I recall one of my interviewees said – ‘Asia is where it is happening right now’.

I had never seen this many high-rise buildings and construction areas in my life. Especially in Bangkok and Kuala Lumpur it seemed like there were mega projects being executed everywhere. Several of my interviewees were working in the architectural business and confirmed that construction in the area was in an enormous up rise. Shopping malls, office buildings, apartments, extremely luxurious hotels – it seemed like there was no end to it.

There was economic activity going on everywhere. From the airport to the hotel, to the business districts, there were people working all kinds of odd jobs, all the time. Shops closing at 6 and designated weekend opening times? Not there. As was explained to me, many shop holders and taxi drivers owned the assets of the company as a family and changed shifts in between. I was told that many taxi vehicles there were operational almost 24/7. Talk about work mentality!

An aspect of doing business in Asia that kept recurring in almost all the interviews and conversations I had was trust and networking. According to the people I interviewed this is the most important element to success for businesses in Asia. Good and trustworthy relations are considered highly valuable and are cherished. I was told that it is was not uncommon that the directors or owners of companies would intermingle, exchange gifts, celebrate and network together while not even discussing the actual topic, which would be handled by the subordinates.

Altogether the trip for me personally was educating and gave me vastly different and fresh perspectives. I think that it is very helpful to examine other cultures and reassess our own usual conduct. Especially the personal networking element was very insightful. In Asia it is so obvious and open but perhaps, under the surface, doing business in Europe it is not that much different.

/Marc Hoogendoorn

Gästblogg: Startups i fokus på nätverkskonferens

Bordeaux i klart väder...

1-6 september 2014 arrangerades IMP-konferensen i Bordeaux, Frankrike. Ett av konferensspåren hade temat "Start-ups and their strategizing in networks: conforming to established structures and creating new ones". Det organiserades gemensamt av forskare från NTNU, Chalmers, Uppsala universitet och Lunds universitet. Lise Aaboen, NTNU, är en av arrangörerna. Vi har fått en gästblogg från Lise, om speglingar och dimridåer inom startupforskningen. /Åse

I Bordeaux finns det en stor vattenspegel nere vid floden. När vattenytan är stilla syns alla husfasader från gatan mittemot i vattenspegeln. Andra gånger bildas i stället en stor vattendimma så att man varken ser någon spegling eller vad som händer på andra sidan dimman. I rum 1111 på Kedge Business School i Bordeaux pågick det 4-5 september presentationer och diskussioner om startups i nätverk. Delandet och kombinerandet av vår förståelse för startups i nätverk visade både på tydliga speglingar och stora dimridåer i relation till varandra och andra närliggande forskningsfält. Specialspåret ”Start-ups and their strategizing in networks: conforming to established structures and creating new ones” var del av den årliga IMP-konferensen som i år fyllde 30 år.

… och i dis

En gemensam nämnare för många papers var att de tog sig an en utmaning som också finns inom entreprenörskapslitteraturen. Till exempel framgångsfaktorer för en startup, vad som gör att vissa startups växer mer än andra, hur produkter utvecklas och hur man hittar kunder, leverantörer och producenter när man är ett litet nystartat företag. Sedan analyserades frågorna ur det industriella nätverksperspektivet vilket gjorde att fokus hamnade på startupens interaktioner och relationer med sin omgivning. En annan variant var att titta på andra perspektiv, såsom lean start-up, capabilities och liabilities med nätverksglasögon för att hitta möjligheter till ömsesidiga bidrag mellan perspektiven.

Sessionerna var välfyllda och besöktes av många nyfikna och intresserade forskare som inte själva presenterade inom spåret. Några av artikelförfattarna brukar vanligtvis inte besöka IMP-konferensen. I rummet fanns också nätverksforskare som inte huvudsakligen fokuserar på startups, och startup-forskare som inte alltid använder industriellt nätverksperspektiv. Det gjorde att diskussionerna efter presentationerna ibland svängde rejält.

Redan tidigt ifrågasattes hela startup-begreppet som något empiriskt intressant. En stund senare var det i stället det industriella nätverksperspektivet som var i skottgluggen. Det föreslogs att vi bör forska mer på vilka delar av det industriella nätverksperspektivet som kan utvecklas för att startup-relaterade frågor ska kunna adresseras på ett bättre sätt. Diskussionerna som helhet präglades av en konstruktiv, entusiastisk och välvillig anda för att artiklarna och forskningsområdet ska utvecklas ytterligare. Det fanns ändå en enighet om att en startups interaktioner är avgörande för utvecklingen.

Lise Aaboen

Det var fantastiskt lyxigt att kunna lyssna till enbart intressanta presentationer under en och en halv dag av en konferens. Ni som varit på en del konferenser vet att det inte händer varje gång!

Vi som organiserade startup-spåret är Lise Aaboen (NTNU), Malena Ingemansson (Uppsala universitet), Frida Lind (Chalmers), Andrea Perna (Uppsala universitet), och Tommy Shih (Lunds universitet). Vi är en del av en större och ganska löst sammansatt grupp av framför allt nordiska och italienska forskare som delar forskningsintresset för startups i nätverk. Vi har årliga workshops och skrivprojekt.

Oavsett om man klassificerar sig som startup-forskare, nätverksforskare – eller både och – så är man välkommen att kontakta oss om man vill närvara eller bidra vid kommande aktiviteter. Genom att interagera finns det större möjligheter till speglingar mellan olika forskningsperspektiv, och mellan forskning och det praktiska arbetet med att driva startups. På så vis blir det förhoppningsvis färre dimridåer på sikt. Vi använder ”startups” som paraplybegrepp för att alla bokstavskombinationer (NTBFs, USOs, CSOs och så vidare) ska känna sig lika välkomna.

Vill du ta del av artiklarna från konferensen? De laddas upp på IMP Group

/Lise Aaboen