Estrad funkar även på distans

I tisdags arrangerade vi Estrad, talare var Bengt Johannisson och Caroline Wigren-Kristoferson. Jag hade tyvärr inte möjlighet att vara med den här gången men var förstås nyfiken på vad Bengt och Caroline skulle säga. Och eftersom vi både livesänder och lägger ut föreläsningarna som webb-tv efteråt kunde jag ta del av Estrad hemifrån, smidigt!

Forskarna redovisade resultat från ett spännande projekt som de har arbetat med i tio års tid. De har genomfört djupintervjuer med fem manliga och tre kvinnliga entreprenörer som har varit banbrytande på olika sätt – och som dessutom i vissa fall har brutit mot svensk lag, och dömts för det.

Flera av entreprenörerna var eller är pionjärer inom de kreativa näringarna. Lars Vilks har till exempel blivit känd för sin (ibland mycket) provokativa konst, Bert Karlsson är affärsman, musik- och politisk entreprenör, och Tilde Björfors tog nycirkusen till Sverige. Projektet har utmynnat i boken ”Radikala entreprenörer – rebeller och samhällsförnyare”.

Bengt och Caroline har hittat flera gemensamma nämnare hos de här företagsamma individerna. Det kan definitivt vara värt att ha dem i åtanke när man startar eller driver företag (även om lagbrott kanske inte är att rekommendera). De radikala entreprenörerna…

•  … drevs av viljan att vitalisera samhället och provocera det etablerade.
•  … skapade något helt nytt.
•  … dömdes i flera fall för brott mot olika lagar. Lars Vilks sålde konst för att kunna betala böter när han brutit mot bygglagar och andra regelverk.
•  … insåg snabbt fördelen av att samarbeta med medier. Bert Karlsson fixade ett enormt bra marknadsföringstillfälle när han satt i fängelse. Då bjöd han in pressen och passade samtidigt på att lansera dansbandet Vikingarna.
•  … har ofta familjer och barn som målgrupp. Tilde Björfors arbetar med marginaliserade unga och har också varit verksam ute i skolor. Bert Karlssons Sommarland riktar sig främst till familjer.

Vill du också se föreläsningen? Den finns tillgänglig som kostnadsfri webb-tv.

/Helene

Radikala entreprenörer – om det svenska samhällets behov av olydnad (del 2)

Radikala entreprenörer – om det svenska samhällets behov av olydnad (del 1)

Redo för det radikala entreprenörskapet?

På tisdag är det föreläsningsdags igen, denna gång med två Estradveteraner: Bengt Johannisson och Caroline Wigren-Kristoferson. De kommer att prata om så kallade radikala entreprenörer – personer som tänjer på regler (och ibland bryter mot lagar) för att förverkliga sina idéer.

Bengt och Caroline har intervjuat åtta svenskar som kvalar in som ”radikala entreprenörer”. Däribland en vildavästernvurmare, en cirkusdirektör, en operafantast, och en som har grundat ett eget land.

Forskarna menar att det finns mycket att lära av dessa vildbasare, och att vi skulle behöva mer av deras entreprenöriella olydnad i Sverige. De har samlat sina resultat i boken ”Radikala entreprenörer – rebeller och samhällsförnyare” som gavs ut av Studentlitteratur i våras.

”[…] entreprenörskap kan ses som en granne till civil olydnad”, skriver de bland annat, och det ska bli kul att höra dem utveckla resonemanget på Estrad. Jag hoppas på bra diskussioner och synpunkter från våra deltagare också!

/Åse

Heta diskussioner om entreprenörskap och lärande

Magnus Klofsten, Diamanto Politis, Paula Kyrö, Mats Lundqvist och Hans Landström.

I slutet av förra veckan var Åse och jag på European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) i Lund. Workshopen samlade runt 45 deltagare. De flesta kom från svenska universitet och högskolor, men även flera utländska gäster var på plats: Alain Fayolle från Frankrike, Allan Gibb från Storbritannien och Paula Kyrö från Finland (alla tidigare vinnare av European Entrepreneurship Education Award – EEEA). På deltagarlistan fanns också ett par besökare från Danmark, en från gymnasieskolan och en från Tillväxtverket. Och så vi från ESBRI då.

Det sammanhållande ämnet under dag 1 var: Entreprenörskapsutbildning – tre årtionden, tre utmaningar och tre diskussioner. Den första diskussionen handlade om vilka teoretiska och filosofiska grunder som entreprenörskapsutbildningen står på – om några. En vanlig kritik är just att det råder brist på solida metoder och beprövad pedagogik inom entreprenörskapsutbildningen. Följden blir en osäkerhet bland lärare om hur de bör designa sina kurser och program. Det räcker inte med att studenterna går ut och gör saker, även om det såklart är en stor del av det. Det behövs även reflektion och kritiskt tänkande. Diskutanterna Alain Fayolle, Eva Leffler och Gustav Hägg var överens om att det är viktigt att se till i vilket sammanhang lärandet sker, och att det här med entreprenörskap inte bara är något positivt.

- Det är viktigt att förmedla det onda, det goda och det fula i det. Det gäller alla ämnen, inte bara entreprenörskap. Men det är kanske extra viktigt inom entreprenörskap, som ju omges av ganska mycket ”halleluja, vi ska rädda världen-tankar”. Entreprenörskap promotas så mycket av politikerna nu också, sa Gustav Hägg.

Det hettade till ännu mer under den andra diskussionen. Här deltog Frédéric Delmar, Allan Gibb och Mats Westerberg. Delmar förde in diskussionen på hur synen på entreprenörskap skiljer sig mellan de anglosaxiska länderna respektive en del europeiska länder (som exempelvis Sverige). Det var Gibb som framförallt fick stå som representant för ”den andra sidan” i diskussionen.

Delmar menade att den anglosaxiska synen på entreprenörskap är för liberal. Länder med mycket entreprenörskap, är ofta även ojämlika. Att många startar företag kan alltså bidra till ett mer ojämlikt samhälle, snarare än till ett mer jämlikt. I USA och England bygger en stor del av den ekonomiska tillväxten på företagande, i Sverige har vi en koordinerad tillväxt som har klarat oss relativt bra genom de senaste kriserna. Delmars slutsats var att det finns skäl att fundera över om entreprenörskap över huvud taget bör främjas, eller om vi bör utbilda i ämnet – åtminstone inte som obligatoriska kurser. Han framhöll också vikten av att verkligen veta vad vi pratar om: Vad är det vi undervisar i och för vem? Vad vill vi uppnå? Det gäller att vara tydlig med detta gentemot studenterna, poängterade Frédéric Delmar. Det är trots allt stor skillnad på barfota-småföretagande och SiliconValleys jakt på enhörningar.

Allan Gibb tyckte att han blev anklagad för något han inte stod för. Det han brinner för är att utbilda entreprenöriella och kreativa individer, och att utveckla ett mer innovativt utbildningssystem. Enligt Gibb beror ojämlikheten i samhället på de stora företagens agerande, snarare än på entreprenörernas.

Den tredje diskussionen handlade om etiken och moralen bakom att uppmuntra studenter till att starta företag. Deltog gjorde Magnus Klofsten, Paula Kyrö, Mats Lundqvist och Diamanto Politis. Samtalet kretsade bland annat kring risk, osäkerhet och misslyckanden. Går det att få in sådana element i utbildningen på ett bra sätt? Vilket ansvar har lärare för studenter som misslyckas i sitt företagande?

Alla tre diskussioner kommer inom kort att finns som webb-tv. Vi återkommer med länk framöver…

Dag 2 på workshopen innehöll bland annat ett keynote-tal av årets vinnare av EEEA: Bengt Johannisson.

EDIT: Nu finns alla filmklipp från EEEW på Lunds universitets Youtubekanal.

/Jonas

Grattis Bengt!

Hans Landström, Bengt Johannisson, Caroline Wigren-Kristoferson, Anders Bergstrand.

Jonas och jag avslutar veckan i Lund, som deltagare i tvådagarsworkshopen European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW). Workshopen har arrangerats sedan 2012 och är en mötesplats för alla som vill diskutera utmaningar och möjligheter kopplade till entreprenörskapsutbildning och entreprenöriellt lärande.

Alla är här. Eller, inte exakt alla kanske. Men många forskare/lärare från en rad olika svenska universitet, och några mer långväga. Till exempel samtliga mottagare av European Entrepreneurship Education Award (EEEA): Allan Gibb (2012), Alain Fayolle (2013) och Paula Kyrö (2014). Och så, förstås, årets mottagare av priset: Bengt Johannisson!

Bengt är en pionjär på många sätt: Han är Sveriges första entreprenörskapsprofessor. 2008 mottog han, som första och hittills enda svensk, Global Award for Entrepreneurship Research. Och nu belönas han alltså med ännu ett prestigefyllt pris, denna gång för sina mångåriga insatser inom utbildningsområdet.

Han fick ta emot sitt pris i går kväll, under konferensmiddagen på Grand Hotell i Lund. EEEA består av ett stiligt diplom med porträtt, 100 000 svenska kronor och en massa ära förstås. I juryns motivering framhålls bland annat Bengts nyfikenhet och förmåga att provocera. När han tackade för priset lovade han att fortsätta på sin inslagna bana, och också att redesigna sitt arbetsrum i svart och guld – för att matcha diplomet.

- Förut betalade vi i Sverige ett tionde till kyrkan. Jag tänker istället skänka en del av prispengarna till en grundskola i Uganda, sa Bengt Johannisson.

- Tack allihopa. I morgon kommer jag att leverera fler provokationer i mitt key note speech, fortsatte han.

Vi på ESBRI lyfter på hatten och säger grattis!

/Åse 

Estrad fyllde 150

I går var det lite högtidsdag här på ESBRI. Inte för att det var 12-12-12, eller för att vi vakade in Lucia. Utan för att vi höll vår 150:e Estradföreläsning. Inte så illa faktiskt, om man tänker efter. I 15 år har grundkonceptet sett likadant ut: forskare presenterar sina resultat för en blandad publik. Ny kunskap och spännande möten i skön förening. Och föreläsningsserien är fortfarande populär, välbesökt och hittar kontinuerligt fram till nya deltagare.

Men så har det också hänt en hel del under åren. Vi har utvecklat möjligheten att ta del av Estrad på distans. Numera kan man följa föreläsningarna live via Bambuser eller sociala medier som Twitter och Facebook. Man kan också se dem i efterhand på vår egen webb-tv.

Själva föreläsningen i går hade lite annorlunda snitt. Fyra yngre forskare fick fem minuter var att ”pitcha” sin forskning, alltså kort presentera den för publiken. En panel med några av entreprenörskapsforskningens ”superstjärnor” kommenterade sedan sina yngre kollegors presentationer. Det blev ett dynamiskt och bra samtal, där även publiken deltog.

Även talarpresenterna var lite annorlunda, med anknytning både till jul och till forskningsvärlden kan man väl säga. Det var brädspel från Acabo Games, bland annat ett Trivial Pursuit-liknande frågespel fast med frågor endast inom naturvetenskap och teknik. Kanske kan va nåt nu när det verkligen börjar lacka…

Efter föreläsningen bjöd vi på glöggmingel, en tradition vi har hållit på i ett antal år vid det här laget.

Glad Lucia!

/Jonas

Moving entrepreneurship forward

Homo ludens ifrågasatt

Den lekande människan – homo ludens – och barns medfödda entreprenörskap förs allt oftare in i entreprenörskapsforskningen, bland annat av Daniel Hjorth och Bengt Johannisson. Malin Tillmar och Karin Berglund ifrågasätter den diskussionen. Under fredagseftermiddagen presenterade de ett papper som sätter genusperspektiv på lekbegreppet.

De utgår från två case: en kvinnlig barnmorska och en manlig konstnär. Tillmar menade att om hon hade sagt ”du är en lekande entreprenör” till barnmorskan, hade den senare blivit mycket upprörd. Hon jobbade hårt för att vara en seriös företagare. Berglund såg däremot mycket lek kring konstnären, där såväl industrimän som högt uppsatta politiker gärna drogs med.

Malin Tillmar och Karin Berglund konstaterade att leken har fler dimensioner än ”roligt”. Och entreprenörskap är inte bara lek, det är ett (könat) spel, menade de.

/Åse

Publicering: Att ta sig igenom nålsögat

Hela doktorandgänget från ICSB-konferensen med professor Bengt Johannisson längst ned till vänster. Foto: Åse Karlén

”Publish or perish”, publicera dig eller förgås, är ett välkänt begrepp i forskarkretsar. Om man inte syns i de vetenskapliga tidskrifter som gäller inom sitt område, finns man inte. Men att få en artikel publicerad är ingen promenad i parken, ens för en väletablerad akademiker. Professor Klepper pratade en del när jag intervjuade honom inför det här numret av Entré.

Bengt Johannisson höll i en workshop på området för doktorander i dag på ICSB-konferensen. Titeln var “The dos and don'ts of how to get your first paper published.” Han menade bland annat att det handlar om att välja rätt tidskrift för sin artikel. Har den tidigare publicerat artiklar inom området? Har den rätt kvalitet?

En bra idé är att skriva tillsammans med en senior forskare, gärna sin handledare. Även om det inte alltid är sant att erfarna forskare skriver bättre än unga så kan den seniores rykte vara viktigt för att över huvud taget bli publicerad. Det är också smart att använda sitt begynnande akademiska nätverk för att testa sina idéer. Och om engelska inte är modersmål är språkkontroll en god idé.

När det är dags att skicka in artikeln bör man ta reda på hur formatet, som abstract, nyckelord och referenser, ser ut. Och anpassa sig efter det.

Kriterier som artiklarna bedöms efter är exempelvis: lämplighet, betydelse, den begreppsmässiga konsekvensen och hur klar framställningen är. Det gäller att ligga nära forskningsfronten och visa att man har koll på den övriga nyskapande forskningen inom området. En fångande inledning och en fantasifull slutsats ökar chanserna att ta sig igenom nålsögat.

Om man sedan, vilket inte är helt ovanligt, blir refuserad, är det viktigt att ta till sig kritiken. Granskarna har lagt ner mycket tid på att läsa artikeln, och det finns en hel del att lära inför nästa försök. Det är inte dig de kritiserar utan artikeln, använd feedbacken och sikta på en annan tidskrift, rådde Johannisson.

Samma gäller vid revision: Läs kommentarerna noggrant och gör systematiska ändringar innan du skickar in artikeln igen. Och kanske igen. Och igen. Flera revisionsvändor är inte ovanligt.

Bengt Johannisson hade också ett råd att ta till när man väl blivit publicerad: Berätta för alla du känner och fira! Det är en framgång för dig, både som person och som forskare.

/Jonas

Entreprenörskap som förändrar samhället – och ger klirr i kassan

Det behövs fler samhällsentreprenörer i Sverige, och fler innovativa idéer i samhällets tjänst. Det skriver Eva Moe i förordet till Entrepreneurship in the Name of Society (KK-stiftelsen, 2009), en engelsk kortversion av Samhällets entreprenörer – En forskarantologi om samhällsentreprenörskap, som kom tidigare i år. ESBRI skrev om den här. Redaktörer för boken är forskarna Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist. I sitt inledningskapitel skriver de bland annat att samhällsentreprenörskapet kan påverka samhället på många olika sätt: som en mobiliserande kraft, som en innovativ kraft och som en värdeskapande kraft. Ibland kan det till och med leda till radikala samhälleliga förändringar.

Och fler håller med om att samhället tjänar på att entreprenörer engagerar sig i sociala frågor. Centerpartisterna Kenneth Johansson och Birgitta Sellén skriver i en motion till riksdagen att det de kallar för socialt företagande kan ha en samhällsekonomisk vinst på upp till en miljon kronor per person och år. Med motionen vill de att: ”arbetet med att underlätta för och stimulera socialt företagande ska intensifieras.”

Ett nyligt exempel på hur näringslivet engagerar sig i samhällsfrågor är Björn Carlsons och Niklas Zennströms inlägg om miljöfrågor i Östersjön som de skrev om på DN debatt. Zennström har för övrigt en fond som arbetar just med att stödja bland annat socialt entreprenörskap.

Samhällsentreprenörskap är inget nytt, men kanske viktigare än någonsin när vi står inför stora samhälleliga utmaningar i form av klimatförändringar och ekonomisk kris. Och, det finns ju pengar att tjäna – både för samhället och för den driftiga entreprenören!

Jonas Gustafsson, Redaktör på ESBRI.

Entreprenörskap – mer än bara företag

Samhällsentreprenörskap är inget nytt. Det har alltid existerat vid sidan av det flashiga, riskkapitalfinansierade, vinstmaximerande och högteknologiska företagandet. Det är bara det att det inte har fått lika mycket uppmärksamhet. Detta vill en grupp forskare ändra på nu. I ett projekt, finansierat av KK-stiftelsen, skriver de på en bok som kommer ut om någon månad.

I dag föreläste bokens tre redaktörer – Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist – på ESBRIs Estrad. De berättade bland annat om samhällsentreprenörskapets rötter, och placerade in begrepp som CSR, social ekonomi, civic entrepreneurship och publikt entreprenörskap i en fyrfältsmodell som hade socialt–ekonomiskt respektive kollektiv–individ på de båda axlarna.

Gawell, Johannisson och Lundqvist bjöd på en rad exempel på samhällsentreprenörskap. Många av dem var kollektiva, kooperativa och/eller ideella: chalmersstudenter som bygger en solcellsdriven inkubator i Uganda, skatemekkat Stapelbäddsparken i Malmö, konstnärer som synliggör samhällsproblem, eldsjälar inom åldringsvården och Attac – som började som en gräsrotsrörelse, men som organiserats på ett entreprenöriellt sätt.

Inom det traditionella entreprenörskapet finns ett antal hjältar som ständigt lyfts fram (oftast manliga sådana: Persson, Kamprad, Zennström…). På samma sätt har även samhällsentreprenörskapet börjat få sina poster boys – men även dito girls: Putte Svensson (Rock City Hultsfred), Björn Söderberg (Watabaran) och Karin Stenmar (Dem collective ), för att nämna några.

Vill du veta mer om samhällsentreprenörer? ESBRI tillhandahåller föreläsningen som webb-tv – kostnadsfritt. Mejla estrad@esbri.se för mer info.
Om du hellre vill delta ”live” är du varmt välkommen åter i vår. Vi sparkar igång Estradåret 2009 med en föreläsning om ”Jakten på ett nytt Google” 13 januari. Läs mer och anmäl dig här.

Åse Karlén, redaktör ESBRI

Inspiration för, om och i entreprenörskap

Nu har ESBRI genomfört den 11:e workshopen för lärare i entreprenörskap på universitets- och gymnasienivå. Varje år är det likadant: vi slås av vilken enorm drivkraft och entusiasm som finns bland dessa lärare!

Under två dagar har inspiration blandats med erfarenhetsutbyte. Vi har bland annat lyssnat på Bengt Johannisson, Teo Härén, Clare Fairfield och Christian Vintergaard.

I år har universitets- och gymnasielärarna mestadels diskuterat frågor som är specifika för deras respektive undervisningsnivå, i parallella workshops. Vi tror och hoppas dock att de har haft nytta av att ta del av varandras erfarenheter, inte minst under pauser och under måltider.

Om du är nyfiken på vad vi kom fram till under workshopen kan du hålla utkik här. Där kommer vi framöver att fylla på med material, bland annat kan du som gymnasielärare få tips om argument som du kan använda för att övertyga andra lärare om varför entreprenöriellt lärande är bra och nödvändigt.

Nu ska vi utvärdera det vi gjort och fundera på nästa steg. Har du förslag på hur vi ska gå vidare med aktiviteter för lärare? Tipsa oss genom att mejla till mig: helene.thorgrimsson@esbri.se

Helene Thorgrimsson, projektledare på ESBRI

Lärare lär av varandra

Forskarkonferenser inom entreprenörskapsämnet finns det många av, medan konferenser för entreprenörskapslärare är desto mer sällsynta. Så var det 1998, och så är det än i dag. Detta är skälet till att ESBRI drog igång en årlig workshop för lärare för tio år sedan, och anledningen till att vi kör vidare med en dåres envishet.

Om bara några dagar är det dags igen. 10-11 november samlas ett gäng entreprenörskapslärare - med lust att lära mer - på Utsikten i Nynäshamn. De kommer från såväl gymnasiet som universitet/högskola, och möter inspiratörer som Teo Härén, Bengt Johannisson, Clare Fairfield och Christian Vintergaard. Men workshopens stora behållning lär som vanligt bli de många diskussionerna med kollegor från andra lärosäten.

Det ska bli mycket intressant att få ta del av deltagarnas olika undervisningsinriktningar (för, om respektive i entreprenörskap), erfarenheter, tips och tricks! Vi på ESBRI ser fram emot två spännande dagar, präglade av "möjlighetisering".

Mer info om årets workshop, och artiklar från tidigare års workshops, finns förstås på webben.

Åse Karlén, redaktör på ESBRI

Prisa entreprenörskapandet

I går deltog jag i prisutdelningen av The FSF-NUTEK Award 2008. I år går för första gången priset till en svensk: professor Bengt Johannisson.

Han har i mer än 30 år inspirerat och provocerat med sin forskning om "entreprenörskapande". Han pratade bland annat om skolan, och han anser att skolans största utmaning INTE är att göra eleverna mer entreprenöriella, utan att låta dem behålla sin kreativitet. Bengt anser att engagemang och personligt intresse leder till att man startar företag. Därför är det så viktigt att utveckla det individuella programmet på gymnasieskolan för att alla ska hitta sin väg.

I ESBRIs tidning Entré nr 1-2008 lyfte vi fram Bengts forskargärning i en längre artikel. I anslutning till den publicerade vi också röster om Bengt och en lista över några av hans böcker.

I samband med gårdagens prisutdelning fick vi också höra den unge entreprenören Erik Fjellborg berätta om sitt företag Calnet. En uppfinnartävling och sedan Ung företagsamhet på gymnasieskolan satte igång hans tankar som ledde till ett framgångsrikt företag som säljer webbaserade system för att hantera deltidspersonal. Fjellborg menar att entreprenörskap i gymnasieskolan leder till man ser fler möjligheter. Även om man inte startar företag direkt kanske man gör det senare i livet.

ESBRI vill ge lärare som undervisar i entreprenörskap på gymnasier och högskolor/universitet en plattform för erfarenhetsutbyte och inspiration. I november ordnar vi den 11:e workshopen om entreprenörskap och lärande. Är du själv lärare, eller känner du någon som du tror är intresserad av att delta? På webben hittar du mer info om workshopen.

Helene Thorgrimsson, projektledare ESBRI

Grattis till ännu en kompis!

Bengt Johannisson blev i dag utsedd till årets pristagare av ”FSF-NUTEK Award”, ett pris som ges till de främsta entreprenörskapsforskarna i världen.

Johannisson är Sveriges förste professor i entreprenörskap. Han är också den förste svensk som får ”FSF-NUTEK Award”. Och det är givetvis roligt att priset även i år går till en av mina och ESBRIs nära vänner. Förra året gick det ju exempelvis till forskarna bakom Dianaprojektet, som vi har ett mångårigt samarbete med. På ESBRIs hemsida kan du hitta vad vi har skrivit om Bengt genom åren. Här finns också en kort artikel om att han i dag fick priset.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI