Gästblogg: Tänd gnistan hos entreprenörerna och ge dem incitament att växa

Foto: Ethan Hoover/Unsplash

Årligen betalar den svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd, men bara en bråkdel går till små och medelstora företag. Det är helt uppåt väggarna, anser Anette Rhudin som brinner för att få mindre företag att växa. Hon var drivkraften bakom succéprojektet Tillväxtmotor/Business Generator i Värmland, som fick pris av EU-kommissionen för ett år sedan. Nu skalar Anette upp projektet under namnet Navigator Scaleup. Kontakta henne om du vill veta mer – men läs först hennes gästblogg! /Åse

”Större företag har större framtidstro”
”Vanligare med hållbarhetsarbete i större företag”
”Ju större företag desto vanligare med innovation”
”Större företag är i högre utsträckning digitaliserade”

Citaten ovan är hämtade ur Tillväxtverkets skrift Företagens villkor och verklighet 2017. Det är tydliga indikationer på att det finns fördelar med att växa som företag. Det finns därför en stor samhällsvinst i att stötta små och medelstora företags kliv uppåt, på skalbarhetens stege. Det skapar hållbar tillväxt – på riktigt.

Man kan även läsa i samma skrift att majoriteten av företagen vill växa:

”Av småföretagen är det nästan 70 procent som vill växa antingen genom att öka både omsättning och antalet anställda […] men trenden sedan 2005 har varit en sjunkande tillväxtvilja.”

Det sistnämnda är ju lite oroväckande. Det mest naturliga och drivkraften i en entreprenörs liv avtar. Det måste förändras och vändas.

Förra året vid den här tiden var Tillväxtmotor/Business Generator, ett EU-projekt från Värmland, nominerat som Sveriges bidrag till EEPA 2017, European Enterprise Promotion Awards. I en hel vecka deltog vi i EU-kommissionens evenemang SME Assembly, och fick frottera oss med Europas drivkrafter i tillväxtfrågor.

De uttalade tydligt och klart, under hela veckan, att Europas tillväxt skapas av små och medelstora företag (SME). Vill man fördjupa sig i detta så finns allt i ramverket The Small Business Act (SBA) som skapats för att se till att vi stöttar och motiverar entreprenörer utifrån deras behov och motivationsfaktorer.

Tänk om alla länders trendspaning stämmer? Tänk om vi skulle göra som ramverket anger? Tänk om vi kan tända gnistan hos våra entreprenörer och ge dem incitament att växa? Jag tror att det kan ge full pott tillbaka till samhället.

I Sverige har vi totalt 1 119 813 registrerade bolag med 0–249 anställda. Tillväxtverkets rapport visar att det finns 819 999 bolag med noll anställda, och av dem är det 24 procent som kan tänka sig att växa – både vad gäller antal anställda och omsättning! Om dessa 24 procent skulle växa och anställa en person, då pratar vi om 197 000 arbetstillfällen. (I Värmland finns det ungefär 30 000 företag med noll anställda. Det skulle innebära 7 200 arbetstillfällen om 24 procent skulle ta ett kliv uppåt och anställa en person.)

Vidare är det 45 procent av mikroföretagen (1–9 anställda) som anger samma sak – det skulle innebära ytterligare 116 572 arbetstillfällen. Småföretagen (10–49 anställda) är totalt 34 117 stycken och hela 67 procent av dem kan tänka sig samma resa som ovan. Det innebär att vi kan addera ytterligare 22 858 arbeten. Slutligen, i medelstora företag (50–249 anställda) har vi 73 procent som ser en potential i att växa. Det motsvarar ytterligare 4 080 stycken arbetstillfällen.

Tillsammans blir detta inte mindre än 340 310 nya arbetstillfällen!

En svensk snittlön uppgick 2017 till 278 954 kronor. Enligt skattesnurran, inklusive arbetsgivaravgifter, blir det 153 636 kronor i olika skatter per år. Om du fortfarande hänger med i texten och alla siffror, inser du att det blir en väldig massa skattepengar tillbaka till välfärden: hela 52 283 867 160 kronor.

SME Assembly-veckan avslutade med tävlingen EEPA 2017. Vi vann med projektet Business Generator, i kategorin ”Investing in Entrepreneurial skills”. Ett EU-projekt i Värmland, som startade utifrån två forskningsbaserade artiklar i tidningen Entré…

Projektet avslutades med tillväxtsiffror som har fått de flesta att tappa hakan. De 20 deltagande bolagen hade i snitt 7,5 anställda, och lyckades öka antalet anställda med 25 procent. Det motsvarar hela 45 riktiga jobb. Löneutbetalningarna ökade med 22 miljoner och skatteutbetalningarna med ca 15 miljoner kronor. För en region som Värmland, så är detta ett riktigt hjältedåd.

Varje år betalar svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd. Knappt en miljard av dessa går till de små och medelstora företagen (se Riksrevisionens rapport Statliga stöd till innovation och företagande).

SME-kategorin må kallas för småföretag – ett begrepp jag starkt ogillar – men tillsammans är de giganter. De kan göra så oerhört stor skillnad lokalt, regionalt, i Sverige, i Europa och världen. Använd pengarna för att tända den entreprenöriella gnistan och ni kommer att få se på positiva förändringar i vår värld.

/Anette Rhudin

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.

Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!

Hög tillväxtvilja i småföretagen

Företagens villkor och verklighet 2017 presenterades under ett seminarium 27 september. Foto: Tillväxtverket

I onsdags presenterade Tillväxtverket huvudresultaten från Sveriges största småföretagsundersökning – Företagens villkor och verklighet 2017. Den visar att 7 av 10 företag vill växa. Lite oroande från ett jobbskaparperspektiv är att 3 av 7 bara vill öka omsättningen, men inte växa genom att anställa.

Tillväxtviljan bland företagen, framförallt när det gäller att växa genom att anställa, ökar med storleken på företaget. De största hindren för tillväxt är tillgång till lämplig arbetskraft samt lagar och myndighetsregler.

Rapporten visar även att innovation är viktigt för företagens utveckling. En annan slutsats de drar i rapporten är att internationalisering måste underlättas genom att småföretag får kunskap om andra marknader, och hjälp med att hitta rätt kontakter.

Rapporten kommenterades av företagarna Jessica Sannö, Ösjönäs-Tivedens aktivitets- och äventyrscentrum, Raymond Fernström, Tebex, Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna och Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

Samtliga panellister höll med om att kompetensförsörjningen är en utmaning och den största flaskhalsen för tillväxt för närvarande.

Ett resultat från undersökningen är att soloföretagare har betydligt lägre tillväxtvilja. Mikael Damberg hoppades att det nya växa-stödet, tillsammans med förslaget om ändring av trygghetsfrågorna kring den sjukpenninggrundande inkomsten, som finns med i regeringens budgetförslag skulle göra skillnad. Samtidigt flaggade han upp för att han gärna vill ha en bredare översyn av trygghetsfrågorna för företagare.

De två företagarna lyfte fram olika utmaningar med att hitta rätt personal. Jessica Sannö, som driver ett företag i turistbranschen i ”en liten fattig kommun”, har svårt att hitta dagisplatser till personalen på sommaren som är deras huvudsäsong. Raymond Fernström, vars företag tillverkar kablage och finns i Norrtälje, påpekade att industriprogrammet på gymnasiet inte lockar tillräcklig många ungdomar. Han menade också att det inte fanns någon utbildning som matchar företagets behov. Därför får de utbilda själva och eftersom det tar uppemot ett år innan en nyanställd kan jobbet fullt ut, är det en utmaning med de enligt Fernström höga ingångslönerna.

Mycket annat kring bland annat internationalisering och regler avhandlades också i panelen som kan ses i sin helhet här.

/Magnus

Frugal innovation ger större värde

När livet langar citroner fixar entreprenören lemonad, enligt forskaren Saras Sarasvathys teori om effectuation. På samma sätt försöker vi på ESBRI vara flexibla och agera på möjligheter som uppstår. När vi fick veta att författaren och TEDGlobal-talaren Navi Radjou hade vägarna förbi Helsingfors såg vi därför till att bjuda honom till Stockholm, och dra ihop några bra möten.

Det största mötet blev en specialestradföreläsning med närmare 130 deltagare. Den arrangerade vi på SUP46 27 april, tillsammans med flera pigga partners: Svenska institutet, Länsstyrelsen i Stockholm, Tillväxtverket och Vinnova. Det är kul att se att så många i vårt nätverk också är villiga att hoppa på grejer med extremt kort varsel: Seminariet blev helt fulltecknat över en natt, vi var till och med tvungna att säga ”tyvärr, det är fullt!” till några som ville delta.

Rubriken på Radjous föredrag var ”How to innovate more with less – a talk on frugal innovation”. Slår man upp ”frugal” i ordboken får man lära sig att det kan betyda måttlig, enkel, billig, sparsam eller rentav torftig. Och det, menar Navi Radjou, är ingen dum princip att leva efter när man vill skapa innovationer.

Han konstaterade att vi i västvärlden tävlar om att investera så mycket som möjligt i FoU, för att det ska leda till mer innovation. Men vi får inte ut så mycket som vi hoppas.

- Innovation är coolt, men det är också dyrt. Det finns ingen korrelation mellan vad företag spenderar på FoU, och hur de sedan presterar. Pengar kan inte köpa innovation, sa Navi Radjou.

Han är själv uppvuxen i södra Indien, med en påtaglig brist på mycket – särskilt vatten. Och han menar att vi kan lära oss mycket av hur utvecklingsländer innoverar. Där ställs de stora ”what if”-frågorna, enligt Radjou.

- I Silicon Valley funderar vi över frågor som: ”Tänk om min smartphone och mitt kylskåp kunde prata med varandra, så att jag vet när mjölken är på väg att ta slut?”. Det är vad jag kallar en liten ”what if”-fråga.

Han kontrasterade sedan med en större ”what if”-fråga, ställd av en indisk entreprenör: ”Tänk om mitt kylskåp kunde fungera utan elektricitet?”. Entreprenören löste problemet på ett smart och billigt sätt.

- Begränsade resurser är inte ett hinder, utan ett stimulus för de här entreprenörerna.

En peruansk innovation för att utvinna vatten ur luft, ett indiskt rymdprojekt som kostar en bråkdel av Nasas rymdsatsningar (och till och med är billigare än en rymdrulle från Hollywood), en sovsäckskuvös för prematura barn, 3D-printade händer och en violinist som skapade den vackraste musiken när en av hans strängar brast. Det var bara några av de många exempel som Navi Radjou lyfte fram för att understryka sin poäng: Att skapa mer värde med färre resurser. Och det handlar inte bara om ekonomiskt värde, utan också om sociala och ekologiska värden.

Han menade att vi i Europa har kommit längre än USA när det gäller hållbara affärsmodeller, och att det finns många tecken världen över på att medvetenheten ökar: Makerrörelsen, minimalism, DIY, medvetna ”prosumenter”…

- En frugal ekonomi drivs av mänsklig energi. Den vilar på tre pelare: Sharing, making, reusing.

- Nästa utveckling av delningsekonomin är B2B sharing. Vad händer när ett företags sopor blir ett annat företags råvara? När ett företag lånar ut sina lastbilar till konkurrenterna? När vi börjar dela på kunder och immaterialrättigheter? Varje gång något återanvänds skapas mer skönhet och glädje i världen. Självklart är det frugalt, sa Radjou.

Och enligt hans sätt att se det finns inga alternativ till den frugala – och samtidigt mer generösa – innovationen.

- Vi sitter alla i samma båt, den kallas jorden och just nu sjunker den. Klimatförändringarna är ett problem som påverkar oss alla. Vi behöver komma samman för att lösa problem och skapa radikalt nya globala innovationer.

/Åse

Ett fullspäckat Sweden Demo Day

Häromdagen deltog jag i det enormt välbesökta evenemanget Sweden Demo Day arrangerat av Tillväxtverket, Internetstiftelsen i Sverige och Danske Bank. Näringsminister Mikael Damberg och Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf invigde dagen genom att klippa band och mängder av startups visade upp sig. På plats fanns uppåt 2 000 deltagare som knöt nya kontakter.

Det var jättekul men väldigt trångt att gå runt bland de enkla montrarna där företagsidéerna var ritade på brunt omslagspapper. Jag pratade med några av företagen och blev mycket imponerad av kreativiteten och drivkraften. I ett lika trångt konferensrum lyssnade jag på ett 30-tal pitchar och fick genom det ytterligare lite inblick i verksamheten hos de startups som presenterade sin verksamhet.

Det här är bara några exempel på företag som jag träffade under eventet:

BlueCall är en app som kopplar ihop människor som mår dåligt med människor som kan erbjuda samtalsstöd direkt via telefonssamtal. Det sänker tröskeln för att söka hjälp oerhört mycket jämfört med att söka sig till den psykiatriska vården.

MyIndicators är ett verktyg för smartphones och dator där tanken är att individerna ska få en bättre koll på sin hälsa. Tanken är att de lär sig vad de mår bättre och sämre av och därigenom får kunskap för att förbättra sin hälsa avsevärt.

Enza wellness app är en liknande app där tanken är att ge rekommendationer för hur man ska förbättra sin hälsa och sitt välmående.

Ambronite tillverkar drickbara supermål med fullt näringsvärde vilket är toppen för de som inte hinner äta ordentligt och som brukar hoppa över måltider.

Learning to sleep tillhandahåller olika program som med hjälp av kognitiv beteende terapi hjälper individer att sova bättre. Och vem behöver inte det i vårt stressade samhälle?

Normative kan beskrivas som Google för etisk konsumtion. Man kan scanna en produkt och få veta hur den är tillverkad och dess miljöpåverkan. Det är också möjligt att kalkylera sitt konsumtionsmönster. Smart och bra!

Mind Music Labs tillhandahåller världens första smartguitar. Det går exempelvis att streama musik via gitarren direkt till sociala medier, så gitarren kan bli ett fantastiskt verktyg för alla som sitter och komponerar på sin kammare.

Ta gärna en titt i katalogen, där finns beskrivning av alla företag som ställde ut på Sweden Demo Day. Jag kan garantera att du blir både inspirerad och imponerad!

/Helene

Gästblogg: Hur en tidningsartikel ledde till tillväxt

Vi som jobbar på ESBRI är alltid intresserade av att höra om våra aktiviteter ”funkar”. Till exempel om deltagarna på Estrad knyter nya kontakter, eller om läsarna av Entré lär sig något nytt. Därför blev vi otroligt glada när vi kom i kontakt med Anette Rhudin på Inova. Hon är bland annat projektledare för EU-projektet Tillväxtmotor. I sin gästblogg berättar Anette om hur forskningsbaserad kunskap i Entré väckte en idé som har lett till konkreta resultat i 20 värmländska företag. Inspirerande! /Åse

Att läsa tidningen Entré kan leda till 24 nya jobb, 31 miljoner kronor i ökad omsättning och en förbättrad lönsamhet med 5 miljoner kronor. Det är det gemensamma resultatet för 20 små och medelstora företag i Värmland som just nu är en del av EU-projektet Tillväxtmotor.

Jag ska ta det från början.

I Entré nr 3 2013 läste jag en artikel som gav liv åt fler tankar än vanligt. Det var forskarna Börje Johansson och Hans Lööf som berättade om företags förmåga att ta till sig extern och intern kunskap för att omsätta den i innovationer och tillväxt. Det handlade bland annat om att faktiskt skörda från sin omgivning.

Mina tankar konkretiserades och blev till ord i form av en projektansökan till Tillväxtverket – och ansökan beviljades. Det jag såg framför mig var en tillväxtmotor. Jag ville få chansen att testa idén att på ett strukturerat, medvetet och jämställt sätt tillföra företag extra kraft för att utvecklas och växa. Jag såg möjligheter att direkt omsätta forskarnas resultat i praktisk handling.

Målen med projektet Tillväxtmotorn är tydliga – att höja företagets omsättning, öka lönsamheten och skapa fler jobb.

En tillväxtmotor är bemannad med fyra personer. Två kvinnor och två män – med olika profil, kompetens och erfarenhet. En person med analytisk förmåga och ekonomikompetens. En empatiker med tydligt kundperspektiv. En person med erfarenhet av att driva företagets interna processer. Och en kreatör och innovatör som rör till det lite.

Det finns de som ser tillsättandet av en tillväxtmotor som första steget mot en extern styrelse. Själv menar jag att en tillväxtmotor även på sikt kan vara den bästa dragkraften för utveckling för många företag. Det ger möjligheter att jobba mer fritt och kreativt.

Under projekttiden 2015-2017 träffar företagsledning och ägare sin tillväxtmotor fyra gånger om året. Vårt projekt har varit igång i snart två år. Nu i halvtid har vi sammanställt statistik för att jämföra utgångsläge med nytt läge i företagen.

Det råder inget tvivel om vilka krafter som finns i en tillväxtmotor. Hoppa tillbaka till första raden i den här texten en gång till så ser du vad jag menar.

Gör gärna också en egen räkneövning för vad som skulle hända om många fler än våra 20 projektföretag får en tillväxtmotor. Den genomsnittliga omsättningsökningen har varit 1,55 miljoner kronor i de värmländska företagen. Enligt statistik från SCB:s företagsregister finns det 916 839 små och medelstora företag i Sverige (upp till 49 anställda, 2015).

Om alla dessa tillsätter en tillväxtmotor kan alltså Företagssverige öka sin totala omsättning med 1 421 miljarder kronor. 1,4 biljoner kronor. Min miniräknare klarar faktiskt inte ens att hantera så stora pengar!

Fortsätt att läsa tidningen Entré. Kanske väcker du också en tanke, som får ord, som bidrar till tillväxt.

/Anette Rhudin

För ett företagande på lika villkor

Gunilla Nordlöf inleder Öppna upp!

I dag är jag på Tillväxtverkets konferens Öppna upp! (livesänds!) på temat företagande på lika villkor. Där kommer en strategi för just detta att presenteras och diskuteras.

Inleder gör Tillväxterkets gd Gunilla Nordlöf. Tidigare i veckan presenterades delar av strategin i en debattartikel i SvD med ett antal undertecknare som t ex Gunilla Nordlöf, Charlotte Brogren (gd VINNOVA), Leif Denneberg (gd Jordbruksverket), Chris Heister (landshövding, länsstyrelsen Stockholm) och Göran Lundwall (vd ALMI).

/Magnus

Se Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i repris

Professor Bill Gartner avslutningstalade på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2014. Foto: Sofia Ernerot.

Nu ligger nästan alla presentationer från förra veckans konferens ute som webb-tv, de sista kommer upp på fredag. De senaste dagarna har vi bloggat om några av godbitarna, men det finns mycket mer att upptäcka!

Vi på ESBRI vill tacka alla deltagare, på plats och distans, för att ni gjorde årets upplaga av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum till ett sådant kul evenemang. Vi vill också tacka alla talare som så frikostigt bjöd på sin tid, expertis och engagemang. TACK!

Årets forum genomfördes av ESBRI och Näringsdepartementet. Huvudpartners var Tillväxtverket och VINNOVA. Partners var Företagarna, Kilpatrick Townsend och U.S. Embassy i Stockholm. Mediepartner var tidningen Entreprenör. Nätverkspartners var AmCham, The American Club of Sweden, Connect Öst, The Swedish-American Chambers of Commerce och Venture Cup. Tack till er alla för gott samarbete!

/Åse

Flipp i klassrummet

Osman Aytar

I fredags var jag på en konferens om entreprenörskap på vård- och omsorgsutbildningar. Det är Tillväxtverket som finansierar projekt på fem högskolor under 2011-2014, med syfte att öka inslaget av entreprenörskap och företagande på utbildningarna. Konferensen i fredags arrangerades av Mälardalens högskola och deras delprojekt ”Entreprenörskap på HVV”.

I projektet har Sjuksköterskeprogrammet, Sjukgymnastprogrammet, Folkhälsoprogrammet och Socionomprogrammet på Mälardalens högskola deltagit. Vi fick bland annat en dragning kring vad de olika programmen har gjort inom projektet.

Monika Björklund från Sjuksköterskeprogrammet berättade om hur de velat få studenterna mer delaktiga i undervisningen. Exempelvis har de använt en programvara där man interagerar med läraren med hjälp av sin smarta telefon eller dator. Hon menade att studenterna nu är mer motiverade, jämfört med när kursen hade ett mer traditionellt föreläsningsupplägg.

Osman Aytar från Socionomprogrammet pratade om vad entreprenörskap har för plats inom ämnet socialt arbete. Närmast ämnet ligger socialt entreprenörskap och entreprenörskap inom civilsamhällesorganisationer, menade han. När det blir för mycket affärsfokus finns risk för konflikt mellan de finansiella belöningarna och brukarnas behov. I dag finns inga obligatoriska inslag av entreprenörskap på socionomutbildningen i Sverige. Om entreprenörskap ska in där, påpekade Aytar, är det viktigt att fundera på varför och i vilken omfattning.

Åsa Tjulin från Folkhälsoprogrammet började på Mälardalens högskola för knappt ett år sedan och fick då ansvar för kursen Entreprenörskap och hälsa. Studenterna jobbar i grupper med att ta fram ett entreprenöriellt koncept. Även en enskild reflektionsuppgift ingår i kursen. Som inspiration har hon bland annat bjudit in en filmregissör som berättade om hur man kan nå ut med sina idéer i en föränderlig värld. Studenterna har också fått lyssna på den sociala entreprenören Leo Razzaks uppmärksammade sommarprat, och sedan återkoppla till Razzak själv kring hur politiker kan satsa mer på sociala projekt. Att ha en tydlig mottagare för en uppgift är viktigt, menade Tjulin.

Magnus Hoppe håller i forskningsspåret inom projektet. Det finns en hel del data och ambitionen är att den ska systematiseras framöver. Han lyfte också fram att det finns många studier om entreprenöriellt lärande som kan vara till användning i projektet, och nämnde bland annat Martin Lackéus forskning.

Dagen avslutades med ett distansseminarium med Mikael Björk, pedagogisk utvecklare på Centrum för akademiskt lärande vid Malmö högskola. Det handlade om ”Flipped classroom” eller flippat klassrum. Metoden går ut på att göra eleverna/studenterna mer aktiva och att lärarens roll blir mindre av en mästares. I stället blir läraren själv delaktig i lärprocessen. Ofta används videoföreläsningar som studenterna får titta på hemma. Lektionstiden går åt till att använda informationen och diskutera kring den.

Projekten på Mälardalens högskola fortsätter under hösten. Det gör de också på de fyra andra skolorna som ingår: Karolinska institutet, Sahlgrenska, Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola. Till hösten är tanken att få till en träff där alla fem lärosäten deltar.

/Jonas

Sveriges innovationsminister presenterades på Småföretagsdagarna

Småföretagsdagarna arrangeras av Entreprenörskapsforum och brukar hållas i Örebro. I år är det i stället i Stockholm, och en dag. Samtidigt som man saknar lite att åka till Örebro, är det såklart smidigt att ha nära hem. Att SmåföretagsdagARNA i år bara är en dag förklarade VINNOVAs Jenni Nordborg med att småföretagare redan jobbar dubbelt så mycket som alla andra, och det därför inte är så konstigt att det hela effektiviseras.

Som vanligt innehöll programmet en blandning av forskning, politik och praktik. Ministrarna avlöste varandra på förmiddagen: finansmarknadsminister Peter Norman var först ut, följd av näringsminister Annie Lööf och senare utbildningsminister Jan Björklund.

Utan företag stannar Sverige, konstaterade Lööf. Björklund fyllde på med att det inte går att ha en välfärdsstat utan att också vara en företagsstat.

Annie Lööf kallade sig själv för innovationsminister och kommenterade bland annat Världsbankens rapport som kom i måndags. Den visade, som vanligt, ett Sverige i topp när det gäller innovation och konkurrenskraft.

- Men att vi ligger i topp nu, betyder inte att det är givet att vi gör det om tio år. Vi behöver kavla upp ärmarna för att fortsätta ligga i framkant. Det behövs fortsatta reformer för ett växande näringsliv, sa Lööf.

Som exempel nämnde hon ett regelverk som passar för både små företag som Klarna och jättar som Stora Enso. Även viljan till kommersialisering, tillväxt och internationalisering menade hon att Sverige behöver jobba med. Bland annat genom att göra det enklare för företag att hitta rätt personal. Lööf refererade här till regeringens nya utredning om personaloptioner, något som också föreslagits av oppositionen.

I den efterföljande panelen blev diskussionen stundtals riktigt spänstig. Här deltog VINNOVAs generaldirektör Charlotte Brogren, Charles Edquist, professor Circle, Lunds universitet, Fredrika Gullfot, vd Simris Alg och Gunilla Nordlöf, generaldirektör för Tillväxtverket.

Fredrika Gullfot menade att det statliga ”riskkapitalet” ofta missar målet.

- Jag har gett upp på statligt kapital, det är det privata som gäller. Vi är ett tillväxtföretag och jobbar med miljöinnovation, precis som alla politiker och myndigheter vurmar för. Jag trodde vi skulle mötas med öppna dörrar. Det är ett problem för oss innovatörer, vi funkar inte riktigt som myndigheterna tror. Vi har fått lite stöd från VINNOVA och lite från Innovationsbron, men det är marginellt i jämförelse med det privata, sa Gullfot.

Hon menade att det största problemet är att anställa, det måste vara enkelt. Och det måste vara enkelt att investera i små företag.

Tillväxtverket och VINNOVA menade båda att de jobbar med just de här frågorna nu, och att det ska bli enklare att hitta fram till de stöd som erbjuds – såväl nationella som de stora EU-stöd som finns att tillgå.

Charles Edquist kommenterade det här med att vi alltid hamnar i topp på alla listor:

Vi är ganska duktiga. Men inte så duktiga som många tror. Vi är alltid nummer ett när det gäller innovation, på exempelvis European innovation scoreboard. Men om man bara räknar på output ligger vi sämre till. Vi har mycket input, men inte lika mycket output, sa han. -

Annie Lööf:

- En av våra största utmaningar är just att jobba mer med kommersialiseringssidan. Vi är lite sämre på output och det är därför vi har lagt pengarna där nu framöver.

Det diskuterades också en del om innovationsstrategin och om att Sverige skulle skapa ett innovationsråd, direkt underställt statsministern. Något som många andra länder har.

Fredrika Gullfot menade att det här med råd och strategier säkert är bra på vissa plan, men det har inget med företagare och entreprenörer att göra.

- Det där fungerar inte särskilt bra för oss. Men det är helt ok, vi hittar andra vägar. Som att sälja produkter och ta in riskkapital. Det är ju egentligen den ”riktiga vägen” om man är ett privat företag. Men det är bra att det finns en välvilja, sa hon.

/Jonas

Årets studentföretagare

Denna vecka var det final av årets studenföretagare 2013, en nationell tävling anordnad av Tillväxtverket och Entreprenörskapsforum. Att ansöka om att vara med i tävlingen tar lite tid, men det förvånade mig ändå att bara åtta studenter, allt som allt, tagit sig tid att göra detta. Visst måste det finnas fler studenter som har intressanta företagsidéer vid sidan av sina studier runt om i landet?

Fyra av de sökande fick chansen att i tisdags presentera sig själva och sin affärsidé för inbjuden publik och en jury. Juryn kom med frågor och feedback innan de ajournerade sig och valde en vinnare.

Vinnaren, Joachim Ronneback Thomson, är en sann entreprenör med många bollar i luften. Förutom ekonomistudier på KTH driver han företaget Live+ som sysslar med utveckling av internettjänster, konsultuppdrag, e-handel samt är produktåterförsäljare. Prissumman är på 50.000 kronor. De kommer med stor sannolikhet att investeras in i företagets vidare utveckling. Joachim kommer också åka till Washington DC för att presentera sitt företag i den globala tävlingen GSEA, Global Student Entrepreneurship Award.

Bland de andra finalisterna var Mattias Kroon med sin e-tjänst Cook n’ Smile, där vi i framtiden ska hitta hälsosamma recept som dessutom är betygsatta efter den miljöpåverkan ingredienserna har.

Olle Norberg presenterade hur hans kurser i entreprenörskap för gymnasieelever fått medieuppmärksamhet och lett till att studenterna själva skapat sina sommarjobb.

Och sist men inte minst, Richard Bremer med företaget Inntrion, som vill hjälpa svenska forskare kommersialisera sina produkter eller tjänster – något som verkligen behövs.

Jag tycker alla dessa affärsidéer verkar spännande och önskar alla fyra lycka till i framtiden!

/Hanna

KKN: Peppa som Pichler

Daniel Hjorth pratar om inkubatorer. Foto: Åse Karlén.

I morse var jag på Tillväxtverkets lärkonferens ”Affärsutveckling för kreatörer eller kreativa affärsutvecklare?”. Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att främja utvecklingen av inkubatorer som är särskilt anpassade till kulturella och kreativa näringar (KKN). Nu har man jobbat med det i 1,5 år och arbetet kommer att fortsätta, berättade Anneli Sjögren och Klas Rabe på Tillväxtverket.

- Under de kommande tre åren ska vi bland annat stötta branschorganisationerna och sprida kunskap, sa Rabe.

Han nämnde korskopplingar mellan KKN och andra näringar som ett intressant område. Stöd till born global-företag, till exempel inom spelbranschen, är ett annat.

En av talarna under förmiddagen var Daniel Hjorth, en gång i tiden min kollega på ESBRI men numera professor vid Copenhagen Business School. Han är också dagsaktuell, tillsammans med professor Pierre de Guillet Monthoux, med en replik på DN Debatt. Forskarna håller med Robert Weil som för några dagar sedan skrev att ”Humaniora är nödvändigt för ett kreativt näringsliv”. Hjorth och Guillet de Monthoux konstaterar i sin artikel bland annat att: ”Om man ängsligt vill bevara bestående ekonomiska maktstrukturer blir konst och humaniora lätt till ett flummigt hot. Vill man skapa något nytt blir de i stället spännande och lustfyllda titthål in i en möjlig framtid.”

Under konferensen berättade Daniel om sin följeforskning på The Creative Plot, en pilotsatsning riktad mot KKN-företag. The Creative Plot är en inkubator, men också så mycket mer. Man arrangerar till exempel olika evenemang, konferenser och workshops. Initiativet kommer inte från Ideon Innovation, men The Creative Plot sitter i samma miljö. Det innebär att KKN-företagarna får rika möjligheter att interagera med entreprenörer från andra sektorer. Och detta är en framgångsfaktor, om man får tro Daniel Hjorth.

Ofta tänker vi oss inkubatorer som kuvöser, där de nya företagen skyddas i en plastbubbla. En annan vanlig bild är äggen som ruvas under en värmelampa. Men det gäller att komma bort från det där varma, mysiga och skyddande, menade Daniel.

- Att se inkubatorn ses som en ruvande höna är lite knasigt egentligen. Företagen behöver inte en skyddande miljö, snarare behöver de exponeras mer för den marknad de kommer att vistas på, sa han.

En inkubator borde i stället vara lite mer som skidskyttetränaren Wolfgang Pichler, konstaterade Daniel. Springa bredvid, peppa, introducera relevanta nätverk och förmedla viktig kunskap: ”Det här ser bra ut!”, ”Du måste öka!” eller ”Snart svänger det höger!” Det är först när företagaren kommer ut i hetluften som idén kan testas.

Fast helst vill Daniel att vi skrotar inkubatorsbegreppet, och pratar om exkubatorer istället. Han menar att det är processer som ska exkuberas, snarare än personer som ska inkuberas. Entre-entreprenörer ska se till att de institutionella förutsättningarna stöttar blivande företagare. Och kontroll ersättas av proroll – för mer rörelse.

- Det är inte kreativitet utan kreAKTIVitet som leder till nya jobb, sa Daniel Hjorth.

Dagen filmades och kommer att finnas tillgänglig på Tillväxtverkets webbplats.

/Åse

När Barbie och Batman blir företagare

I fredags var jag på Tillväxtverkets konferens Kvinnors företagande – en nyckel till hållbar tillväxt. En av de stora snackisarna var Golden Rules of Leadership, ett initiativ för att öka jämställdheten inom ledar- och entreprenörskap. Hillary Rodham Clinton initierade och i Sverige har bland andra Annie Lööf och Sven Hagströmer skrivit på.

Gunilla Nordlöf, som tillträder som Tillväxtverkets gd 1 juni, hälsade välkomna och passade på att signa upp från sin upphöjda plats på scenen. Hennes blivande kollega Gunilla Thorstensson lovade att också skriva på de gyllene reglerna inom kort.

Nordlöf berättade att 35 procent av alla svenska företagare är kvinnor. Här finns en potential, och kvinnors företagande är en viktig tillväxtfråga. ”De som vill och kan starta företag ska få stöd så att de kan göra det”, sa hon. Men företagande är ju inte det enda sättet att göra skillnad. ”Själv har jag blivit en riktig centralbyråkrat!”, konstaterade hon glatt.

Anders W Johansson och Malin Lindberg

Under dagen diskuterades bland annat tjänsteinnovation, hållbar tillväxt och genusmedveten företagsrådgivning. Bidrar det sistnämnda till att motverka den könsmaktsordning som segregerar män och kvinnor inom olika branscher? Än så länge finns inte så mycket forskning i ämnet, konstaterade Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet, och Anders W Johansson, Linnéuniversitetet. De har gått igenom befintlig litteratur och fann bara åtta artiklar i ämnet, varav tre är svenska. Potential för mer forskning, alltså!

Ett annat återkommande tema under konferensen, såväl i plenum som i toakön och vid lunchbordet, var språkbruket kring kvinnors företagande. ”Kvinnor måste våga starta företag” säger vi ofta. Men är det verkligen mindre farligt för män? Och när kvinnor som är företagsledare intervjuas i medier är det fortfarande nästan obligatoriskt med en fråga om hur de lyckas balansera jobb- och familjeliv. Varför får inte män i ledande position samma fråga? Flera konferensdeltagare berättade också om hur de av rådgivare bombarderats med varningar om det tunga, dyra och svåra företagarlivet. Visst är det tufft att vara företagare, men det finns ju onekligen uppsidor också. Kanske vore det smart att prata om både det negativa och det positiva – oavsett om det är en man eller en kvinna som kommer och presenterar sin affärsidé.

Språkbruk, tonfall och ordval blir extra viktigt när vi pratar med våra barn. Hur medveten man än är går man i genusfällorna titt som tätt, tycker jag! Dagens höjdpunkt för mig var därför seminariet ”Företagsfrämjandet börjar i sandlådan” med Marie Tomicic. Hon är en av grundarna av Olika förlag och en av författarna till ”Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2”. Det är verkligen en fantastiskt vettig, praktisk och rolig bok som jag har tipsat om på bloggen tidigare.

Marie Tomicic

Marie Tomicic är disputerad i företagsekonomi och har forskat om beslutsfattande och förändring. Hennes väg till företagande var inte spikrakt målmedveten, den gick via tjänstledighet och föräldraledighet. Sedan bestämde hon sig för att satsa helhjärtat på det hon brinner för: Böcker som utmanar stereotyper och förlegade normer.

Under seminariet diskuterade hon hur vi bemöts olika beroende på om vi har snippa eller snopp – och vad det får för konsekvenser, till exempel för vår företagsamhet. Fundera till exempel över skillnaden mellan ”pyssla” och ”uppfinna” – och vilket ord vi använder mest till flickor respektive pojkar. Pojkars actiondockor är designade för att göra saker: flyga, slåss, klättra. Flickors dockor är designade för att vara söta och bli av- och påklädda. Men det finns hopp!

Tomicic menar inte att något barn ska fråntas rätten att leka med den ena eller andra leksaken. Däremot kan man som förälder uppmuntra till lekar och fantasier utöver de uppenbara. Batmobilen är ju till exempel toppen när alla batungarna ska hämtas på förskolan. Och Barbie, med sina långa ben, trippande gång och stora ögon, kan ju bli en fantastisk smygande spion.

”Som flicka lär man sig att vara duktig, och att anpassa sig. Det är bra att kunna som företagare – men man behöver också pepp, och att någon säger ’Nu kör vi vidare’”, sa Marie Tomicic.

/Åse

Bloggintervju: Örebro satsar på GEW

Global Entrepreneurship Week, GEW, genomförs i år 12-18 november. Över hela världen genomförs  entreprenörskapsaktiviteter denna vecka, som blir en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. Vi på ESBRI arrangerar en Estradföreläsning under veckan och runtom i landet bubblar det av initiativ. Örebroregionen satsar stort, med seminarier, workshops och möten i dagarna tre. Vi fick en pratstund med Lisa Wirén på Regionförbundet Örebro.

Hej Lisa, vad händer i Örebro 13-15 november?
En hel massa spännande saker! 13 november har vi en stor seminariedag på temat Tillväxt där vi fokuserar på entreprenörskapets och innovationers betydelse för tillväxten. Birgitta Böhlin, tf gd för Tillväxtverket, deltar och pratar kring entreprenörskap, företagande och tillväxt. Sedan försöker vi även att problematisera kring ekonomisk tillväxt. Hur inkluderar vi hållbarhet och socialt ansvarstagande i företagandet? Och hur gör vi för att skapa ett näringsliv där ALLA inkluderas, oavsett kön, ålder eller bakgrund?
De andra dagarna är det seminarium om riskkapital, inspirationsföreläsning av Renata Chlumska, workshops för Drivhusföretag, utdelning av årets skolentreprenör, utbildning i sociala medier, småföretagarevent, seminarium om sociala innovationer och en massa annat kul.

Varför har ni valt att satsa på GEW i år?
Vi ville lyfta entreprenörskaps- och innovationssystemet i vår region och tyckte att GEW var ett bra paraply för oss. Vi ville lyfta blicken, sätta oss på den globala kartan och visa att vi är en del av någonting större.

Varför ska man delta i era evenemang?
Att våga förnya, tänka nytt, innovativt och att våga ta sig för saker och agera entreprenöriellt är avgörande om vi i vår region ska klara oss i den globala konkurrensen. Därför ser vi dessa dagar som en kraftsamling för att lyfta dessa frågor och ge inspiration kring hur vi i vår region kan tänka och agera för att skapa möjligheter för fler entreprenörer och innovatörer.

Vilka aktiviteter ser du själv mest fram emot?
Jag tror att vår Tillväxtdag den 13 nov blir en riktig höjdare. Sedan ser jag väldigt mycket fram emot att höra Sveriges första kvinna på Everest, Renata Chlumska. Vad driver en människa att göra vissa saker? Och hur tar man tillvara sin drivkraft? Den föreläsningen tror jag är till nytta för många i vår region.

Hela GEW-programmet för Örebro finns här!

Lisa Wirén nås på lisa.wiren@regionorebro.se

/Åse

Regionalt = genialt

I går deltog jag i Tillväxtverkets och Almis konferens om EUs satsning på regionalt riskkapital, ett projekt som pågår mellan 2007-2013. I tolv regionala riskkapitalfonder ska offentliga och privata investerare på lika villkor gå in med ägarkapital i små och medelstora företag.

Under dagen medverkade många olika talare, förutom arrangörerna fick vi lyssna på både representanter från de olika regionala riskkapitalfonderna och företag som fått finansiering. Moderator var ESBRIs Magnus Aronsson. Vi fick också ta del av slutsatserna från halvtidsutvärderingen av projektet.

Alla parter var överens om att EU:s satsning på regionala riskkapitalfonder i Sverige har blivit lyckad. Företag efterfrågar pengarna, mer privat kapital än förväntat satsas genom fonderna och nya personer går in som affärsänglar. Positivt är också att riskkapital har investerats utanför storstäderna, vilket annars är det vanliga.

En framgångsfaktor har varit att fonderna har verkat regionalt. Investerare vill gärna investera i sitt närområde, och här har de beretts möjlighet att gå in som delfinansiärer i företag som varit regionalt verksamma. En större andel privata finansiärer än väntat har gått in med pengar, hela 64 procent har satsat kapital. Det ursprungliga kravet var 50 procent.

Med dagens modell har det inte varit möjligt att flytta överblivna pengar från en region till en annan – mer behövande – sådan. För att kunna ta hänsyn till individuella variationer i olika regioner skulle man kunna ha en nationell beslutsinstans med regional närvaro. Det är dock svårt att få regionerna att gå in med pengar till en nationell finansieringsfond, de vill att deras pengar ska komma till nytta i den egna regionen.

Att ha samma avkastningskrav från offentliga och privata finansiärer är nödvändigt, annars får man inte med några privata investerare. De kan/vill inte investera i ett företag där de endast får tillbaka sina pengar eller till och med drabbas av en förlust.

Sedan är det viktigt att snabbt få besked om vad som händer när denna projektperiod är slut 2014. En stor osäkerhet om vad som ska hända efter projektets slut medför att finansiärer tvekar att gå in med pengar.

Förhoppningen är att ett beslut om framtida EU-pengar ska komma i november. Jag ser fram emot fortsättningen av denna lyckade satsning!

/Helene

Smart med egenanställning

För en tid sedan läste jag en rapport utgiven av Tillväxtverket om egenanställning. Det finns en tydlig trend hos företagare att anlita i stället för att anställa och trenden är tydligast i företag med mindre än 6 anställda. Om man har ett kontinuerligt behov av personal anställer man, men om man behöver hjälp vid vissa tidpunkter eller säsonger använder man sig av bemanningsföretag, konsulter och tillfälliga anställningar. Den här typen av arbete kan ses som ett mellanting av anställning och egenföretagande.

Hösten 2011 fanns 42 egenanställningsföretag i Sverige. Branschen sysselsätter ca 10 000 personer och ungefär 4 000 av dessa har egenanställning som sin huvudsakliga inkomstkälla. En del gör det som en effektivare form av eget företagande medan andra gör det som ett sätt att i slutändan få en vanlig anställning. Det är mycket viktigt att personens grundtrygghet inte rycks undan, speciellt när motivet för egenanställningen är att söka arbete – inte att starta företag.

Det finns både för- och nackdelar med systemet. Fördelen för arbetstagaren är att man kan välja sina uppdragsgivare – i alla fall om man har egna kundkontakter och kan hantera risken av perioder utan arbete. Den som kan sälja sin kompetens till full beläggning har en klar fördel. De som däremot av olika skäl inte är ”säljbara” i kundens ögon – till exempel personer med funktionsnedsättningar, annan etnisk tillhörighet eller annat språk – har större svårigheter. I en kallare arbetsmarknad kommer de här grupperna troligen sist i fråga för uppdrag och därmed sin egen försörjning.

Fördelen för arbetsgivarna är att de slipper kontrolluppgifter, sjuklön och återanställningsskydd.

Trots nackdelarna är det tydligt att långtidsarbetslösa snabbare skapar sin egen försörjning än dem som bara låter sig anställas, även om försörjningen ibland bara är tillfällig. Egenanställning kan vara en språngbräda till eget företag, full försörjning genom egenanställning, eller till en traditionell anställning.

I rapporten ges tre rekommendationer för hur egenanställning kan användas för att skapa mer jobb:

• Låt arbetslösa personer som söker ett vanligt jobb även kunna fakturera för sin tid utan att tryggheten kring arbetslösheten försämras
• Låt företagsstartare testa sina planer på företagande genom att börja som egenanställda tills verksamheten växt till en försörjning.
• Låt egenanställning vara en enklare form av tjänsteföretagande. Den egenanställde initierar kundkontakten beträffande det arbete som ska utföras. Egenanställningsföretaget tecknar avtal med uppdragsgivaren och betalar skatt, sociala avgifter och sjuklön. Det är den egenanställde som bär ansvaret för att skaffa sig uppdragsgivare. Utan uppdrag – ingen egenanställning

Det är tydligt att det råder brist på information om egenanställning från myndigheternas sida, och det är också svårt i dagsläget att kombinera egenanställning och a-kassa. Systemet är under revidering, och det ska förhoppningsvis bli enklare och mer flexibelt, och därigenom också vanligare.

Vill du läsa mer om det här? Rapporten är skriven av Fredrik Arvas och finns att ladda ner från Tillväxtverkets webbplats. Du kan också köpa boken.

/Helene

Gästblogg: Anna Lithagen

Anna Lithagen. Foto: Sofia Ernerot.

Anna Lithagen är projektledare för Maud Olofssons ledarskapsgrupp inom Hillary Clintons internationella toppråd för att stärka kvinnors ekonomiska ställning i världen, ICWBL (International Council on Women’s Business Leadership). Anna medverkade på vår konferens Global Symposium on Women’s Entrepreneurship 1-2 juni. I bloggen nedan berättar hon bland annat om sitt möte med Hillary Clinton häromveckan. /Jonas

I am. Inspired. Full of energy. Prepared to connect the talents and strong voices. Follow great ideas. Listen to and be part of the change making. Ready to dream and think big. Encouraged and moving forward by the urge to see where the limits lay.

And then go beyond them.

Currently, I work as advisor and project manager with the Swedish Agency for Economic and Regional Growth for the Subcommittee on Leadership, aiding Subcommittee chair Maud Olofsson, with the International Council on Women’s Business Leadership (ICWBL).

The ICWBL is an initiative taken and chaired by U.S. Secretary of State Hillary Rodham Clinton, whom Maud Olofsson and I met at the inaugurational meeting in Washington D.C. earlier this year and, once again, when she was in Stockholm on the Sunday following the Global Symposium on Women’s Entrepreneurship.

I feel fortunate to be part of this initiative and involved in actively promoting economic sustainable growth, and to pursue and promote business leadership among talented women entrepreneurs and current and future women leaders, in Sweden as well as internationally.

At the Global Symposium on Women’s Entrepreneurship I was inspired by the dynamic speakers and participants and the unequivocal drive to create and build companies, networks and sustainable solutions, presenting their products and business ideas creatively and fast-paced, elevator-pitch-style…”doors closing”…in front of the entire audience…”and, we’ve arrived!”.

I also had the honor of being one of the speakers together with Shelly Porges at the Global Entrepreneurship Program with the U.S. Department of State and with whom I have been collaborating closely on the Subcommittee on Leadership.

Together, and with the leverage of the extraordinary members of the Council and subcommittees and their combined networks, by connecting and influencing organizations and corporations and by creating synergies between the public and the private sectors, we hope to make it clear that there will only be winners -worldwide- as a result of overcoming some of the major barriers preventing women from rising to leadership positions!

One of the most important factors that we have identified, for women to view themselves as leaders and entrepreneurs, is the importance of role models. Therefore, at the Symposium, I also brought up one of the flagship initiatives of the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, the Ambassadors for Women’s Entrepreneurship.

The initiative shows that there are as many different ways of doing business as there are entrepreneurs, that business is conducted in all possible sectors, and that there is not one, already-cut-out way of building a successful company or a certain management style to be taken on. As a result, the women entrepreneurs chosen to take part in the initiative might become mentors, business partners and catalysts to each other and role models -through speaking engagements at schools and universities- to future entrepreneurs and leaders.

The world, undoubtedly, needs women to be able to step forth as leaders and entrepreneurs.

Sometimes, all you really need is that extra word of encouragement from someone you look up to, to understand that he or she believes in you, in your potential, and in your ability.

For you to step forward.

To take a leap.

And soar.

Further and higher than you might have thought possible at first.

The world needs women and men alike to pay their experience and insights forward, and to –to the best of their knowledge and ability- be role models and mentors to talents and aspiring leaders.

You might already be aware of this and it is also highly possible that you have been for a while. And that now is the time.

You might not hear the ticking of the clock… (referring to the Mutewatch, being courageously pitched on stage by innovator and founder Mai-Li Hammargren)

But it IS time. To take part. To get off the sidelines and try to make a difference.

And be ready to win!

/Anna Lithagen

Små vill bli stora

Tillväxtverkets Anna Bünger (t. v.) och näringsdepartementets Ylva Skoogberg deltog i seminariet med titeln ”Matcha bättre så växer företagen!”

Deltog i dag i ett seminarium om svenska företags växtkraft, arrangerat av Tillväxtverket. De har frågat närmare 20 000 företagare med 10-49 anställda om möjligheter och hinder för tillväxt. Svaren finns i rapporten ”Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag”.

Sammanfattningsvis kan man säga att företagens tillväxtvilja är god. Storleken har betydelse – större företag är mer tillväxtsugna än mindre. Innovativa företag och småföretag som samverkar har också större tillväxtvilja. Men det finns också hinder i vägen: brist på lämplig arbetskraft och kapital, hämmande lagar och regler.

Undersökningen som ligger till grund för rapporten heter ”Företagens villkor och verklighet 2011” och har genomförts av Tillväxtverket/Nutek även åren 2002, 2005 och 2008. Det innebär att man kan titta tillbaka på hur svenska företagare upplevt sin vardag under nästan tio år.

Jan Persson, analytiker på Tillväxtverket, presenterade rapporten och pekade ut en del intressanta resultat. Till exempel att småföretag som samverkar har större tillväxtvilja än andra, men att andelen samverkande företag i år har minskat till 40 procent efter att ha legat runt 60 procent sedan 2002. Han konstaterade också att företagare med utländsk bakgrund upplever tillgång till lån, krediter och extern ägarkapital som ett större hinder än vad företagare med svensk bakgrund gör. Svenskfödda företagare ser å andra sidan tidsbrist som ett större hinder än vad företagare med utländsk bakgrund gör.

- När det gäller brist på lämplig arbetskraft verkar problemet peaka i de ”lite större småföretagen”, med mellan 10 och 49 anställda.

- Här har myndigheterna en tydlig roll. Det kan handla om att ta fram fler korta yrkesutbildningar. Vi måste också få in fler högutbildade invandrare på arbetsmarknaden. Ett annat område är transportsystemet: vi behöver fungerande kollektivtrafik och bra vägar. Det blir allt viktigare att kunna matcha företag med tilltänkta anställda, sa Jan Persson.

Han ingick sedan i en panel tillsammans med Gunnar Johansson, pressansvarig på spelföretaget Starbreeze, Ylva Skoogberg, politiskt sakkunnig på näringsdepartementet sedan ett par veckor tillbaka, samt Bo Wictorin, analytiker på Eskilstuna kommun. Moderator var Anna Bünger, utvecklingschef på Tillväxtverket.

Gunnar Johansson konstaterade att rekrytering av rätt kompetenser är en av de största utmaningarna för Starbreeze, som i dag anställer ett 90-tal personer och omsätter ett 80-tal miljoner.

- Inom dataspelsutvecklingen behövs spetskompetens. Ibland måste vi rekrytera från andra länder men det kan ta ett halvår. Som tur är finns det också många svenskar som är duktiga på det här området. Problemet är bara att många av dem vill testa att jobba utomlands. I bästa fall kommer de tillbaka när de ska skaffa barn, men det är ju tio år dit, sa Johansson.

Bo Wictorin såg integration som en viktig framgångsfaktor för regioner.

- De som är bra på integration kommer att lyckas bäst. Multikulturella och pluralistiska miljöer är de mest framgångsrika.

- Ett annat viktigt område är att öka kontaktytorna mellan forskning och näringsliv. Samtidigt har jag en käpphäst: Så fort alla är överens om att en viss bransch kommer bli nästa tillväxtbransch, så går det åt skogen. Jag tror inte att vi ska vara inne och peta så mycket! Samverkan måste växa fram lokalt och regionalt, sa han.

Ylva Skoogberg höll med om att man inte ska peta så mycket i företagen.

- Med en bra, generell näringslivspolitik skapar vi goda förutsättningar för alla företag som vill växa.

Studien visar att många företagare har önskemål om regelförenklingar. Det resultatet tar Skoogberg förhoppningsvis med sig till näringsdepartementet som i morgon kör ”Regelförenklingsdagen”.

- Vi kommer bland annat diskutera förenklad uppgiftslämning och konsekvensutredningar. Det kommer hända en hel del på det här området, lovade Ylva Skoogberg.

- Vi måste komma ihåg att det inte bara handlar om reglerna i sig. Attitydfrågor på förvaltningar som hanterar exempelvis bygglov och miljöprövningar påverkar också. Det behövs en bättre förståelse för företagares verklighet – till exempel att tid spelar roll. Samtidigt ska vi komma ihåg de positiva förändringar som skett. Titta bara på Skatteverket, vilken metamorfos! I dag är det ju jättelätt att deklarera, sa Bo Wictorin.

På Tillväxtverkets webb kan man också hitta resultaten kring tillväxt nedbrutna på regioner. Under våren 2012 kommer ytterligare två rapporter baserade på undersökningen. Den ena handlar om internationalisering, den andra om regionala förutsättningar för företagande.

/Åse