Vad säger forskningen om adhd och entreprenörskap? Johan Wiklund svarar!

För några år sedan började professor Johan Wiklund fundera över kopplingar mellan adhd och entreprenörskap. Forskningsområdet är relativt nytt, men intresset ökar hela tiden. Bilderna av psykisk ohälsa och NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) skiftar. I debatten, och även inom forskningen, betonas ofta negativa konsekvenser som utanförskap och arbetslöshet. Men ibland framställs NPF, och särskilt diagnosen adhd, som en superkraft. Människor med adhd hyllas för sin kreativitet och energi, menar Johan Wiklund.

I slutet av april delade han med sig av de senaste resultaten från sina studier på ett Estrad:webbinarium. Eftersom intresset var jättestort och publikfrågorna många, hann han inte besvara alla frågor ”live”. Han lovade i stället att göra det i efterhand, och här kommer frågorna och Johans svar. Vi har också tagit med de frågor som deltagarna ställde via uppföljningsenkäten.

Hur kan vi som undervisar i entreprenörskap underlätta för studenter med adhd och vilken typ av verktyg skulle vi kunna använda?

- Mycket handlar om en förståelse för att alla människor är olika, att alla lyckas bättre när vi är intresserade, och att vi bör bygga vår undervisning på denna grund. En förståelse för vilka styrkor och svagheter som adhd för med sig i allmänhet är också bra.

- En dimension handlar om att låta eleverna välja exempelvis vad de jobbar med och hur de examineras, så de inte blir uttråkade och kan dra nytta av sina styrkor. Det är ganska lätt inom entreprenörskap. Eleverna kan ju jobba med sina egna intressen och sina egna affärsidéer. Det är en större utmaning i många andra ämnen.

- En annan dimension handlar om att hjälpa dem att strukturera sitt arbete vilket de ofta har svårigheter med. Det handlar om att dela upp arbetet i mindre delar, att ha tydliga förväntningar och deadlines och att ha kontinuerlig examination snarare än examination av ett stort projekt i slutet av terminen. På så sätt ser man till att de inte handlar på efterkälken.

Hur ska vi utveckla skolformen för att den ska bli bredare i sitt tänk och våga gå utanför boxen?

- Skolvärlden blir snabbt alltmer mångfacetterad. I Sverige märks det kanske framför allt genom alltfler elever med utländsk bakgrund. Om skolan ska vara framgångsrik i framtiden krävs en acceptans för - och anpassning till - denna mångfald. Det behövs även en acceptans för att folk är neurologiskt olika.

Hur interagerar företagare med adhd med andra företagare utan diagnoser?

- Det vet vi nog ingenting om.

Tips på läsning eller länkar i ämnet? Finns doktorsavhandlingar i ämnet? Vad finns för pågående forskningsprojekt? Fanns det något du hade tänkt ta upp men inte hann? Finns forskning i Sverige kring detta? Vilka länder ligger i framkant i forskning i ämnet?

- För dem som är intresserade av forskning finns en hel del om entreprenörskap och adhd. Sämre med populärvetenskapligt arbete. Anders Hansen har skrivit en del om entreprenörskap i sin bok ”Fördel adhd”.

- Här är den lista jag visade under mitt föredrag. Det är i stort sett den publicerade forskning vi har på området:

Lasky, A.K., Weisner, T.S., Jensen, P.S., Hinshaw, S.P., Hechtman, L., Arnold, L.E., Murray, D.W., Swanson, J.M., 2016. ”ADHD in context: Young adults' reports of the impact of occupational environment on the manifestation of ADHD”. Soc. Sci. Med. 161, 160–168

Lerner, D., Hunt, R., & Verheul, I. (2018). ”Dueling Banjos: Harmony and Discord between ADHD and Entrepreneurship”. Academy of Management Perspectives (AMP), 32(2), 266–286

Lerner, D., Hatak, I., & Rauch, A. (2018). ”Deep Roots? Behavioral Inhibition and Behavioral Activation System (BIS/BAS) Sensitivity and Entrepreneurship”. Journal of Business Venturing Insights (JBVI), 9, 107–115. 

Lerner, D., Verheul, I., & Thurik, R. (2019). ”Entrepreneurship & Attention Deficit /Hyperactivity Disorder: A Large-Scale Study involving the Clinical Condition of ADHD”. Small Business Economics (SBE), 53(2), 381–392

Mannuzza, S., Klein, R.G., Bessler, A., Malloy, P., LaPadula, M., 1993. ”Adult outcome of hyperactive boys: educational achievement, occupational rank, and psychiatric status”. Archives of general psychiatry, 50 (7), 565–576.

Thurik, R., Khedhaouria, A., Torrès, O., & Verheul, I. (2016). ”ADHD symptoms and entrepreneurial orientation of small firm owners”. Applied Psychology, 65(3), 568-586.

Verheul, I., Block, J., Burmeister-Lamp, K., Thurik, R., Tiemeier, H., & Turturea, R. (2015). ”ADHD-like behavior and entrepreneurial intentions”. Small Business Economics, 45(1), 85-101.

Verheul, I., Rietdijk, W., Block, J., Franken, I., Larsson, H., & Thurik, R. (2016). ”The association between attention-deficit/hyperactivity (ADHD) symptoms and self-employment”. European journal of epidemiology, 31(8), 793-801.

Wiklund, J., Patzelt, H., & Dimov, D. (2016). ”Entrepreneurship and psychological disorders: How ADHD can be productively harnessed”. Journal of Business Venturing Insights, 6, 14-20.

Wiklund, J., Yu, W., Tucker, R., & Marino, L. (2017). ”ADHD, impulsivity and entrepreneurship”. Journal of Business Venturing, 32(6), 627-656.

Wiklund, J., Lomberg, C., Alkærsig, L., & Miller, D. (2019, July). ”When ADHD Helps and Harms in Entrepreneurship: An Epidemiological Approach”. In Academy of Management Proceedings (Vol. 2019, No. 1, p. 17481). Briarcliff Manor, NY 10510: Academy of Management.

Wiklund, J. (2019). ”Entrepreneurial impulsivity is not rational judgment”. Journal of Business Venturing Insights, 11, e00105.

Wiklund, J., Hatak, I., Lerner, D. A., Verheul, I., Thurik, R., & Antshel, K. (2020). ”Entrepreneurship, clinical psychology and mental health: An exciting and promising new field of research”. Academy of Management Perspectives, (ja).

Yu, W., Wiklund, J., & Perez-Luno, A. (2020). ”ADHD Symptoms, Entrepreneurial Orientation, and Firm Performance”. Entrepreneurship Theory and Practice.

Känner du till någon eller några skolor någonstans i världen som varit extremt framgångsrika i arbetet med ungdomar som har adhd och/eller autism?

- Det är svårt att säga att någon varit ”extremt framgångsrik”. Men några som försöker på högskolenivå och som har de relevanta ackrediteringarna är Landmark College i Vermont, USA, samt Beacon College i Florida, USA. Båda verkar vederhäftiga. I Sverige finns Ädelfors Folkhögskola.

Min fråga är vad händer med resultaten? Jag känner att jag med en nyligen färdig utredning skulle vilja få denna värdefulla information, och känna att diagnosen och insikten tillför något i mitt liv. Hur kan resultaten omvandlas till praktiska möjligheter? Hur kan informationen spridas?

- Vi håller på med att utveckla utbildning specifikt för studenter med adhd som baseras på den forskning vi gör.

Finns det någon forskning på vilka verktyg ex ”to do lists” eller digitala verktyg som används av framgångsrika entreprenörer som har adhd?

- Nej. Men jag hoppas plocka fram någonting sådant!

Vill du höra mer spännande fakta, frågor och svar? Se webbinariet i repris!

/Helene

Världen inte mer osäker i dag än tidigare

Hur kan entreprenörer tackla den osäkerhet coronapandemin har skapat? Inte genom att försöka förutsäga framtiden i alla fall, menar välkända forskaren Saras Sarasvathy.

– Vi kan aldrig förutsäga framtiden. Världen är alltid osäker.

Det sa professor Saras Saravathy, University of Virginia, USA, på ett Estrad:webbinarium 10 juni 2020. Temat var ”Co-create new futures in uncertain times”. Tillsammans med docent Henrik Berglund, Chalmers, diskuterade hon hur entreprenörer ska tackla den osäkra tid som coronapandemin har skapat i världen. Enligt Sarasvathy är det business as usual – eller, rättare sagt, business by effectuation – som gäller.

Kortfattat handlar effectuation om att ta beslut utan att försöka förutsäga framtiden med marknadsundersökningar eller prognoser. Entreprenörer som använder effectuation som beslutsmetod försöker kontrollera framtiden utan att förutse den. Det gör man bland annat genom att prova sig fram med små steg för att veta vad som är bra idé. Samskapandet är en viktig beståndsdel i det.

– Samarbeta med andra som du själv har valt ut, och som verkligen vill förverkliga sina idéer. Samarbetet behöver inte ha en vision, börja i stället agera i små steg som ni bygger vidare på, sa Saras Sarasvathy.

Henrik Berglund konkretiserade hennes teori om samskapande genom att måla upp en, för många entreprenörer, bekant situation.

– I stället för att pitcha en idé för en investerare med power point-presentationer, prova att måla upp idén på en whiteboard och samskapa en plan tillsammans med investeraren. Presentationens form är oerhört viktig för att komma vidare med idén, sa han.

Över 270 personer från olika delar av världen var anmälda till webbinariet, och Sarasvathy och Berglund svarade på flera frågor från deltagarna. En av frågorna handlade om vad politiker borde göra för att underlätta för världens entreprenörer nu under rådande coronapandemi. Sarasvathy menar att det behövs en snabb datainsamling om vad företagare runt om i världen gör i de här osäkra tiderna.

– Utifrån det kan vi se vilka politiska åtgärder som bör vidtas, sa Saras Sarasvathy.

– I Sverige finns det mycket som restaurangägare inte får göra enligt lag. Kanske bör man lätta på de restriktionerna nu för att stötta verksamheterna, sa Henrik Berglund.

Se hela Estradföreläsningen som webb-tv. 

/Maria

Osäkerhet avskräcker inte individer med adhd

Johan Wiklund föreläste och svarade på frågor på Estrad:webbinarium 22 april.

För ett par veckor sedan arrangerade ESBRI det första Estradwebbinariet. Johan Wiklund delade med sig av sin forskning om hur adhd kan vara en tillgång för entreprenörskap. Seminariet skulle egentligen genomföras fysiskt i mars, men precis som många andra organisationer har vi fått ställa om till digitala lösningar.

Johan Wiklund framhöll att vissa egenskaper kan innebära fördelar eller problem i arbetslivet. Individer med adhd har ofta svårigheter att anpassa energinivån och hålla tillbaka sina impulser. De kan också ha svårt att fokusera på sådant som de tycker är tråkigt.

De kan oftast jobba mycket mer än andra människor och känner inte sina begränsningar. Det här medför en ökad risk för utbrändhet. Personer med adhd har ofta svängningar i sina energinivåer och när de har gått på högvarv kommer en rekyl i form av utmattning.

Men det finns fördelar också. Eftersom dessa individer ofta är impulsiva kan entreprenörskap vara ett passande yrkesval. De är i stor utsträckning risktagare och det finns alltid en hög grad av risk när man startar företag. Genom ett eget företagande kan de styra sin egen tid och komma runt problemen med att inte kunna fokusera under längre tid.

– Impulsiviteten blir intressant när man pratar om osäkerhet. Man har svårt att vänta, man handlar innan man tänker, och man ser möjligheterna men sällan problemen. Just den här osäkerheten är kännetecknande för entreprenörskap, men den är inte avskräckande för personer med adhd, sa Johan Wiklund.

Forskningen visar också tydligt att det är en fördel att vara gift/sambo. Wiklund tror att detta beror på att tillvaron blir mer strukturerad och att man tar hand om sitt välbefinnande i större utsträckning än om man bor ensam. Då är det lätt att vända på dygnet och hoppa över måltider. Man kan självklart ha mer eller mindre symptom, det är olika från individ till individ. Men vissa grunddrag är ändå desamma.

Det finns naturligtvis också ”vanliga” jobb som passar individer med adhd. Tjänster med många förändringar och olika arbetsuppgifter är en stor fördel för dessa personer. Inom idrotten finns också många framgångsrika individer med adhd.

Det här är bara ett axplock av de intressanta resultat som Wiklund lyfte fram. Se gärna hela webbinariet i repris. Det går också finfint att ladda ner hans presentation på vår webbplats.

/Helene

PS: När vi började marknadsföra seminariet fick jag en bok som jag gärna vill tipsa om. Den är läsvärd oavsett man själv har adhd, eller om man känner någon som har det. ”Joakims överlevnadsguide till adhd” av Joakim Hedström innehåller tips, handlingsplan och beskriver typiska utmaningar som man behöver hantera.

LIVE 14.00–15.00 | Adhd – en tillgång för entreprenörskap?

Vad finns det för gemensamma drag hos människor med adhd och entreprenörer? Kan impulsivitet vara en tillgång för startups? Är entreprenörer med adhd mer innovativa än andra entreprenörer – och går deras företag bättre?

Det är några frågor som kommer att beröras på Estrad i eftermiddag. Då får vi ta del av professor Johan Wiklunds spännande forskning. Denna Estradföreläsning genomförs som ett webbinarium. Du kan ta del av Johans presentationsbilder i förväg om du vill, och sedan följa föreläsningen och ställa frågor i Zoom.

Varmt välkommen!

/Åse

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

16 mars skulle vi ha arrangerat en Estrad med Johan Wiklund, men coronaviruset kom emellan och föreläsningen fick ställas in. Nu kommer föreläsningen att arrangeras som ett webbinarium 22 april i stället, och det ser vi väldigt mycket fram emot! I väntan på det kör vi blogginlägget från 5 mars i repris.

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 22 april delar Johan Wiklund med sig av sin kunskap på en Estradföreläsning via länk.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Varmt välkommen att anmäla dig till webbinariet 22 april!

/Maria

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 16 mars kommer han till ESBRIs Estrad igen och delar med sig av sin kunskap.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Vad ser du fram emot att lära dig mer om på Estrad?
/Maria

EDIT 12 mars 2020: Med anledning av den rådande situationen med coronaviruset, covid-19, har vi beslutat att ställa in föreläsningen 16 mars. Vi hoppas kunna genomföra den vid ett senare tillfälle, information kommer då att publiceras på www.esbri.se

Skapa, fånga och leverera värde i en cirkulär ekonomi

Thomas Nyström, Ann-Charlotte Mellquist och Derek Diener föreläste om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” 20 februari. Foto: Viktor Aronsson.

I Sverige lever vi livet som om vi skulle ha fyra jordklot. Men det finns bara ett enda, och de ekologiska fotavtrycken på klotet är enorma. Därför är cirkulär ekonomi ett hett ämne, och många företag förstår att de inte har någon tid att spilla. De måste ställa om från en linjär affärsmodellslogik till en mer cirkulär logik.

RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström föreläste 20 februari på Estrad om viktiga vägval och möjligheter vid en omställning. Med praktiska exempel på affärsmodellsinnovation hämtade från branscher som fordon, tunga fordonsdäck och kontorsmöbler gav de en bild av utmaningarna och möjligheterna i att övergå till en cirkulär affärsmodell.

Thomas Nyström pratade om cirkulär ekonomi utifrån perspektivet affärsidé och beskrev två typer av cirkularitet. En relativ cirkularitet handlar om att göra mindre skada, medan en absolut cirkularitet handlar om att skapa produkter helt och hållet av material som redan är producerat.

– Vi behöver gå mot den absoluta cirkulariteten. Det handlar inte om att den visionen skulle minska antalet produkter, utan om hur vi kan fånga produkter som finns i omlopp ute i samhället, sa Nyström.

Han menar att det är helt centralt att förankra transformationen till en cirkulär affärslogik i ledningen. Ofta förstår ledningen att omvärlden förändras och att en ny logik måste till i företaget. Utmaningen är att få ledningen att ändra en redan fungerande logik.

– Det är svårt att komma igenom med nya idéer om man inte kan bevisa att de är lönsamma. Men det är det vi hjälper till med, sa Thomas Nyström.

Och det är ju det som är grejen med cirkulär ekonomi – att lönsamheten inte är linjär. Det tar några år innan investeringar ger resultat. Enligt Thomas Nyström behöver företagsledare tänka som entreprenörer för att lyckas ställa om till en annan logik. Han menar att man behöver vara kreativ och frikoppla sig från den etablerade logiken för att hitta betalningsvilja i det cirkulära erbjudandet.

– Företag behöver räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Det är några år innan det ger resultat, men underlättar om man anpassar produkten – och om det är enkelt att uppgradera. Bilar till exempel, som har en snabb värdekurva neråt, skulle man kunna uppgradera under tidens gång genom att byta ut komponenter. På så sätt kan värdet behållas över längre tid.

– Ett företags interna utmaningar handlar om hur de ska skapa, fånga och leverera ett värde, sa Nyström.

Om man tittar på utmaningar utanför företaget, så kräver cirkulära system många fler flöden och samarbeten än vad linjära affärsmodeller gör.

– Alla som samarbetar har olika affärsmodeller som måste samordnas, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Utmaningen blir att alla aktörer går tillsammans och erbjuder ett gemensamt värdeerbjudande. Man går från samarbete till samskapande. Och vem äger då erbjudandet?

Mellquist och hennes kollegor jobbar även med sådana frågor, om hur affärsekosystemet kan se ut och hur samskapandet kan gå till. För att förstå hur ekosystemet hänger ihop och lyckas gå mot en cirkulär affärsmodell behöver strategi och vision hänga ihop.

– Man måste alltid börja internt med affärsmodellen, och sedan jobba parallellt med flera modeller för att förstå ekosystemet och dess utmaningar, sa Ann-Charlotte Mellquist.

Slutligen talade Derek Diener om vikten av att mäta klimatavtrycken under transformationen mot en cirkulär affärslogik. Detta för att veta att man är på rätt väg.

– Vårt budskap här i dag är att genom att öka livslängden och därmed funktionen, kan man åstadkomma produkter som har bättre miljöprestanda än de som redan finns. Cirkulära affärsmodeller kan underlätta ett sådant utfall, sa Derek Diener.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation!

/Maria

Live 15.00–16.30 | Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer

Hållbarhet, resurseffektivitet, cirkularitet... Allt fler inser behovet av att ställa om. Men hur gör man? Och vilka utmaningar – och möjligheter – möter företag som genomför ett skifte mot mer hållbara affärsmodeller?

Snart får vi lära oss mer om dessa viktiga frågor. Temat för dagens föreläsning är ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” och den genomförs i samarbete mellan ESBRI och RISE. Föreläsare är RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Välkommen i det gröna!

/Åse

Social innovation skapar möjligheter i slumområden

Ester Barinaga och María José Zapata Campos på Estrad 29 januari. Foto: Angie Gray.

Lokala valutor och table-banking i Kenya. Det händer att vi på ESBRI arrangerar Estradföreläsningar med ett smalare tema än gängse tablå. Det tycker vi är roligt men också lite utmanande. Inför decenniets första Estrad lade vi mer krut än vanligt på att hitta folk och organisationer som kunde tänkas vara intresserade av temat ”Grassroots innovations for inclusive economic growth”. Ansträngningen lönade sig. Intresset för hur gräsrotsinitiativ kan växa till finansiella innovationer visade sig vara stort.

María José Zapata Campos, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, inledde med att beskriva utmaningar som världen står inför: År 2050 kommer 75 procent av världens befolkning att bo i städer. En tredjedel kommer att bo i informella bebyggelser, som kåkstäder och slumområden.

– Men tittar vi närmare på slumområden ser vi en värld av full av social innovation och entreprenörskap i form av gräsrotsinitiativ, sa Zapata Campos.

Hon föreläste tillsammans med Ester Barinaga, Sten K Johnson Center for Entrepreneurship vid Lunds universitet. Barinaga beskrev hur lokala valutor uppkommer och hur de fungerar. Initiativet till lokala valutor kommer vanligtvis från en stad, en icke-statlig organisation eller medborgarna själva.

– Lokala valutasystem existerar parallellt med nationella valutor. De är ett fenomen som uppstår vid ekonomisk nedgång. De var vanliga i Europa på 1930-talet och även efter krisen 2008. En av valutorna som skapades i Schweiz 1934, WIR, finns fortfarande i dag.

Barinaga och Zapata Campos beskrev gräsrotsinitiativ med exempel från deras pågående forskningsprojekt i staden Kisumu, Kenya. Där lever 70 procent av befolkningen i informella bebyggelser. Människorna där får inte tillgång till samhällets tjänster, som exempelvis vatten, sanitet eller sophantering. De måste skapa det själva.

– Lokala valutor är ett sätt för människor att återta makten över pengaskapandet och organisera sig själva, sa Ester Barinaga.

Traditionellt har människor i utsatta områden inte tillgång till vanliga bankers tjänster, som sparande och lån. Table-banks är ett gräsrotsinitiativ som löser problemet. Det är en kollektiv strategi för att spara och låna pengar. Varje månad eller vecka på en specifik dag träffas en grupp människor och lägger undan pengar eller lånar pengar. Table-banks i Kisumu fungerar också som investering i att få samhället att fungera.

– Människor placerar pengar i table-banks som sedan investeras i olika företag som levererar grundläggande tjänster, som vatten och sanitet, sa María José Zapata Campos.

Andra typer av gräsrotsinitiativ som uppkommit i Kisumu är organisationer som jobbar för kvinnors oberoende, barns rättigheter, dränering, urbant jordbruk, hälsa och mänskliga rättigheter.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation.

/Maria

LIVE 15.00-16.30 | Grassroots innovations for inclusive economic growth

Nu startar Estradvåren 2019! Ämnet för dagens föreläsning är ”Grassroots innovations for inclusive economic growth” och talare är Ester Barinaga och María José Zapata Campos. Det ska bli mycket intressant att höra deras presentationer!

Under eftermiddagen kommer vi också att avslöja vilka som har skrivit Sveriges vassaste uppsatser om innovation. Prisutdelare i tävlingen Nytt&Nyttigt är Vinnovas gd Darja Isaksson.

Varmt välkommen!

/Åse

Tack för i år – vi ses nästa decennium!

All I want for Christmas... Foto: Jakob Owens/Unsplash

Julen står för dörren, och därefter väntar ett helt nytt årtionde. Det känns som att det är läge att summera 2019, och lyfta fram en del av vad vi har hunnit med på ESBRI under detta händelserika år.

Vi har till exempel producerat fyra Entré och tio e-Entré. I början av året korade vi segrarna i DECA Innovation Challenge och Nytt&Nyttigt 2018 (vinnarna i 2019 års tävlingar presenteras i januari 2020!) Vi genomförde också en mycket uppskattad workshop för gymnasielärare med professor Saras Sarasvathy.

Under året fokuserade vi lite extra på två teman som vi fann särskilt relevanta, nämligen innovationer inom hälso- och sjukvård, samt inom jordbruket. Det märktes både i Entré och på Estrad. Under året arrangerade vi åtta ”vanliga” Estradföreläsningar och en specialare: Estrad:tech om artificiell intelligens.

På Estradföreläsningarna fick vi ta del av både den senaste forskningen från en rad olika lärosäten, både svenska och utländska. Vi fick också ta del av värdefulla erfarenheter från praktiker. Variansen i ämnesval var stor:

6 februari pratade Jennie Björk och Mats Magnusson på temat ”Att hantera risk och osäkerhet i innovation”.

14 mars diskuterade Vinit Parida och David Sjödin ”Digital business model innovation in the Swedish industrial ecosystem”.

11 april föreläste Jeaneth Johansson och Jens Nygren om ”Nya utmaningar för vårdens entreprenörer”. Därefter följde en paneldiskussion där Maria Kaaman, Filippa Kull, Ylva Ryngebo och Åsa Wallin deltog.

9 maj var temat ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” Lars Magnusson bidrog med forskningsperspektivet, och Christina Nyman med erfarenheter från bank- och finansvärlden.

25 september arrangerade vi för första gången Estrad under mässan Ekonomi & Företag. Niklas Elert och Magnus Henrekson diskuterade ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”

24 oktober välkomnade vi återigen både forskare och praktiker till Estradscenen: Per Frankelius, Carolina Axelsson, Jonas Engström och Karola Reuterström. Rubriken var ”Agtech – kan Sverige ta täten?”

11 november var det världspremiär för Estrad West. Då testade vi nämligen att för första gången genomföra en Estrad utanför Stockholm. Succé! Temat var ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey presenterade först sin forskning. Därefter vidtog en paneldebatt med Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

10 december var det dags för Estradfinal med rekordmånga talare på listan – varav en robot! Under rubriken ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” talade Mårten Blix, Mark A Conley, Anthony Larsson, Linn Lindfred, Charlotte Mattfolk, Björn Eriksson, Pernilla Lilja, Peter Markowski, Cormac McGrath, Jan Söderqvist, Olle Wästberg och roboten Sparky.

Missade du någon av föreläsningarna? Det går fint att tillgodogöra sig dem i efterhand. Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Nu är det snart tid för julmys och avkoppling, men jag vill ändå passa på att berätta att vi har laddat upp med två Estradföreläsningar i början av 2020.

Tidigare i höstas intervjuade jag Ester Barinaga för Entré och det var otroligt intressant att höra om hennes forskning. Hon berättade om hur hon inte bara vill studera sociala utmaningar, utan också bidra till att lösa problemen. Det gör hon bland annat i Kenya, där hon jobbar med sätta igång processer för att etablera lokala valutor. Jag hade knappt hört talas om lokala valutor innan jag började researcha inför intervjun, det var fascinerande!

29 januari kommer Ester Barinaga och María José Zapata Campos till Estrad för att prata om ”Grassroots innovations for inclusive economic growth”. Det vill du inte missa!

Anteckna även 20 februari i din kalender. Då får vi lära oss mer om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer”, det ser jag också mycket fram emot. Föreläsare är Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Följ gärna ESBRI på Facebook, Twitter och Linkedin för de senaste uppdateringarna om både våra egna och andras aktiviteter.

Slutligen: Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit, interagerat och på olika sätt bidragit till våra aktiviteter! Önskar er en härlig jul och ett glittrande nyårsfirande.

/Åse

Digitalisering i fokus på Estradfinalen

Roboten Sparky lyssnade uppmärksamt när Linn Lindfred pratade om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Foto: Viktor Aronsson.

I tisdags arrangerade vi en mycket välbesökt Estradfinal. Vi inledde med glögg och nätverkande. Med hjälp av våra förträffliga extrajobbare lyckades vi förvandla en ordinär skolsal till en riktigt mysig, julpimpad mingelyta.

Föreläsningen genomfördes i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras vackra aula. Anthony Larsson gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla ihop det späckade programmet som bestod av presentationer och paneldebatter. Talarna kom både från akademin och näringslivet, och är dessutom några av författarna till två nya böcker. Båda går att ladda ner kostnadsfritt:

”Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond”

”The Digital Transformation of Labor: Automation, the Gig Economy and Welfare”

Under föreläsningen lyftes många viktiga aspekter på digitalisering fram. Det är omöjligt att få med alla här, men jag redogör för några exempel.

En viktig faktor som berör alla är datasäkerhet. Charlotte Mattfolk ansåg att även om det finns en fara med att samla en mängd data om individer på ett ställe, kommer det inom en snar framtid att finnas säkra lösningar för att skydda integriteten. Och det finns stora fördelar med en sådan databank. Däremot behöver vi ändra vår syn på att dela med oss av data om oss själva.

- Vi ger bort massor av personliga uppgifter till Facebook och Amazon, men när det gäller datainsamling som kan vara till hjälp för oss är vi mycket mer restriktiva. Vi måste ändra vårt mindset när det gäller data, sa Mattfolk.

Mark Conley lyfte fram problematiken i att individer i allmänhet litar allt mindre på de styrande i samhället. Det finns oerhört många privata företag som arbetar med säkerhet, och de samarbetar i stor utsträckning med offentliga aktörer som oftast inte själva har den kompetensen. Tyvärr finns inga studier om hur mycket säkrare samhället blir tack vare dessa samarbeten, men de kommer med all säkerhet att fortsätta vara verksamma under en lång tid framåt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi stod också i fokus under föreläsningen. Linn Lindfred poängterade att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Cirkulär ekonomi är inte en aktivitet som ska skötas av hållbarhetsavdelningen på företag, det måste genomsyra hela vårt samhälle och ändra vårt sätt att leva. Även om det krävs fler personer som är involverade i företag som tänker cirkulärt än i ”vanlig” business, är det absolut nödvändigt att ändra förhållningssättet.

- Det finns inga jobb på en död planet, betonade Lindfred.

Under föreläsningen medverkade också den finurliga roboten Sparky som gladde publiken med både kommentarer och armhävningar.

Vill du höra de övriga talarnas insikter om digitaliseringens effekter? Och kanske se hur många armhävningar Sparky gjorde? Se hela föreläsningen som webb-tv. Vi har också lagt ut föreläsarnas powerpointpresentation.

/Helene

LIVE 17.00–18.30 | Digitalization and its impact on welfare and labor

1 robot, 12 experter, och omkring 200 deltagare! Det är verkligen bäddat för en grande finale på Estradhösten 2019.

Ämnet för dagens föreläsning är ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” och bland talarna finns både forskare och praktiker. De utgör några av författarna till två nya böcker som har getts ut av Routledge i oktober och november. Båda är open access, du hittar dem här och här.

Föreläsningen genomförs tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

Välkommen!
/Åse

Kunskapsintensiva innovativa företag behöver högutbildad kompetens

Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle.

I måndags åkte Magnus och jag västerut för att för första gången arrangera Estrad utanför Stockholm (även om det i många år har varit möjligt att ta del av föreläsningarna oavsett var man befinner sig, via livesändning och webb-tv). Ett stort tack till Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för gott samarbete!

Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!

Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.

Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:

Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.

Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.

Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.

Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.

Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.

- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.

Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.

- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.

Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.

Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.

- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.

Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.

Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.

/Helene