Luleå och Linköping i toppen när Nytt&Nyttigt avgjordes

Från vänster till höger i bild: Jakob Hellman, Paulina Sawicki, Karin Nilsson, Kajsa Eckerwall, Ebba Andersson och Magnus Aronsson. Foto: Angie Gray.

I går avslöjade vi vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt i samband med en intressant Estradföreläsning om socialt entreprenörskap och gräsrotsinnovationer. Antalet tävlande bidrag var rekordstort, vi fick in hela 94 uppsatser som var skrivna under läsåret 2018–2019, vid de flesta av landets universitet och högskolor. Det blev ett tufft arbete för vår kvalificerade jury som till sist utsåg tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Ebba Andersson och Kajsa Eckerwall från Luleå tekniska universitet, för uppsatsen ”Enabling Successful Collaboration on Digital Platforms in the Manufacturing Industry – A Study of Digital Twins”. Uppsatsen berör förutsättningar för samverkan på digitala plattformar.

Andra pris gick till Karin Nilsson och Paulina Sawicki som har skrivit uppsatsen ”Internationalization challenges among born globals: A roadmap for higher success” vid Luleå universitet. De belönas med ett resestipendium på 20 000 kronor. Uppsatsen fokuserar på utmaningar som born globals möter, och författarna diskuterar hur dessa utmaningar kan hanteras.

Tredjepriset och ett resestipendium om 15 000 kronor togs hem av Emma Berg och Cecilia Josefsson från Linköpings universitet för deras uppsats ”Enabling Digital Transformation – A Dynamic Capabilities Approach”. Deras uppsats belyser hur företag kan hantera digitalisering på ett framgångsrikt sätt.

Fyra av de sex pristagarna, Ebba Andersson, Kajsa Eckerwall, Karin Nilsson och Paulina Sawicki, deltog i prisutdelningen. Innan de visste den inbördes ordningen fick de ge en kort introduktion till sina respektive uppsatser. Prisutdelare var Magnus Aronsson, ESBRI och Jakob Hellman, Vinnova.

– Ebba och Kajsa, berätta vad ni har skrivit om, sa Magnus Aronsson.

– En viktig slutsats i vår studie är att tillverkande företag inte kan fokusera enbart på den tekniska utvecklingen. För att kunna dra nytta av fördelarna som tekniken innebär måste de även ägna sig åt lednings- och organisationsfrågor, sa Kajsa Eckerwall.

Jakob Hellman vände sig sedan till andrapristagarna och bad dem att berätta om sin uppsats.

– De största utmaningarna för born global-företag är att de saknar både nätverk och partners när de ska etablera sig på en ny marknad. Eftersom de är nya är de också okända på marknaden, sa Paulina Sawicki.

Juryn tilldelade tre uppsatser hedersomnämnanden:

”Best Practices for Innovation Management – A Study on Large Companies in Sweden” skriven av Andrejs Celukanovs och Sebastian Wattle Björk, KTH.

”How can high-tech companies apply student surrogate entrepreneurs on internal ideas” skriven av Axel Truedsson och Sara Åkerblom, Lunds universitet.

”Save water, drink champagne! — A case study of how a luxury company can use a digital customer interaction to enhance value” skriven av Maria Olsson och Lisa Sahlin, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Nytt&Nyttigt arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Hela föreläsningen och prisutdelningen går att se på ESBRIs Youtubekanal. Mejla mig om du vill läsa en sammanfattning av de vinnande uppsatserna eller behöver pressbilder. Se även pressmeddelandet för mer info.

Stort grattis igen till pristagarna!

Nu är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om ännu bättre resestipendier? Eller känner du någon student som borde vara med? Allt är riggat och klart för att anmäla sig. Deadline är 25 juni 2020.

/Helene

LIVE 15.00-16.30 | Grassroots innovations for inclusive economic growth

Nu startar Estradvåren 2019! Ämnet för dagens föreläsning är ”Grassroots innovations for inclusive economic growth” och talare är Ester Barinaga och María José Zapata Campos. Det ska bli mycket intressant att höra deras presentationer!

Under eftermiddagen kommer vi också att avslöja vilka som har skrivit Sveriges vassaste uppsatser om innovation. Prisutdelare i tävlingen Nytt&Nyttigt är Vinnovas gd Darja Isaksson.

Varmt välkommen!

/Åse

Superveckan som kommer – nu kör vi!

Foto: Ezra Comeau-Jeffrey/Unsplash

Just nu laddar vi för en rad olika evenemang som vi genomför den närmaste veckan. Håll i hatten, så här ser programmet ut:

Vi kör i gång direkt på måndag 6 maj med premiären för vår nya seminarieserie Estrad:tech. Du känner kanske till vår öppna föreläsningsserie Estrad, som är ett av flaggskeppen som har hängt med sedan ESBRI startade 1997? Estrad:tech är en slags avknoppning, kan man säga. Det är en seminarieserie som fokuserar på spännande teknologier och deras tillämpningar i företag. Det första tillfället ägnas åt AI. Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Caroline Walerud, Volumental. Vinnova är finansiär, och Teknikföretagen är partner för Estrad:tech.

På tisdag 7 maj är det dags för ett seminarium som vi på ESBRI arrangerar tillsammans med EIT Digital och U.S. Embassy in Sweden. Rubriken är ”Are you curious about Open Source Branding?” och talare är Mary Ellen Muckerman, Mozilla.

Torsdag 9 maj genomför vi vårens sista ”klassiska” Estrad. Då kommer ekonom-historikern Lars Magnusson, Uppsala universitet, för att diskutera historiska finansiella krascher – och vad vi kan lära av dem. Hans föreläsning kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Rubriken är ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?”

Och slutligen, på måndag 13 maj vankas det två evenemang i ett: Då kör vi först Haining Day Competition, och därefter Sweden-China Entrepreneurship Forum. Båda evenemangen arrangeras i samarbete med Scandinavia Haining Center. Det förstnämnda arangeras också tillsammans med City of Haining Municipal Government, Haining High-Tech Industrial Park och Haining Economic Development Zone.

Hoppas att vi ses i vimlet! Till dess – ha en trevlig helg.
/Åse

LIVE 15:00 | Tema: Hälsoinnovation

I dag är det Tema: Hälsoinnovation som gäller på Estrad! 15.00-16.30 kör vi föreläsningen "Nya utmaningar för vårdens entreprenörer" som genomförs i samarbete med profilområdet Hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad.

Talare är professorerna Jeaneth Johansson och Jens Nygren, Högskolan i Halmstad. De presenterar aktuell forskning, och kommenteras av Maria Kaaman, Vinnova, Flippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

Grattis Luleå, Göteborg och Stockholm – här skrevs de bästa innovationsuppsatserna

Glada pristagare och prisutdelare.

Alldeles nyss avslutade vi en intressant Estradföreläsning med en spännande prisutdelning: Äntligen var det dags att avslöja vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt!

Hela 69 uppsatser, skrivna under läsåret 2017–2018 vid de flesta av landets universitet och högskolor, har varit med och tävlat. Det blev ett tufft arbete för vår kvalificerade jury som till sist utsåg tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Simon Eriksson och Ebba Vidén från Luleå tekniska universitet, för uppsatsen ”Thriving in a Business Ecosystem. A study of role and capability alignment”. Uppsatsen berör olika insatser i ekosystem kring företag.

Andra pris gick till Sofie E A Persson, som har skrivit uppsatsen ”Big Data within Innovation Processes. A Quantitative Study of Fortune 200 Global Companies” vid Göteborgs universitet. Hon belönas med ett resestipendium på 20 000 kronor. I uppsatsen undersöks företagens användning av big data för att underlätta marknadsorientering i samband med innovativa processer.

Tredjepriset och ett resestipendium om 15 000 kronor togs hem av Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, KTH, som skrivit uppsatsen ”Introducing Innovation Readiness Levels. A Framework to Evaluate Innovation Efforts”. Den belyser hur man genom att använda NASAs verktyg TRL (Technology Readiness Level) kan förbättra utfall från innovationsprocesser.

Fyra av de fem pristagarna, Simon Eriksson, Sofie Persson, Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, deltog i prisutdelningen. Innan de visste den inbördes ordningen fick de ge en kort introduktion till sina respektive uppsatser. Prisutdelare var Anne Lidgard, Vinnova, och Magnus Aronsson, ESBRI.

- Emelie och Carl-Magnus, er uppsats har en ambitiös titel. Berätta vad ni har skrivit om, sa Anne Lidgard.

- Vi har utvecklat ett verktyg för att utvärdera innovationsprocesser. Verktyget underlättar kommunikationen mellan olika affärsområden och mäter hur innovationsprocessen fortskrider, sa Emelie Worrman.

- Vi började med att titta på NASAs verktyg TRL, som många företag använder i dag. Teknologi är ju bara en del av innovationen, vi studerade affärsbiten och användarna också, berättade Carl-Magnus Lunner.

Magnus Aronsson vände sig till Sofie Persson och bad henne att berätta om sin uppsats.

- Jag har studerat företag som jobbar med big data, och det var väldigt intressant. Jag fann att de är mer intresserade av vad vi faktiskt gör online, än vad vi tycker om deras produkter. Företag som använder sig av big data har snabbare innovationsprocesser och levererar mer värde till sina kunder, sa Sofie Persson.

Slutligen fick Simon Eriksson berätta om sin och Ebba Vidéns uppsats.

- Vi har studerat vilka förmågor som företag behöver ha när de arbetar tillsammans med andra i ett ekosystem. Vi fann att det beror på vilken roll de har, men det finns några övergripande förmågor som krävs för att skapa bra samarbeten, win-win-situationer och för att driva innovationsagendan framåt. Vi kallar dem för ”ecosystem intelligence capabilities”, sa Simon Eriksson.

- Lägg begreppet ”ecosystem intelligence” på minnet, det lär vi nog höra talas om fler gånger, konstaterade Anne Lidgard.

Juryn tilldelade också två uppsatser hedersomnämnanden:

”Business Models for Distributed Cloud. Application of Crowdsourcing for Business Model Development – a Study at Ericsson AB” skriven avMarko Ivanovic och Johan Selin, Chalmers.

”Start-ups’ motives, approaches, and opportunities for using Open Innovation. A study of why and how start-ups practice open innovation as a survival approach and long-term business strategy” skriven av Carolina Garcés och Tea Mkheidze, Lunds universitet.

Nytt&Nyttigt är en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Hela föreläsningen och prisutdelningen går att spana in på ESBRITV på Youtube. Om du vill läsa en sammanfattning av de vinnande uppsatserna eller behöver pressbilder går det bra att mejla mig.

Snart är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om resestipendier? Eller känner du någon student som borde vara med? Allt är riggat och klart för att anmäla sig. Deadline är 27 juni.

/Helene

Gästblogg: Trolleri och ny teknologi på Web Summit i Lissabon

ESBRI arrangerar uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Majken Tammisto skrev sin uppsats på Lunds universitet tillsammans med Frida Foreby och Rickard Åberg. De knep andraplatsen under läsåret 2015-2016 och Majken valde att lägga sina vinstpengar på en konferensresa till Lissabon. Hon har skrivit en gästblogg om sina upplevelser och lärdomar. /Helene

Under sista terminen på civilekonomprogrammet vid Lunds universitet skrev jag min uppsats på temat innovation. Jag fokuserade på att undersöka de positiva effekterna en startup kan nyttja av att delta i ett formellt nätverk. Det mynnade ut i en 54 sidor lång masteruppsats som 2017 prisades i Vinnovas och ESBRIs gemensamma uppsatstävling Nytt&Nyttigt.Det var dock inte förrän i slutet av 2018 som jag nyttjade mitt resestipendium för att besöka en av världens största tech-konferenser.

Majken Tammisto utanför Web Summit.

5 november 2018 bar det av till Portugal och Web Summit. Jag valde att bo centralt i Lissabon istället för vid mässområdet som låg en bit bort. Det var dock väldigt smidigt att ta sig till konferensen med tunnelbana eller tåg. På mässans första dag förväntade jag mig milslånga köer då 70 000 människor beräknades delta på konferensen, men eftersom man hade haft möjlighet att registrera sig redan på flygplatsen var detta inget problem.

Väl inne på området chockades jag över hur stort det var. Mässan bestod av fyra paviljonger plus den stora konsertarenan som bland annat användes vid Eurovision Song Contest tidigare under året. Sammantaget under mässans tre dagar fanns 24 uppbyggda scener med olika teman såsom ”MoneyConf”, ”SaaS Monster ”och ”Auto/Tech & TalkRobot”. För att hålla koll på mässans olika framträdanden hade man en app till sin hjälp. I appen kunde man, förutom att chatta med andra deltagare och talare, även sätta upp ett eget schema och hålla koll på tider. Eftersom de flesta presentationer bara var omkring 30 minuter långa innebar det en hel del springande mellan olika scener. Min Smartwatch räknade minst 25 000 steg om dagen så det var inte en stillasittande konferens direkt…

Höjdpunkterna dessa dagar var att lyssna på alla inspirerande talare. Några exempel på personer som medverkade var Tony Blair, Brad Smith från Microsoft, grundaren av Slack, Pinterests CEO, Twitters före detta CEO, samt designern Alexander Wang.

En presentation som speciellt utmärkte sig för mig var lanseringen av den nya sociala roboten Furhat. Jag är spänd på att se vad teknologin kommer leda till, hur mjukvaran i roboten kommer utvecklas och var man i framtiden kan tänkas stöta på Furhat. Under lanseringen gav man som exempel på användningsområde att Furhat kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid vägledning i stressiga miljöer, såsom på en flygplats där även språkkunskaperna kommer till användning. Jag har dock anledning att tro att man kan få användning av roboten i oändligt många fler syften än så.

Ett annat framträdande som utmärkte sig involverade drönare som NASA Jet Propulsion Lab stod bakom. Presentationen gick under benämningen ”Creative Technology” och hölls på stora scenen. Den liknande mer en trollerishow än något annat.

Förutom alla intressanta föreläsningar hämtade jag också mycket inspiration från mässans mer sociala delar. Jag uppskattade skönt häng i Googles område där man kunde lära sig mer om deras teknik för röst- och ansiktsigenkänning, nätverka och snacka tech över en grön smoothie eller sträcka ut kroppen med yoga.

För en person som jag som är intresserad av allt vad kreativ innovation, IT och startups heter var detta en upplevelse jag sent kommer glömma. Efter mässan kände jag mig fulltankad på ämnen som IoT, Big Data, AI, Blockchain, Cloud Solutions och många fler, och jag kom hem till Stockholm med massa energi och inspiration. Även om jag har en bakgrund inom Business Strategy har jag ett stort intresse av teknologi och innovation och vill gärna vara en del av digitaliseringen som sker i alla branscher. Jag vill tacka Vinnova och ESBRI för denna möjlighet till trendspaning och inspiration!

/Majken Tammisto

”Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början”

Hanna von Schantz föreläste på Estrad 11 december 2018. Foto: Viktor Aronsson.

Årets sista Estrad handlade om digitalisering. Den tekniska utvecklingen, men också tjänster, produkter och beteenden förändras i snabb takt. Som entreprenör gäller det att hinna anpassa och utveckla sin affärsmodell i samma takt. Föreläsare var ekonomie doktor Hanna von Schantz, Stockholms universitet.

Hon menar att internet kan ses som en basteknologi, liksom ångmaskinen eller elektriciteten. På det följer nya tjänster, produkter och inte minst beteenden, som skapar nya affärsmöjligheter.

- Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början.

Hanna von Schantz skrev sin avhandling om digitala entreprenörer och ville ta reda på hur det är att innovera när förutsättningarna ständigt förändras. Hon drev själv ett e-handelsföretag på 90-talet och är i dag entreprenör inom foodtech. Hon har alltså både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten av att arbeta under de här omständigheterna.

- Det som drev mig in i forskningen var att jag inte kände igen mig i entreprenörskapslitteraturen. Det är svårt att fånga en idé och därför är entreprenörskapsstudier ofta grundade på retroaktiv information. Då finns en risk för att man får en tillrättalagd berättelse. I efterhand är det lätt att säga att Ikeas affärsidé är klockren, eller Ishotellets för den delen… Men hur ska man veta vilka idéer eller bolag som man ska våga satsa på i förväg?, sa hon.

Under senare år har forskarna börjat titta mer på den entreprenöriella processen. När Hanna von Schantz skrev sin avhandling valde hon att följa ett nystartat företag under flera år, för att se hur entreprenörsprocessen faktiskt såg ut.

Företagets grundare ville utveckla en play-tv-tjänst med egenproducerat innehåll. Han anställde kreativa personer som skapade nya format, men som ”kanske inte var vana vid att sitta i möten med finansiärer”. Företaget stötte på problem med legitimitet och regelverk. Facket visste inte hur de skulle agera – de visste inte ens vad en padda var när förhandlingarna inleddes. Trafiken till kanalen blev blygsam och annonsörerna uteblev. I slutändan blev bolaget ett traditionellt produktionsbolag och köptes upp av en större aktör.

Affärsmöjligheten eller affärsmodellen går inte att skriva fram på förhand, menar von Schantz. Den växer fram i interaktion med omvärlden. Den blir till en form av berättelse eller förståelse för vad bolaget ska göra. Hon menar att affärsmodellen kan användas som en beta – bolaget går ut och testar sin affärsmodell. Och då är det ju en fördel om företaget är ungt och lättfotat. Det är också viktigt att lyssna på sina kritiska vänner. Det finns en risk när alla i teamet tänker för lika och inte ifrågasätter, som i hennes fallföretag.

- Som entreprenör måste man våga experimentera och agera, sa Hanna von Schantz.

Hennes råd till digitala entreprenörer är att inte tänka linjärt. Man ska inte försöka mejsla ut den bästa idén och den bästa strategin och sedan den bästa finansieringen…

- Att se affärsmodellen som en form av blankt blad är ett utmanande arbetssätt. Man vet inte åt vilket håll idén kommer att utvecklas innan de första avtalen är påskrivna. Entreprenören får ge sig ut och träffa potentiella partners och kunder för att bättre förstå de framtida intressenterna – och jobba stegvis. Det ställer också krav på ledarskapet, sa hon.

Föreläsningen följdes av en paneldiskussion där Hanna von Schantz deltog tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova, Johan Attby, grundare av Fishbrain, och Mattias Wiggberg, KTH. De höll med om att betatester och experimenterande är det bästa sättet att nå framgång.

- I dag finns mycket kunskap om fördelarna med att arbeta med hypotesprövning och experimenterande. Ändå är startups både i Sverige och Silicon Valley snabba med att påbörja produktutveckling. De är övertygade om att deras idé är bra, sa Anne Lidgard.

- Det är viktigt att leta efter invändningar och inte bara bekräftelse, men ingen vill ju höra att ens bebis är ful. Det är mänskligt, sa hon.

Johan Attby tycker inte att det går säga något generellt om vilka företag som blir framgångsrika, utöver att drivet sitter hos grundarna.

- Sedan är en del grundare otrevliga eller rent av galna, medan andra är mer jordnära, sa han.

Han berättade att Google har försökt sålla ut framtida tillväxtraketer med hjälp av en algoritm. Trots att de har tillgång till enorma mängder data har försöken inte varit framgångsrika. Algoritmens resultat stämmer inte överens med det verkliga utfallet.

- Daniel på Spotify brukar säga att de testar nio saker, varav åtta går åt skogen. De testar direkt för att få feedback på marknaden, sa han.

ESBRIs Magnus Aronsson ledde paneldebatten. Han frågade hur lagstiftaren kan tänka relativt de digitala bolagen: Har lagstiftaren ens en roll att fylla?

- Det finns ett brett spann av företagsidéer som skulle behöva testas. Här skulle staten kunna spela en roll. Vill vi ju inte ha självkörande bilar som beter sig som Spotifys app gjorde från början, sa Mattias Wiggberg.

Han exemplifierade också med elscootrarna från Voi som sedan en tid tillbaka syns överallt på Stockholms gator.

- Vi vet inte vad det är för typ av fordon. Det finns inga avsedda parkeringsplatser, inga trafikregler. Här har vi några entreprenörer som inför en ny form av infrastruktur med trial-and-errormetodik, sa Wiggberg.

Anne Lidgard berättade att många startups stöter i policytaket. En del av staten driver på medan en annan sätter stopp. Hon menade att vi behöver ett mer agilt policyskapande i Sverige.

Vill du veta mer? Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

/Anna-Karin

LIVE 15.00: Så jobbar digitala entreprenörer

Välkommen till säsongsfinalen av Estrad! Vi får ta del av Hanna von Schantz spännande forskning om digitalt entreprenörskap, med empiri hämtad från spelindustrin. I det efterföljande panelsamtalet deltar också Johan Attby, Fishbrain, Anne Lidgard, Vinnova, och Mattias Wiggberg, KTH. Föreläsningen pågår ca 15.00-16.30. För förkovran, läs Entréartikeln om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng. /Åse

Hur jobbar digitala entreprenörer i en föränderlig värld?

Det kommer vi att få veta mer om mellan klockan 15.00 och 17.00 om en vecka, 11 december. Då avslutar vi nämligen Estradhösten med en föreläsning som har ett spännande och aktuellt tema: digitalisering. Den digitala utvecklingen påverkar de flesta industrier och individer på ett eller annat sätt. Många företag har affärsidéer som vi inte har kunnat förutse ens i vår vildaste fantasi.

Under föreläsningen kommer Hanna von Schantz att diskutera entreprenöriella processer och hur entreprenörer och företagsledare arbetar i en oviss framtid med ständigt nya förutsättningar. Hanna har disputerat vid Stockholms universitet och driver dessutom en digital startup. Jag är säker på att det kommer att bli riktigt spännande!

Föreläsningen avslutas med en paneldebatt där Hanna medverkar tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova och Mattias Wiggberg, KTH. Och självklart blir det juligt fika! Vi hoppas att du har möjlighet att stanna och fika med oss.

Läs gärna mer om Hannas forskning i det senaste numret av Entré.

Mer information om föreläsningen och länk till anmälan hittar du här.

/Helene

Gästblogg: Klimatkonferens i Barcelona

Deltagare på Climate Alliance International Conference i Barcelona 1–3 oktober 2018.

Tillsammans med Vinnova arrangerar ESBRI uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Filippa Egnér och Lina Trosvik skrev sin uppsats på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De knep förstaplatsen förra året och valde att lägga sina vinstpengar på en konferens- och studieresa till Barcelona. Nedan följer en gästblogg om deras upplevelser och lärdomar. /Helene

I början av oktober åkte vi på en studieresa till Barcelona för att lära oss mer om lokalt klimatagerande och hållbar innovation. Vi besökte konferensen Climate Alliance International Conference och utforskade även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona. Studieresan var möjlig tack vare att vi fått ett resestipendium från ESBRI och Vinnova efter att ha vunnit första pris i deras uppsatstävling Nytt&Nyttigt.

Att göra en studieresa där vi hade chans att utveckla våra kunskaper inom hållbar utveckling kändes ganska självklart för oss. Det kändes relevant både utifrån våra intresseområden och utifrån ämnet på vår uppsats, vilket var att undersöka hur lokala styrmedel i svenska kommuner har påverkat utvecklingen av elbilar. Då vi båda dessutom arbetar med ämnen som rör miljömässig och social hållbarhet känns det väldigt viktigt att ha en god insikt om vilka utmaningar, möjligheter och drivkrafter som finns kring klimatagerande, både på lokal, nationell och internationell nivå.

Konferensen hölls i den arkitektoniskt fina och speciella byggnaden Recinte Modernista de Sant Pau och den anordnades av Climate Alliance, en organisation bestående av huvudsakligen europeiska kommuner med syftet att arbeta med klimatagerande från ett lokalt perspektiv. Utgångspunkten är att globala nätverk för lokala aktörer är en förutsättning i arbetet med att driva lokalt klimatagerande framåt. Varje år anordnas konferensen och den samlar representanter från medlemskommunerna och andra intresserade för att fördjupa sig inom aktuella/heta ämnen såsom klimatåtgärder, innovativa lösningar och klimaträttvisa.

Konferensen skapar samtidigt ett tillfälle för deltagarna att dela kunskap och erfarenheter med varandra. Programpunkterna på konferensen bestod av olika föredrag, paneldiskussioner, ”connecting circles” och ”climate action talks”. Vi fick även chans att mingla med de övriga deltagarna under lunch och kaffepauser i lokalens mysiga källare. Lunchen bestod endast av små tapas som personalen delade ut, men det kompenserades upp med att det fanns generöst med vin.

Det betonades att lokala åtgärder behövs för att lösa våra globala problem, att vi måste förändra vår livsstil och vårt sätt att tänka, att planeten är den enda vi har och situationen är brådskande – att vi måste agera nu. Vikten av samarbete mellan lokala aktörer och nationella/internationella organisationer lyftes samt behovet av finansiellt stöd på lokal nivå. De argumenterade för betydelsen av ”bottom-up approaches” och hur viktigt det är med kunskapen som finns på lokal nivå. Problematiken ligger dock i hur den kunskapen ska lyckas inkorporeras i de politiska åtgärder som implementeras på nationell och internationell nivå.

För oss bidrog framför allt konferensen till ökade insikter i kommunernas perspektiv. Ett problem verkar vara att de lokala aktörerna upplever att de inte blir tillräckligt sedda eller bekräftade och att deras förmåga inte tas på allvar av organisationer på nationell och internationell nivå. Även om viljan finns på lokal nivå finns det också barriärer som inte går att komma runt endast på lokal nivå. Talarna frågade sig vad kommunerna kan göra för att klimatfrågan ska få en högre prioritet och enades om att den rådande konferensen var ett sådant exempel som kan signalera till politikerna på högre position.

Vi besökte även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona, ett urbant laboratorium som är tillgängligt för företag med innovativa produkter med en tydlig nytta för medborgarna. Initiativet tillåter användning av offentliga platser för genomförandet av innovativa pilotprojekt, och tanken är att det ska underlätta inträdet till den verkliga marknaden. Vi besökte ett av deras kontor, där vi bland annat pratade om hur de arbetar inom distriktet och om vilka pilotprojekt som vi kunde besöka.

Överallt i området fanns det till exempel varierande typer av cykelbanor som används för att undersöka vilka av dem som bäst bidrar till förbättrad rörlighet och säkerhet för cyklister, samtidigt som de inte begränsar biltrafikens framkomlighet. Vi studerade även solcells- och vindturbinsdriven gatubelysning med sensorer för bland annat temperatur och fuktighet. Ett annat pilotprojekt vi kollade på var laddstationer, vilket i våra ögon inte uppfattas som sådär väldigt innovativt. Men det var kul att se hur de har arbetat med att synliggöra laddstationerna.

Något vi tog med oss från konferensen och vårt besök i Barcelona är att det blev tydligt att det finns väldigt starka drivkrafter på lokal nivå som arbetar för klimatet. I en tid med alarmerande rapporter om klimatförändringarnas utveckling kändes det hoppfullt att få känna av den drivkraften. Vi lämnade Barcelona med fler insikter men också med mer inspiration för fortsatt arbete.

Allt som allt så hade vi en väldigt rolig och utvecklande resa och vill avsluta med att tacka Vinnova och ESBRI för att vi fick denna möjlighet!

/Lina Trosvik & Filippa Egnér

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.

Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!

Spexig sommaravslutning med allvarlig underton

Samuel West, Cassandra Marshall och Karl Wennberg föreläste på Estrad 13 juni.

Sommaravslutning med bubbel! Vilken rolig eftermiddag vi fick. Nästan 140 besökare kom till säsongens sista Estrad. Temat var ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Samuels Wests del av föreläsningen bjöd på en hel del fniss. Men självklart, under ytan på den spexiga pop up-utställningen från Museum of Failure lurar en del större frågor. Till exempel: Vilken typ av klimat vill vi ha på våra arbetsplatser för att människor, produkter och tjänster – och i förlängningen vårt samhälle – ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt? Och hur ska vi skapa institutionella ramverk för att företag ska våga satsa på innovation, och för att företagare som faktiskt har misslyckats ska få en andra chans?

Det senare var fokus för Karl Wennbergs anförande. Han är gästprofessor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och knuten till Ratio. Hans forskning handlar om organisationsdynamik, organisationssociologi och regional utveckling, vi har skrivit om den i Entré många gånger.

Karl Wennberg

Wennbergs forskning visar att det är företagare med tidigare erfarenhet av företagande som är de mest framgångsrika – deras företag har högre tillväxt än andra företag. Många är också de entreprenörer som vittnat om vad de lärt sig av sina misslyckanden. Ändå leder konkurser inte sällan till social stigmatisering och avseende det institutionella ramverket lämnar Sverige en del övrigt att önska, enligt Wennberg.

- I Sverige har vi ett klimat som tillåter experimenterande som fritt skolsystem, demokratiskt samhälle och trygghetssystem. Dessutom har attityder till risk förbättrats de senaste 20 åren. Vi uppmuntrar kreativitet och experimenterande, sa han.

Samtidigt har Sverige bland de tuffaste insolvenslagstiftningarna i västvärlden. Benificium, det som man får behålla efter en konkurs, ser olika ut på olika platser. I Florida anses det rimligt att få behålla både huset och två bilar, och skulderna skrivs av.

- I Sverige däremot tar banken huset, bilen, tv-apparaten, stereon… Allt. Och sedan kan man tvingas leva på existensminimum i ett antal år. Med en sådan erfarenhet är det inte många som vågar försöka igen, oavsett om man gjort konkurs för att företagsstarten råkade sammanfalla med Lehman Brothers-krisen.

- Det är remarkabelt att vi i ett land med utvecklade institutioner och välfärdssamhälle är hårdast med att straffa företagare som går i konkurs. Man kanske inte behöver straffa alla företagare, utan kan nöja sig med de som har gjort något brottsligt, sa han.

På arbetsmarknaden finns i dag ofta ett relativt stort svängrum. Medarbetare får anvisningar om vad som ska göras, men hur det ska gå till får man lösa själv. Ofta pratar man om att arbetsplatser ska vara agila – innovatörer ska inte behöva förhålla sig till budgetramar eller tidsplanering.

- Men alla kan inte vara agila. Och det finns metoder för hur det kan manageras. Till exempel genom att ha en innovativ enhet, en kontrollerande enhet och en säljande enhet. Enheterna har olika mål där en jobbar med kvartal, intäkter och kontroll och en annan med nya idéer. Att blanda ihop dem är inte alltid så lyckat, förklarade Wennberg.

Det avgörande, tycker Karl Wennberg, är selektion. Det är genom att arbeta aktivt med att välja vilka idéer man ska satsa på och vilka som ska avvecklas som företag kan driva innovationsprocessen framåt. Vilka idéer som kommer fram är svårare att påverka.

Samuel West är psykolog och arbetade kliniskt innan han skrev sin doktorsavhandling som fokuserar på hur man kan skapa ett bra klimat på arbetsplatser. Vi skrev om den i Entré för ett par år sedan: ”Lek mer på jobbet”.

I Museum of Failure har West samlat ett hundratal misslyckade innovationer för att visa vilken möjlighet till lärande misslyckanden kan vara. Samlingen består av produkter och tjänster från hela världen och ger insikter om det riskfyllda innovationsarbetet. Museet är baserat i Los Angeles, men turnerar och arrangerar pop up-utställningar. 1 juni–9 januari 2019, finns museet på Dunkers kulturhus i Helsingborg för den som är i krokarna.

Samuel West

- I media lyfter man fram lyckade människor och det påverkar oss. Alla framgångshistorier är dessutom väldigt lika; ”Vi var tre grabbar som startade i ett garage och nu är vi miljonärer”. Men vi har mer att lära av misslyckanden. Dessutom är de oändligt mycket mer fascinerande, sa han.

Det är ett av huvudbudskapen för Museum of Failure. Men Samuel West vill också visa på hur många uppfinningar som faktiskt misslyckas och därmed göra besökarna mindre rädda för att våga försöka.

Han gav oss ett flertal exempel, historiska och samtida. Vasaskeppet är ett misslyckande som många svenskar är bekanta med. Betamax videospelare höll högre kvalitet än VHS, men det fanns för få filmer tillgängliga för att Betamax-formatet skulle få genomslag. Bic designade en penna anpassad för kvinnohänder i rosa och ljusblått med glitter på. Cashkortet, som det inte gick att handla med, eller Coca-Cola BlāK– en blandning av kaffe och Coca-Cola, som smakade ungefär som det låter. Kaffeläsken togs fram trots att Coca -Cola Company sannolikt är bland de företag som har bäst koll på sina kunder, enligt Samuel West. Så alla kan göra misstag.

Min egen favorit i utställningen är tortyrmasken som sägs ha föryngrande och utslätande effekt genom att utdela elektriska stötar. Några av utställningsföremålen kan ses i det här videoklippet.

Nåja, det finns mycket att skratta åt. Men faktum är att många misslyckade innovationer leder till en betydelsefull kunskapsuppbyggnad. Nokiatelefonen N-Gage, som samtidigt skulle tjäna som spelkonsol, blev ingen hit på marknaden. Men den banade väg för det finländska spelundret, med en Angry Bird som förgrundsgestalt.

Cassandra Marshall

- När man påbörjar en innovationsresa vet man inte vad den ska leda till, konstaterade Cassandra Marshall, ansvarig för programmet Innovationsledning och organisering på Vinnova.

Vinnova sprider kunskap om hur man skapar förutsättningar, leder och finansierar innovationsarbete.

Även Vinnova kunde visa upp några egna ”failures” – misslyckade satsningar – som att självkörande bilar inte får framföras på allmän väg eftersom de saknar backspeglar.

Föreläsningen var en samproduktion mellan ESBRI, Vinnova och Museum of Failure och hölls på Kulturhuset i Stockholm, 13 juni. Se den!

/Anna-Karin

Digital entreprenör ny gd på Vinnova

Foto: Carlos Zaya

I dag kom nyheten: Regeringen beslutar att utse Darja Isaksson till Vinnovas nya generaldirektör. Ett spännande val med en entreprenör och visionär inom framförallt det digitala området. Blir intressant at se när hon tillträder i slutet av augusti hur det kommer att påverka Vinnovas inriktning de kommande åren. Att det blir mer digitalt och även mer fokus på life science torde vara enkelt att utläsa från Darjas portfölj av intressen.

Men jag tror att det även kan bli mycket mer. För några veckor sedan höll Darja Isaksson ett tal vid European Economic and Social Committees 60-årsfirande av europeiskt samarbete.

Kanske blir det ännu mer tryck på frågan om livslångt lärande från den nya generaldirektören, och mer finansiering till nya innovativa lösningar inom det området? Oavsett så tror jag det blir en spännande resa för innovationssverige med Darja vid rodret för Sveriges innovationsmyndighet.

/Magnus

Elbilar i topp i nyttig tävling om innovation

Grattis till vinnarna av Nytt&Nyttigt 2016-2017!

Nu har ytterligare ett spännande tävlingsår avverkats i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Uppsatserna började droppa in under våren 2017 och sedan rasslade det till ordentligt i inboxen strax innan deadline i slutet av juni. Hela 65 uppsatser från de flesta av landets universitet och högskolor tävlade, och en kvalificerad jury har efter ett tufft arbete under hösten utsett fyra vinnande bidrag. Vinnarna korades för en stund sedan i samband med en av våra Estradföreläsningar.

Förstapriset och ett resestipendium om 30 000 kronor vanns av Filippa Egnér och Lina Trosvik, Göteborgs universitet, för uppsatsen ”Electric Vehicle Adoption in Sweden and the Impact of Local Policy Instruments”. Författarna analyserar hur bättre tillgång till laddningsstationer samt lokala policyåtgärder påverkar omställningen till en större andel elbilar i Sverige.

Andrapriset och ett resestipendium om 20 000 kronor gick till Anna-Lotta Forsman för uppsatsen ”IoT Innovation Through Partnering – A Case Study at Husqvarna Group”, skriven vid KTH. Forsman har studerat två IoT-innovationer (Internet of Things) vid Huskvarnagruppen.

Det tredje priset tilldelades Piotr Bukanski och Tiago Enes från Handelshögskolan i Stockholm. I deras uppsats ”The Impact of M&A on Innovation: A European Perspective” beskrivs hur sammanslagningar och uppköp av företag påverkar innovation, med utgångspunkt i en omfattande europeisk databas.

Juryn tilldelade även två uppsatser varsitt hedersomnämnande:

”Business Model Innovation for Sustainability: A single case study exploring the barriers within this continuous process” skriven av Jossue Castro och Nicky Lilja vid Lunds universitet.

”Patenting Activity in the Solar Industry: How to Speed Up the Transition to a Decarbonized Economy” skriven av Luis Pérez vid KTH.

Juryn har detta läsår bestått av Martin Andersson, professor Lunds universitet, Magnus Aronsson, vd ESBRI, Sofia Börjesson, professor Chalmers, Jöran Hägglund, landshövding Jämtlands län, Jeaneth Johansson, professor Högskolan i Halmstad, Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling, Teknikföretagen, Joakim Wincent, professor Luleå tekniska universitet samt Susanne Ås Sivborg, generaldirektör PRV. Ordförande för juryn var Göran Marklund, ställföreträdande generaldirektör Vinnova.

De vinnande uppsatserna var mycket läsvärda. Inom kort kommer de att finnas att läsa på Nytt&Nyttigts webbplats, vi kommer också att lägga ut bilder och filmklipp från prisutdelningen.

Nytt&Nyttigt är en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande. Varje år får vi in massor av intressanta bidrag från tävlingssugna studenter så vi ser att tävlingen bidrar till nya och nyttiga idéer. Tipsa gärna om tävlingen om du har studenter i ditt nätverk. 28 juni är deadline för nästa omgång.

Stort grattis till alla vinnare!
/Helene

Låt kunskapsinvesteringarna få utväxling!

Bra där! I en gästkrönika för Vetenskap och Allmänhet lyfter Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström vikten av att det ställs ”krav på att forskningsresultaten blir tillgängliga för flera grupper i samhället.”

Han skriver vidare: ”Forskarna måste vara starkt delaktiga i att kommunicera och nå ut med sin forskning, och med dagens teknik finns det stora möjligheter att enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat.”

Det är lätt att hålla med honom om det. Dessutom måste det finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att för den sakens skull förenkla så att substansen helt försvinner.

Alla som har följt ESBRIs verksamhet sedan starten 1997 vet att spridandet av forskningsresultat är själva kärnan i vår verksamhet. Därför var det extra roligt för mig att, så här inför midsommarhelgen, läsa Sven Stafströms text. Och dessutom när det 80:e numret av vår tidning Entré är på väg till alla prenumeranter runt om i Sverige, med fler artiklar om aktuella forskningsresultat.

Jag hoppas att fler forskningsfinansiärer, precis som Vetenskapsrådet, inser att det är en smart och relativt sett billig tilläggsinvestering att stödja kunskapsspridningen av den forskning som produceras på våra lärosäten. Från vår horisont ser vi att Vinnova har gjort en stark insats på området. De bidrar med delfinansiering för tidningen Entré och den nationella föreläsningsserien Estrad där forskare från hela landet presenterar sin forskning till en bred allmänhet.

Så om du är forskningsfinansiär och läser detta – hör gärna av dig! Då kan vi diskutera hur vi blir ännu bättre på att se till att den investering som görs i kunskapsproduktion får större utväxling och påverkar samhällets utveckling. Och då till det bättre får vi hoppas!

/Magnus