Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin

AI kräver samarbete, bra data och kompetens

Arthur Gueneau, Caroline Walerud, Amy Loutfi och Mats Magnusson delade med sig av sin AI-kunskap på premiären av Estrad:tech 6 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.

ESBRI har utökat sitt eventsortiment med Estrad:tech, en seminarieserie om nya teknologier, entreprenörskap och innovation. Estrad:tech arrangeras av ESBRI med Vinnova som finansiär och Teknikföretagen som partner. I måndags genomförde vi det första seminariet i serien. Temat var artificiell intelligens (AI), och det lockade en stor publik.

Talare var professor Amy Loutfi, Örebro universitet, och Mats Magnusson, professor vid KTH. Amy är en av landets ledande forskare inom AI, och Mats forskar om kreativitet, lärande och innovation i etablerade organisationer. De fick sedan sällskap på scenen av Caroline Walerud, Volumental och Arthur Gueneau, Combient, för ett panelsamtal.

Amy inledde med en översikt över hur AI har växt fram. Första gången AI nämndes som begrepp var i slutet av 1950-talet. Tyvärr fanns inte tillräcklig datorkapacitet på den tiden så forskningen tog aldrig fart. I mitten på 1980-talet kom det en ny period av AI-forskning, bland annat med tillämpning inom hälsoområdet. AI kan exempelvis analysera massor av data, klassificera sjukdomar och bilder. Men även då tog analyserna tid och de extra minuterna det tog för läkarna begränsade användningen av AI. Sedan mitten av 1990-talet har det däremot blivit ett rejält uppsving när det gäller AI och man kan nu prata om en hype.

Vad är då AI? Amy beskrev det som en stor svart låda där man kan ställa frågor, exempelvis: ”Vilken sjukdom är detta?” Sedan matar man in alla tänkbara symptom och AI kan klassificera sjukdomar utifrån de symptom som en patient har. Det krävs en stor mängd data för att AI ska fungera bra. Och det måste vara bra data:

- AI är bara så bra som datan den använder, sa Amy Loutfi.

Hon menade också att det är lätt att förutse hur tekniken kommer att utvecklas, men det är omöjligt att förutse hur människors värderingar kommer att utvecklas.

Mats fokuserade på hur AI påverkar företagande. Han menade att det har en enorm effekt på vår ekonomi och vårt företagande. Vi kommer dels att ta bort en massa tråkiga rutinartade arbetsmoment och när de arbetsuppgifterna försvinner frigörs tid för innovation och risktagande. Det leder till ökat värde genom att nya produkter och tjänster skapas. Mats poängterade att vi inte ska vara så rädda för att arbeten ska försvinna, det skapas i stället andra arbetsuppgifter.

Mats lyfte också fram det positiva med att använda maskininlärning. På det sättet kan vi demokratisera experters kunskap genom att den kan fångas upp och tillgängliggöras för andra genom mjukvara. Vi förstår också helt nya saker som vi inte kunde se innan. Exempelvis är det numera möjligt att scanna hjärnan och göra avancerade matematiska beräkningar.

Det vi behöver för att kunna använda AI är data. Mycket data. Bra data. Det är den viktigaste faktorn för att kunna göra affärer av AI och kan ge en fördel gentemot andra företag. Det finns dock svårigheter, menade Mats.

- Det finns brist på AI-kompetens i Sverige och även om vi arbetar med att tillhandahålla kompetensen är etablerade företag sena på nya bollar. De fortsätter jobba på gammalt sätt, och risken finns att vi missar många möjligheter. Vi behöver överväga komplexiteten i den data som finns och måste också hitta affärsmodeller som fungerar i alla dimensioner, sa Mats Magnusson.

I panelsamtalet höll även Caroline och Arthur med om att data är den viktigaste faktorn för att lyckas med AI. De var också ense om att data är dyrt: ”Data är den nya oljan”. Då är det viktigt att veta vad man behöver samla in, vilken data som är viktig för ditt företag. Det finns också en problematik avseende datainsamling i och med den nya dataskyddsförordningen GDPR.

Panelen diskuterade bland annat vikten av samarbete. Det behövs fokusskifte från enskilda företag till ekosystem – och där finns det en del att jobba på, menade de. En möjlighet är också att dela data mellan olika organisationer för att öka tillgången till relevant data. AI har en stor potential när det gäller att lösa ett antal globala akuta problem, men förutom data krävs också kompetens.

En mycket viktig fråga är att lösa kompetensförsörjningen och förenkla för internationell arbetskraft att få arbetstillstånd i Sverige. För att stärka kompetensen finns utbildningar på sju olika universitet inom projektet AI Competence for Sweden.

Vad krävs då från policysidan? Panelen ansåg att det är viktigt att handskas med offentlig data på rätt sätt. Det är också viktigt att tänka efter före regeländringar: Vad kan de tänkas få för effekter?

Vill ni testa att använda AI inom er organisation? Eller behöver ni hjälp med att få ut er innovation på marknaden? Vinnova har flera aktuella utlysningar.

Vill du veta mer om AI? Livesändningen ligger kvar på vår Youtubesida.

EDIT: Nu finns föreläsningen på vår webb-tv-sida också, i ännu bättre kvalitet.

/Helene

PS: Vi ses väl på Estrad i morgon igen..? :-)

LIVE 13.15-14.45 | Estrad:tech med fokus på AI

I dag är det premiär för vår nya seminarieserie Estrad:tech! Varje seminarium kommer att ha fokus på en ny, spännande teknik och dess tillämpningar i företag. Först ut är artificiell intelligens (AI).

Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Arthur Gueneau, Combient, och Caroline Walerud, Volumental.

Enjoy! /Åse

Superveckan som kommer – nu kör vi!

Foto: Ezra Comeau-Jeffrey/Unsplash

Just nu laddar vi för en rad olika evenemang som vi genomför den närmaste veckan. Håll i hatten, så här ser programmet ut:

Vi kör i gång direkt på måndag 6 maj med premiären för vår nya seminarieserie Estrad:tech. Du känner kanske till vår öppna föreläsningsserie Estrad, som är ett av flaggskeppen som har hängt med sedan ESBRI startade 1997? Estrad:tech är en slags avknoppning, kan man säga. Det är en seminarieserie som fokuserar på spännande teknologier och deras tillämpningar i företag. Det första tillfället ägnas åt AI. Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Caroline Walerud, Volumental. Vinnova är finansiär, och Teknikföretagen är partner för Estrad:tech.

På tisdag 7 maj är det dags för ett seminarium som vi på ESBRI arrangerar tillsammans med EIT Digital och U.S. Embassy in Sweden. Rubriken är ”Are you curious about Open Source Branding?” och talare är Mary Ellen Muckerman, Mozilla.

Torsdag 9 maj genomför vi vårens sista ”klassiska” Estrad. Då kommer ekonom-historikern Lars Magnusson, Uppsala universitet, för att diskutera historiska finansiella krascher – och vad vi kan lära av dem. Hans föreläsning kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Rubriken är ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?”

Och slutligen, på måndag 13 maj vankas det två evenemang i ett: Då kör vi först Haining Day Competition, och därefter Sweden-China Entrepreneurship Forum. Båda evenemangen arrangeras i samarbete med Scandinavia Haining Center. Det förstnämnda arangeras också tillsammans med City of Haining Municipal Government, Haining High-Tech Industrial Park och Haining Economic Development Zone.

Hoppas att vi ses i vimlet! Till dess – ha en trevlig helg.
/Åse

Ingen tid + ingen risk = ingen innovation!

Jennie Björk och Mats Magnusson inledde Estradsäsongen 6 februari.

Innovation handlar om att utveckla nya produkter, tjänster, processer och affärer. Det innebär att innovationer avviker från det man tidigare har varit van vid, och medför ofta betydande osäkerhet och risk. I onsdags presenterade KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson sin forskning om hur man hanterar osäkerhet och risk i innovation på ESBRIs Estrad.

Jag tycker att det verkar väldigt roligt att arbeta med den här typen av innovationer, men det gäller att göra på rätt sätt. Så vad behöver man tänka på?

Mats Magnusson framhöll att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med innovation är tid. Om man inte avsätter tid inom en organisation kommer det aldrig att bli några innovationer. En annan viktig faktor är att det finns utrymme för att ta risker. Oftast väljer man det säkra före det osäkra och då finns det risk att man missar intressanta produkter och tjänster. I Sverige är det definitivt ingen karriärfördel att ha misslyckade innovationer i bagaget. Mats uttryckte det så här:

”Ett av de säkraste sätten att göra karriär är att inte göra misstag. Så vilka personer ser vi i företags ledningar? Jo, de som aldrig har misslyckats.”

Det kan innebära att ledare avstår från riskabla projekt eftersom det kan slå tillbaka på deras egen karriärutveckling, konstaterade Mats.

Om organisationen vill vara innovativ bör det finnas en tydlig målsättning som kommuniceras till alla. Det är nödvändigt att stötta experimenterande och tillåta misslyckande. Att våga ta risker kan vara svårt men det finns exempel på fungerande strategier. Mats nämnde exempelvis ett företag där medlemmarna i ledningsgruppen måste investera en viss del av sin årliga bonus i interna (riskabla) projekt.

Ett annat exempel är företaget Perstorp som inrättade en idéombudsman. Om de anställda fick nobben när de presenterade sin idé hos sin närmaste chef kunde de få en ”second opinion” hos idéombudsmannen – och kanske få ja. Detta ledde till betydligt fler innovativa projekt inom företaget. Mellancheferna ville inte riskera att tacka nej till projekt och sedan framstå i dålig dager om projekten ändå blev framgångsrika.

Det är väldigt svårt att räkna på om en innovation kommer att bli framgångsrik eller inte, eftersom så många olika faktorer spelar in. Det kan vara svårt att förutse hur teknologin kommer att fungera och hur de presumtiva kunderna reagerar. Ibland är det helt enkelt slumpen som avgör. Vid utvärdering av innovationer är det en fördel om det görs både individuellt och via gruppdiskussioner där många får bidra med sin kunskap. På det sättet får man en bredare bild av potentialen hos produkten/tekniken och kan undvika de värsta flopparna, menade Mats.

Jennie Björk lyfte fram några framgångsfaktorer för att lyckas med innovationsprojekt med hög nyhetshöjd. Utgångspunkten var en analys av ett stort antal intervjuer och ”project journey mapping”. Hon menade att det väldigt förenklat innebär att förtydliga erbjudandet så att alla förstår det och sedan övertyga om att det är värt att göra.

Men kör för allt i världen inte in radikala projekt i befintliga system och processer! Då brukar de dödas snabbt, varnade Jennie.

För att projekt med kritisk nyhetshöjd ska komma igenom den befintliga organisationen behövs mekanismer som kan hantera att den hamnar utanför rådande styrramar och strukturer. Dessa är påtaglighet, tolerans och frihetsgrad.

Påtaglighet innebär att lyfta fram utformningen, kundvärdet och att synliggöra ekonomiskt värde för organisationen. Utan den tydligheten skapas skepsis och förvirring, och projektet uppfattas som riskfyllt och osäkert. Påtaglighet kan uppnås genom intern och extern utbildning samt prototyper och visualiseringstekniker som kommunicerar syftet.

Man bör också sträva efter att öka toleransen för osäkerhet, poängterade Jennie. Där måste man ta hänsyn till marknad, varumärke, interna kompetenser och företagsstrategi. Det är en fördel att involvera experter med specifika kompetenser – gärna på ett tidigt stadium. Det är också nödvändigt att hantera beroenden av andra projekt/partners samt eventuella konsekvenser av prioritering mellan projekt.

Målet är att hålla en så hög grad av frihet som möjligt för att behålla det unika hos de nytänkande idéerna, men ändå anpassa dem så att de fungerar att arbeta med i den befintliga organisationen. Ett sätt är att delegera projektets administration till specifika roller och att ställa tydliga prestationsmål.

Och om det visar sig att en innovation tyvärr inte är lyckad bör man så tidigt som möjligt ta beslut om att lägga ner den. Så här sa Jennie:

”En viktig kompetens är att veta när innovationsprojekt som inte går bra ska läggas ner. Det är mindre kul när man har spenderat 100 miljoner.”

Vill du förkovra dig mer? På vår webbplats hittar du både talarnas presentationer och hela föreläsningen som webb-tv.

/Helene

LIVE 15.00: Att hantera risk och osäkerhet i innovation

Välkommen tillbaka till Estrad! I dag kör vi igång den nya säsongen, och först ut är KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson. Föreläsningen pågår ca 15.00-17.00. /Åse

Back to business

Foto: William Moreland/Unsplash

Hoppas att ni har haft sköna helger. Den här veckan drog vardagen igång igen på ESBRI. Det kändes lite chockartat först, men ganska bra att få gamla rutiner på plats och nya bollar i luften.

De aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta:

6 februari diskuterar KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson hur man kan hantera risk och osäkerhet när man jobbar med innovation. 14 mars har vi bjudit in Lars Magnusson, Uppsala universitet, som föreläsare. Han kommer att berätta om vad vi kan lära av den ekonomiska historien. Anmälan är öppen.

Om du mot förmodan skulle ha missat någon föreläsning under hösten (eller tidigare) så går de förstås att se i repris. Kolla hela listan och lär dig mer om exempelvis AI, systemiska innovationer och entreprenörer som navigerar i digitala landskap.

Trevlig helg!
Åse

EDIT 15 januari 2019: Lars Magnusson har tyvärr fått förhinder, och kommer inte att kunna föreläsa 14 mars. Vi hoppas kunna boka in ett annat datum med honom längre fram, och återkommer med talare för mars-Estrad! Så fort något är spikat lägger vi ut det på webben. /Åse