”Laga taket när solen skiner”

Lars Magnusson föreläste på vårens sista Estrad. Foto: Viktor Aronsson.

9 maj genomförde ESBRI den sista ”vanliga” föreläsningen för våren. Temat var finanskrascher – väldigt spännande, men också skrämmande. Vi hade bjudit in Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har stor kunskap om det här ämnet och har nyligen skrivit boken ”Finanskrascher – Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers”.

Förutom Lars Magnusson medverkade också Christina Nyman som kommentator. Hon är chefsekonom på Handelsbanken, och delade med sig av sin breda erfarenhet från finansområdet. Nyman har tidigare arbetat både på Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Vi var såklart nyfikna på om man kan lära sig något av historien för att undvika att hamna i en ny finanskrasch. Magnusson inledde med en historisk tillbakablick och nämnde exempelvis kraschen på Wall Street 1929. Den ledde till den djupa ekonomiska depressionen på 1930-talet, och det tog lång tid för ekonomin att återhämta sig. Sedan dröjde det tack och lov länge innan det kom någon ny krasch, men det har definitivt inte varit problemfritt. Det förekom stora problem i vissa delar av Latinamerika i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet.

Sedan kom den stora kraschen i USA 2008. Det var inte bara en fastighetsbubbla, menade Lars Magnusson. Tidigare avregleringar och en kreditexpansion som eldades på av låga räntor ledde till stort risktagande, skuggbanker och nya, ibland tvivelaktiga, finansiella instrument. När krisen väl var ett faktum blev värdepapper och olika tillgångar värdelösa. Staten ville hålla affärerna igång och tillförde därför enorma resurser till bankerna. Avsikten var att skapa trygghet och fortsatt bestånd inom den finansiella ekonomin.

På det sättet dopades ekonomin och det gav en kortsiktig lösning men den politiska effekten blev däremot långvarig. Några år senare drabbades flera sydeuropeiska länder av statsfinansiella kriser med stora räntestegringar och problem för invånarna. EU försökte sanera ekonomin i de drabbade länderna för att reparera den skada som skedde.

- Kriser påverkar nästan alla, och de flesta blir förlorare. För entreprenörer som vill att deras verksamhet ska expandera blir det problematiskt eftersom det inte finns några pengar att låna. Och om det finns blir räntorna skyhöga, sa Lars Magnusson.

Christina Nyman. Foto: Viktor Aronsson.

Christina Nyman beskrev hur den svenska ekonomin drabbades hårt av krisen 2008. Det blev fritt fall för kronan och det tog tio år för ekonomin att återhämta sig. Sedan dess har börsvärdena stigit stadigt, men det finns såklart en oro för att det ska komma en ny nedgång.

Hur kan man då göra för att undvika nya krascher? Kan man förutse en kris? Man ska definitivt inte stirra sig blind på hur det har varit tidigare eftersom det kan dyka upp nya situationer som man inte har kunnat förutse, menade föreläsarna. Den internationella politiska situationen är instabil och det kan egentligen hända vad som helst. Det går heller inte att förutse hur människors beteende utvecklas.

Men enligt både Magnusson och Nyman finns det vissa tecken som man ska se upp med. Om exempelvis den privata upplåningen stiger väldigt mycket innebär det ett problem. Likaså om värdestegringen på bostadsmarknaden fortsätter. Genom att hålla uppe räntenivån och på så sätt bromsa graden av upplåning kan man undvika en stor kris. Christina Nyman liknade det vid att ”luta sig mot vinden”. Ett annat sätt att hantera kriser är att städa upp efteråt, men det medför ofta högre kostnader.

- En vettig strategi är att ”laga taket när solen skiner”, alltså genomföra strukturella reformer för att stärka ekonomin och reformera arbetsmarknaden, Dessutom är det nödvändigt att minska belåningen. Genom att vara förberedd och utnyttja de rutiner man redan har kan man växla upp dem vid krislägen. Man kan likna det vid att ha en finansiell verktygslåda, sa Christina Nyman.

Vill du höra föreläsarnas spännande presentationer? Föreläsningen finns i vårt webb-tv-arkiv.

Vill du läsa mer om bankkriser? Sten Jönsson, professor emeritus på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har skrivit ”A Comparative History of Bank Failures – From Medici to Barings”. I boken försöker Jönsson hitta svaret på varför några av de mest kända bankerna gått under de senaste 500 åren.

/Helene

LIVE 15.00-16.30 | Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?

Tiden går fort när man har roligt, i dag är det redan dags för vårens sista Estradföreläsning! Temat är bubblor och finanskrascher: Går de att förutspå och därmed förebygga? Kan vi lära oss något av 1600-talets tulpanfeber, eller vad som hände på Wall Street 1929? Och hur stor risk är det för en ny krasch av samma magnitud som den vi upplevde 2008?

Det ska bli jättekul att ta del av våra talares kunskap och erfarenheter. Först ut är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia på Uppsala universitet. Hans anförande kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Mer om talarna och ämnet finns på vår webbplats.

Välkommen till Estrad!
/Åse

Back to business

Foto: William Moreland/Unsplash

Hoppas att ni har haft sköna helger. Den här veckan drog vardagen igång igen på ESBRI. Det kändes lite chockartat först, men ganska bra att få gamla rutiner på plats och nya bollar i luften.

De aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta:

6 februari diskuterar KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson hur man kan hantera risk och osäkerhet när man jobbar med innovation. 14 mars har vi bjudit in Lars Magnusson, Uppsala universitet, som föreläsare. Han kommer att berätta om vad vi kan lära av den ekonomiska historien. Anmälan är öppen.

Om du mot förmodan skulle ha missat någon föreläsning under hösten (eller tidigare) så går de förstås att se i repris. Kolla hela listan och lär dig mer om exempelvis AI, systemiska innovationer och entreprenörer som navigerar i digitala landskap.

Trevlig helg!
Åse

EDIT 15 januari 2019: Lars Magnusson har tyvärr fått förhinder, och kommer inte att kunna föreläsa 14 mars. Vi hoppas kunna boka in ett annat datum med honom längre fram, och återkommer med talare för mars-Estrad! Så fort något är spikat lägger vi ut det på webben. /Åse

Nu är GEW 2016 här

I dag firas entreprenörskap! Global Entrepreneurship Week (GEW) kickar i gång i 165 länder och pågår till och med 20 november. Det innebär att mer än 20 000 olika partnerorganisationer arrangerar uppemot 40 00 events som lockar över 10 000 000 deltagare världen över.

I Sverige firar vi hela november. Just nu finns det 282 evenemang i vårt kalendarium. Vi välkomnar alla att engagera sig i manifestationen, antingen genom att delta i de olika aktiviteterna eller genom att registrera egna aktiviteter med koppling till entreprenörskap/innovation på webbplatsen.

I år fokuserar GEW på ungdomar och kvinnor, bland annat. Linnéuniversitet bidrar till veckan genom att arrangera en rad olika aktiviteter för sina studenter. Uppsala universitet arrangerar för första gången EIT Health Innovation Day. Studenterna ges ökad insikt om globala utvecklingsbehov inom hälsa, vård och omsorg och stimuleras att engagera sig i samhällsutveckling inom hälsorelaterade frågor.

Två kvinnliga förebilder, entreprenörerna Emy Blixt (Swedish Hasbeens) och Emma Wiklund (Emma S.), medverkar i årets GEW. Blixt pratar på temat ”Från dröm till internationell succé - Swedish Hasbeens”, en föreläsning arrangerad av Skellefteå kommun och Smart tillväxt. Wiklund föreläser under rubriken ”Från supermodell till entreprenör”, en aktivitet arrangerad av Linnéuniversitetet och Tillväxtverket.

Och vill du veta mer om vad som händer under GEW-månaden november hittar du alla aktiviteter i kalendariet.

/Jelena

Alexandra Waluszewski: Det räcker inte med en bra idé, det behövs finansiering också!

I onsdags besökte professor Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet Estrad. Hennes presentation fokuserade på hur dagens strukturer för innovationsstöd är uppbyggda. Enligt henne är de kanske inte alltid är så funktionella. Hon gav förslag på hur de skulle kunna se ut istället.

Waluszewski menar att förväntningarna på vad en entreprenör ska uppnå är väldigt stora. Tidsperspektivet för när en innovation ska bli kommersiell och lönsam är alldeles för kort. I dag ges forskningsstöd endast till nya forskningsprojekt. Förändring och utveckling av ”gammal” forskning får ingen finansiering. Det här innebär att om man hittar ett nytt användningsområde för en äldre innovation finns ingen möjlighet att få utvecklingspengar.

Det här är olyckligt, menar Waluszewski, eftersom det oftast tar uppemot 50 år innan en innovation är färdigutvecklad och ute på marknaden. Under resans gång sker en utveckling i samhället och man kan mycket väl hitta nya sätt att nyttiggöra en produkt eller tjänst på.

Vi behöver ett finansieringssystem som kan ge långsiktigt stöd och resultera i förändrade produktions- och användarstrukturer. Det finns ett stort behov av politik och policy som vågar stödja nya samhällsviktiga innovationer. Vi står inför stora utmaningar inom klimat, hälsa och miljö. Där behövs resurser på lång sikt, inte ett tillfälligt stöd som ska ge snabb vinstmaximering.

I dagens situation behöver företag som vill kommersialisera en innovation både en användare som är långsiktigt intresserad och ett nätverk av leverantörer som är positiva och uthålliga. Det räcker inte med att ha en bra idé. Det skulle vara en stor förbättring om den offentliga sektorn kunde göra upphandlingar utifrån andra faktorer än pris. Visst låter det här intressant?

Du kan redan nu se hela presentationen i vårt välfyllda bibliotek med webb-tv.

Håll också utkik efter en ny bok som kommer i början av 2014. Den heter ”Bakom marknadsfasaden” och kommer att handla om dessa frågor.

Trevlig helg!

/Helene

Med kulturen i fokus

Dominic Power och Johan Jansson.

Det handlar mycket om konst, kultur och kreativa näringar just nu. För oss här på ESBRI, men även i ett större samhällsperspektiv.

I morgon arrangerar vi årets första Estradföreläsning på temat Kreativitet, kvalitet och konkurrenskraft med exempel från just KKN-sektorn. Föreläsare är Dominic Power och Johan Jansson, båda forskare vid Uppsala universitet.

I nästa nummer av tidningen Entré handlar den längre tematexten om KKN. Prenumerera kostnadsfritt här om du inte redan finns i vårt register.

Nätverket NEKKU, där ESBRI har en koordinatorsroll, håller konferens och workshop 13 respektive 14 april. Mer info kommer inom kort på vår webbplats.

I det större perspektivet avslutades regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar vid årsskiftet. Det innebär att våren kommer fyllas av rapportering och slutredovisningar från de olika delprojekt som ingått i planen. NEKKU är ett sådant projekt, och konferensen 13 mars blir bland annat en redovisning av de diskussioner som förts inom nätverket.

/Jonas

Tänka fritt är stort men tänka rätt är större…

Så står det med stora bokstäver utanför den pampiga universitetsaulan i Uppsala där årets (som synes välbesökta) Anders Wall-föreläsning hölls i går. Eftermiddagen var fylld av presentationer och paneldebatter och jag fastnade speciellt för vad ett par av talarna sa.

Hans Rosling från Gapminder gav som vanligt en mycket underhållande och intresseväckande presentation av den ekonomiska utvecklingen i världen. Han kan konsten att visualisera siffror så att man förstår.

Rosling berättade om hur det var när han arbetade som läkare i Afrika under några år på 1980-talet. Förhållandena var mycket svåra, de var en eller två läkare som skulle ta hand om 300 000 människor. 3 000 barn per år dog. Vid samma tidpunkt i Sverige var förutsättningarna helt annorlunda, i en region med samma folkmängd fanns uppemot 800 läkare och det dog endast tre barn per år.

Det är fortfarande mycket ojämlikt, i stora delar av världen råder extrem fattigdom. Om vi kan underlätta deras villkor genom att ge förutsättningar för egen försörjning, då förbättrar vi världsekonomin rejält.

Senare under eftermiddagen berättade Linnea Söderström om sin resa till Indien och sitt möte med kvinnor som har fått mikrolån via Hand in Hand. Totalt har 100 kvinnor fått lån via organisationen, och de går ihop i grupper om 15-20 kvinnor i åldrarna 20-60 år. De startar verksamheter av olika slag i sitt närområde, några har skaffat kor som förser byn med mjölk, andra reparerar motorcyklar eller startar skönhetssalong. Dessa små företag lyfter hela familjer och byar. Dessutom är återbetalningsförmågan av lånen 100 procent.

Det kanske är just detta som är att tänka rätt! Genom att förbättra villkoren för de allra fattigaste i världen ger vi plats åt entreprenörer som skapar lösningar på vardagens problem.

Läs gärna boken ”Jag vill förändra världen” skriven av Percy Barnevik, grundare av organisationen Hand in Hand. Ta också gärna en titt på Hans Roslings blogg.

/Helene

Storsatsning på biomedicin

Regeringen gick i går ut med att de storsatsar på biomedicin i Mälardalsregionen. Science for Life Laboratory (Sci Life Lab), som från 2013 blir ett nationellt forskningsinstitut, kommer att drivas av Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Fokus kommer bland annat att ligga på att kartlägga sjukdomsorsaker, bidra till nya behandlingsmetoder och utveckla nya läkemedel.

Förutom regeringen går Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca in med pengar. Målet är att institutet ska sysselsätta cirka 1 000 personer och omsätta runt en miljard per år. En rätt diger satsning alltså.

Reaktionerna på nyheten har (som sig bör) varit blandade. Företrädarna för de fyra universiteten är såklart upprymda. Andra är mer försiktigt positiva och välkomnar satsningen, men menar samtidigt att den inte är tillräcklig. Mats Benner på Lunds universitet säger i en intervju med Sveriges Radio att det hela inte är mycket till nyhet, möjligen förutom just att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca bidrar med medel. Han varnar också för att Sci Life Lab ytterligare koncentrerar den här typen av forskning till Stockholm. Andra framstående forskningsmiljöer inom området riskerar därmed att halka efter.

Benner med flera menar att den nya institutsbildningen är en kompensation för Astra Zenecas nedläggning i Södertälje nyligen. Något som utbildningsminister Jan Björklund förnekar. Per Eriksson, rektor på Lunds universitet, säger till Sveriges Radio om satsningen:

- Det är intressant och positivt att regeringen nu reagerar – jag hade önskat att man hade haft samma engagemang när man la ner lika många arbetstillfällen i Lund.

Enligt Jan Björklund är koncentrationen hela tanken med satsningen. I SVTs morgonsoffa i morse sa han att han ville ha mindre Jante i svensk forskningspolitik, och att det behövs spjutspetssatsningar som den här för att konkurrera globalt. Han vill även se förändringar i skattesystemet som gör det lättare att attrahera utländska forskartalanger till Sverige (alltså troligen en utvidgning av den så kallade expertskatten).

Diskussionen lär gå vidare. En sak som de flesta verkar överens om är att spelplanen inom biomedicinbranschen håller på att förändras, och att honnörsordet framöver kommer att vara samarbeten. Det skrev vi utförligt om i senaste numret av Entré. Regeringens satsning kan väl sägas vara ett exempel på ett sådant samarbete?

/Jonas

Fokus rankar Sveriges bästa högskolor

Nyhetsmagasinet Fokus har genomfört en undersökning som rankar Sveriges bästa högskolor. De fem som toppar rankningen är Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I undersökningen har man tagit hänsyn till 23 faktorer, som exempelvis: akademisk nivå på lärarna, internationella samarbeten, antal lärareledda undervisningstimmar, antal utländska studenter och andel kårmedlemmar. Resultatet presenterades i fredags.

Studieort, akademiska värden och socialt liv är faktorer som enligt undersökningen spelar stor roll för studenternas val av högskola. Undersökningen genomfördes efter ett utskick till 220 000 studenter, där 15 000 svar inkom.

I undersökningen presenteras även studenternas preferenser inom respektive utbildningsområde. Exempelvis väljer både samhällsvetenskapsstuderande och ekonomistuderande Handelshögskolan i Stockholm i första hand.

Men Fokus chefredaktör Martin Ahlquist är i sin ledare noga med att påpeka att resultaten framför allt visar vilken högskola studenterna själva väljer utifrån Fokus olika kriterier. Men att kriterierna de facto måste bestämmas av studenterna själva. Varför vinnaren blev ”elitskolan” Handelshögskolan i Stockholm som ”fostrar både direktörer och socialdemokratiska eliten” går att läsa mer om här.

/Christina

Äventyrlig färd till studenternas värld

I går åkte jag till Uppsala för att vara med på den årliga Anders Wall-föreläsningen vid Uppsala universitet. Jag skulle även få dela ut tidningen Entré till deltagarna. Det var med viss möda jag tog mig dit, men det var värt besväret.

Först klarade jag mig med nöd och näppe undan parkeringsböter vid jobbet, jag hade ställt mig på en gata där det var städdag. När jag kom med andan i halsen och pirran full med tidningskartonger tyckte p-vakten synd om mig och lät mig åka.

Sedan letade jag mig fram till Uppsala universitets aula med hjälp av en vägbeskrivning som jag fått via mobilen av en vaktmästare. Men tyvärr fanns inte en parkeringsplats i sikte vid aulan. Suck! Jag åkte ner till en kyrka i närheten och där fanns en (!) plats kvar. Fast man kunde bara betala med mynt eller Amex-kort och jag hade ingetdera. :(

Precis i rätt tid kom ett gäng studentkillar som också skulle vara med på föreläsningen. En av dem hade ett kort som fungerade och jag övertalade honom att betala åt mig och han fick kontanter istället. Snacka om tur!

Väl inne i den pampiga aulan satt jag tillsammans med 1800 personer. Efter några inledande ord av dagens moderator Fredrik Lindström, rektor Anders Hallberg, samt Anders Wall, började programmet.

Eftermiddagen innehöll många intressanta presentationer av bland annat Gustaf Söderström från Spotify, affärsängeln Jane Walerud, och Aschkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh från Serendipity Innovations. Vi fick också lyssna till en paneldebatt med unga entreprenörer. Mai-Li Hammargren, Sammy Ben Abla, samt Oscar Lundin berättade om hur det gick till när de startade företag för att inspirera Uppsalastudenterna att göra detsamma.

Två fantastiskt duktiga Anders Wall-stipendiater, pianisten John Zhang och sopranen Frida Jansson, uppträdde och kronprinsessan Victoria delade ut pris till ”Årets Uppsalastudent”, Johan Bengtsson.

Det som gjorde starkast intryck på mig var Percy Barneviks presentation av projektet Hand in Hand, ett självhjälpsprojekt till kvinnor som under hans ledning har växt oerhört mycket och nu finns över hela världen. Organisationen har hittills hjälpt 700 000 kvinnor att starta mikroföretag. Därigenom har de fått en försörjningsmöjlighet och ett bättre liv.

”Kvinnor är ansvarstagande, de super inte, de spelar inte, de tar hand om sina barn och ser till att de får en utbildning. På så vis hjälper man hela familjen och i förlängningen en hel generation”, sa Percy Barnevik.

Han menar att det är möjligt att utrota fattigdomen för de allra fattigaste i världen inom tio år genom att allokera om biståndet. Det ger mycket större effekt om man tillhandahåller möjlighet för individerna att arbeta och försörja sig, än att enbart ge biståndspengar till de fattiga länderna.

Läs gärna mer om de olika företagen och speciellt om organisationen Hand in Hand!

/Helene