Erbjud ”motgångsrika” människor rätt stöd

Under våren kör Kristdemokraterna fyra seminarier och en workshop om det svenska innovationssystemet. I förgrunden ESBRIs tidning Entré som erbjöds till deltagarna.

Förra veckan deltog jag i ett välbesökt seminarium om det svenska innovationssystemet arrangerat av Kristdemokraterna.

Ola Isaksson från Chalmers inledde och han menade att det inte enbart är de tekniska uppfinningarna som är viktiga utan de som har uppfunnit dem, människorna bakom. Han ansåg vidare att det är värdefullt att samarbeta mellan olika branscher för då konkurrerar parterna inte med varandra.

Det är också viktigt med dialog. Anna Sander från WSP berättade om hur de arbetar med innovation för att skapa fler och bättre bostäder för människor med olika behov. De involverar slutanvändaren och har till exempel en dialog med svårt sjuka barn på sjukhus: Hur vill de ha det i sina rum? Och hur vill unga människor ha det i sina bostäder? Kanske vill de ha en minimal boendeyta och i stället dela vissa utrymmen med sina grannar? Det finns möjlighet att få dispens från de restriktiva byggreglerna i Sverige för att testa innovativa lösningar.

Slutligen är det viktigt att omvandla sociala problem till sociala innovationer. Mona Abou-Jeib från Möjlighetsinkubatorn/Give it forward berättade om hur deras organisation arbetar. Motgång kan innebära olika saker – man har inte fått rätt resurser, man har blivit sjuk och/eller arbetslös till exempel. De erbjuder ”motgångsrika” människor en startup där de får tillgång till de bästa metoderna och utbildningarna. I programmet ingår massor av stöd för att individerna ska börja tro på sig själva så att de orkar och vågar ta sig ur sin situation. Varje person som kan börja arbeta innebär en enorm vinst, både för den enskilda och för samhället.

Tänkvärt och intressant!

/Helene

Nytt om nyttiggörande

I förra veckan intervjuade jag två göteborgare: Evangelos Bourelos på Göteborgs universitet och Eugenia Perez Vico på Chalmers. Båda disputerade i slutet av 2013, och båda intresserar sig för hur svenska forskningsresultat kommersialiseras/nyttiggörs.

Evangelos menar att vi ofta underskattar akademikers patenteringsgrad. Enligt hans beräkningar tar svenska akademiker ut lika många patent som sina amerikanska kollegor. Eugenia vill bredda synen på nyttiggörande. Hon menar att forskning kan komma till nytta i samhället på många olika sätt, och entreprenörsrollen är bara en av sju roller som nyttiggörande forskare kan axla.

I Entré nr 2-2014 kommer du kunna läsa mer om Evangelos och Eugenias resultat. Vi rapporterar också om färsk forskning kring landsbygdsentreprenörskap, kvinnors företagande, den entreprenöriella staden och mycket mer. Tidningen når prenumeranterna innan midsommar!

/Åse

Forum kring entreprenöriellt lärande på Chalmers

Karen Williams Middleton, Chalmers Entreprenörskola och medarrangör till ELF. 
Foto: Steffen Farny, Aalto University.

I mitten av juni arrangerades minikonferensen Entrepreneurial Learning Forum, ELF, på Chalmers Entreprenörskola i Göteborg. Här samlades företrädare från 13 universitet från olika håll i världen. Gemensamt är att de alla driver program inom ”action-based venture-creation”, det vill säga syftet är att de projekt som studenterna deltar i har som målsättning att bli ”riktiga” företag. Tanken med konferensen är ökad internationalisering och mer utbyte mellan studenter och fakultet. Samtliga utbildningar som deltog i ELF har blivit identifierade inom ramen för ett forskningsprojekt från Chalmers Entreprenörskola där hittills 17 av den här sortens program har listats. Nedan gästbloggar Viktor Brunnegård, projektledare på Chalmers entreprenörskola om konferensen. /Jonas

Under två heldagar på Entrepreneurial Learning Forum diskuterades hur man bedriver ”venture creation programs” och hur de möjliggör för studenter att bli mer bidragande till lärosätenas nyttiggörande- och innovationsarbete. Frågor som rönte ganska omfattande diskussioner rörde bland annat gruppsammansättning och gruppdynamik samt hur programmen samspelar med universitetens innovationskontor (technology transfer offices) och inkubatorer.

”Några slutsatser vi kan dra av konferensen är att lärande ”genom entrenörskap” snarare än ”om entreprenörskap” har stark påverkan inte bara på handlingskraft utan också på förmåga att reflektera kring varför och hur man engagerar sig entreprenöriellt samt på hur man kan nyttja de rika resurser som finns i ett gruppbaserat arbetssätt och i lärosätets goda nätverk och namn. Denna typ av utbildning kan sägas ligga i framkanten av vad lärosäten behöver mer av i framtiden. Vi behöver lära från sådana här program och generera mer utbildningsbaserad forskning, snarare än att enbart tala om forskningsbaserad utbildning inom vår akademi.”, säger Karen Williams Middleton, Chalmers Entreprenörskola och medarrangör till ELF.

Chalmers Entreprenörskola, tillsammans med entreprenörsutbildningarna på Göteborgs universitet och Lunds universitet lyfts i Curt Karlssons SOU utredning ”Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor” fram som exempel att följa. Studenter bör involveras mer i innovationsprocessen, både som innovatörer och entreprenörer. Därigenom byggs inte bara livslång entreprenöriell kompetens hos studenterna. Nyttiggörandet vid lärosätena ges också en hävstång.

ELF är ett initiativ inom målsättningen att bygga en entreprenörsutbildning i världsklass, ett uppdrag som regeringen tilldelade entreprenörskolorna i Göteborg och Lund 2009. Forumet ger grunden för ett utökat utbyte av forskare och studenter mellan olika ”venture creation programs”, som i dag huvudsakligen finns i i Norden, England och USA. Man hoppas nu utveckla detta internationella nätverk av entreprenörsutbildningar och stärka relationen mellan dessa regioner. Detta skall leda till ökat utbyte av resurser, ökad internationalisering samt gemensam forskning inom entreprenörskapsutbildning.

Chalmers Entreprenörskola, har varit initiativtagare till ELF och kommer även i fortsättningen vara drivande bakom att nätverket lever vidare och utvecklas. Detta är ett av sätten som man hoppas visa på ett ledarskap i hur man nyttiggör innovationer genom kombinerandet av entreprenörsutbildning, värdeskapande och utbildningsbaserad forskning.

/Viktor Brunnegård

Fokus rankar Sveriges bästa högskolor

Nyhetsmagasinet Fokus har genomfört en undersökning som rankar Sveriges bästa högskolor. De fem som toppar rankningen är Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I undersökningen har man tagit hänsyn till 23 faktorer, som exempelvis: akademisk nivå på lärarna, internationella samarbeten, antal lärareledda undervisningstimmar, antal utländska studenter och andel kårmedlemmar. Resultatet presenterades i fredags.

Studieort, akademiska värden och socialt liv är faktorer som enligt undersökningen spelar stor roll för studenternas val av högskola. Undersökningen genomfördes efter ett utskick till 220 000 studenter, där 15 000 svar inkom.

I undersökningen presenteras även studenternas preferenser inom respektive utbildningsområde. Exempelvis väljer både samhällsvetenskapsstuderande och ekonomistuderande Handelshögskolan i Stockholm i första hand.

Men Fokus chefredaktör Martin Ahlquist är i sin ledare noga med att påpeka att resultaten framför allt visar vilken högskola studenterna själva väljer utifrån Fokus olika kriterier. Men att kriterierna de facto måste bestämmas av studenterna själva. Varför vinnaren blev ”elitskolan” Handelshögskolan i Stockholm som ”fostrar både direktörer och socialdemokratiska eliten” går att läsa mer om här.

/Christina